Alla inlägg under juni 2012

Av violen - 30 juni 2012 12:00

  Aspenberg, Karin; Strindbergs värld


Ellerströms förlag skickade den här boken till mig, tack!

Den är inte lättläst på något sätt men otroligt intressant!

Det jag skriver här är inte en recension, inte ens en reflektion utan en nyfiken inspiration inför vad boken kommer att förmedla.

Jag skulle gärna vilja läsa både Inferno och Tjänstekvinnans son för att få lite mer att hänga upp Aspenbergs tankar på. Så det kan dröja ett tag innan en fullständig reflektion kommer.


Men nu, mina omedelbara tankar vid läsning av början av boken.


Jag hämtar beskrivning från Adlibris:


August Strindbergs verk är inte bara berättelser om yttre förhållanden och objekt, de är också uttryck för ett skapande medvetande. Genom närläsningar av sex stilmässigt representativa verk, däribland Fröken Julie och Inferno, frilägger Karin Aspenberg i denna studie en provisorisk föreställning av medvetandets erfarenhetsvärld och bryter ny mark inom Strindbergsforskningen. Studiens syfte är att söka författaren i den litterära texten, inte i en objektiv verklighet. Verket är allt, upphovsmannen saknar betydelse. Att belysa sambanden mellan subjekt, språk och värld i Strindbergs litterära oeuvre är möjligt tack vare metoden tematisk kritik. Utmärkande är en filosofisk förankring i hermeneutiken och fenomenologin. Aspenberg visar på att Strindberg i sitt skrivande är djupt involverad i en kamp med tillvarons villkor, inte minst en fundamental upplevelse av tomhet. På så vis lyckas hon följa en på ytan dold strategi och samtidigt problematisera textens ideologiska budskap. Strindbergs författarskap kan förstås som ett existentiellt projekt att dels inför läsaren konstruera en logiskt grundad författarimage, dels söka en lösning på tillvarons intighet. (min kursivering)


Det jag läst hittills, ca 65 sidor, kräver mycket tankemöda. Och litteraurstudier har inte alltid den utgångspunkt som jag skulle vilja använda, jag anser att författaren nästan alltid finns i verket (jag ansluter mig kanske till viss del till "psykologismen" (som betraktar texten som "författarens psyke"). Med andra ord är jag lite skeptisk till den "språkliga vändningen". Där "beaktas texten som autonom i förhållande till författaren". sid 36

Det lärde jag mig tillämpa  under min egna litteraturvetenskapliga studier. Det är iofs lättsamt att inte behöva bry sig om författarens upplevelser, som om en dator satt och skrev och inte en kropp med erfarenheter som sitter både i själen och kroppen. Och den metoden gav faktiskt nya infallsvinklar till analys av texterna, det måste jag medge. Men ändå...(citaten finns på sid 36)


Men vad vill då Aspenberg tillföra med sin tematiska kritik? Jo, att förena de båda tidigare nämnda uttryckssätten!

"Man behåller ett intresse för en författarpersonlighet, men intresset är av ett helt annat slag än i biografismen. [...] Tematisk kritik riktar uppmärksamheten mot människan definierad av hennes sätt att "uppleva och ingripa i universum och i sig själv". sid 36.


Förhoppningsvis är Aspenberg något på spåren här som eventuellt kan införlivas i litteraturforskningen framöver. Det välkomnar jag som gillar breda lösningar och anser att fingertoppskänslan hos en bra författare kan komma från arv, miljö och tiden likväl som hantverket hos en konstnärlig snickare. I konsten speglar sig konstnären och sätter sitt avtryck, så även författaren i sina verk.


Jag återkommer!




Av violen - 28 juni 2012 11:15

   Griffiths, Elly: Känslan av död ***


Javisst, den här boken är lika bra som de övriga. Kanske att den förra, Huset vid havets slut var en aning bättre  vilket kan bero på att Griffiths plötsligt beslutat sig för att berätta allt som hänt tidigare i Ruths liv i en slags förkortad form. Och nu är det tre böcker som ska refereras, så det tar en stund.

Men sen drog historien igång och det var lite väl mycket fantasy/vidskepelse/riter kan jag tycka och mord* var lite krysta* men annars var det så kul. Jag gillar dottern som säger pappa till alla (inklusive Flint, katten (?)), Catbath som "kommer ut" som en liten och obetydlig man utan sin mantel (där ser man) och diverse kul intertextuella referenser åt olika håll. (Påven Johanna, Necromanser). Och sen, att rättvisan hade sin gång även på ett annat plan gillade jag mycket. Respekt handlade det om.


Kort sagt, en utmärkt bok för hängmattan, solstolen eller stranden. Sträckläsningsvarning dock.

Och sen omslaget, snyggt så in i nordens.


Tack för exemplaret Forum  / Minotaur


Läst 2012




Av violen - 26 juni 2012 20:30

  Nu har jag tittat igenom tidningen Skriva som jag fick av Booked. Och det var ett mycket intressant nummer. Jag läser en del deckare och brukar inte bry mig så mycket om ledtrådar (?) eller ens vem mördaren är. Det blir ofta en överraskning på slutet...


Men här fanns det ju tips om allt möjligt, så det behöver ju inte bara vara instruktioner hur man skriver om mord, utan om skrivande överhuvudtaget. Så det här numret kommer att läsas ordentligt framöver.


Ni som inte läst Skriva ännu, det här är absolut ett nummer ni ska skaffa. Deckarläsningen blir kanske mer intressant också efter att ha läst om alla knep som tydligen finns. Rekommenderas!

Av violen - 26 juni 2012 13:00

   Jensen, Simon: Fingret **


Hm, jag benämnde Ahlfors, Fredrik: Arne Ljunghed och de små röda jävlarna, här,  som aningen pubertal. Det är absolut ingenting mot för vad den här boken är. Vem ska den läsas av? Män tydligen.

Jag tycker att Simon Jensen borde slappna av i underlivet som det står på sidan XXVII. Det politiska budskap som han tydligen vill förmedla går helt om intet i den otroligt grabbiga attityd som han har till sina texter.


Idén är inte helt fel, den är tvärtom riktigt kul, två ord blir ett tredje med ny betydelse: dvs välta + älska blir välska, sid X.

Finger + dikt blir fingerdikt. Saknar konstnärligt syfte och omformar verkligheten. Osv, osv.


Varför känner jag mig som kvinna utesluten när jag läser det här? Jo för att det här är fingerdikter (se ovan) och de inte bara saknar konstnärligt syfte, de omformar verkligheten till att inte gälla den halva (eller den sjättedel som Strindberg ansåg) som betecknas kvinnor.


Rätta mig om jag har fel men så kändes det när jag läste. Så Jensen lyckades provocera mig! grattis! ;-)


Läst 2012


Tack Trombone för rec ex.

Av violen - 22 juni 2012 18:23

  


Anmälde mig hos Booked för att få tidningen Skriva då jag trodde att min prenumeration gått ut....


Hmm, nu har jag två nr helt plötsligt. Onödigt!
Donerar kanske ett till bibblan!


hade jag haft fem till kunde jag ha lagt dem under kudden och drömt min roman! 



Av violen - 14 juni 2012 13:15

  


Even the Dogs

by

Jon McGregor

is the winner of the 2012

  International IMPAC Dublin Literary Award! 

 

Av violen - 12 juni 2012 13:30

   Ahlfors, Fredrik: Arne Ljunghed och de små röda jävlarna ***


Jag har redan läst en bok av denne...underfundige författare, Daniil Charms och jag  här. Den var riktigt bra.

Den här boken var märklig på ett annat sätt. Det är korta texter ur en längre tids produktion. Och hade jag läst den här boken först skulle jag nog ha varit ännu mer nyfiken på Daniil Charms och jag.


Ibland när jag läser böcker av män känner jag av ett slags pubertalt uttryck. Det sägs att män inte blir äldre än 12 år och den där tolvåringen som ritar en viss sorts gubbar och tänker konstigt skämtsamma tankar dyker ibland upp hos icke-pompösa författare. Jag tror inte att någon kvinna skulle han kunnat skriva Blindskrift t.ex (en av texterna i boken)  (Men jag erkänner att jag skrattade.) Ändå finns det skarpa uttryck av stor klarsyn, t.ex i Vetenskapen där man kan säga att "tolvåringen ställs mot det andra könet". Ingen tvekan om vem av dem man vill vara i den stunden. (Här skrattade jag inte). Ett klockrent inlägg.


Kort sagt en blandning mellan skämt och allvar, där det oväntade hela tiden finns om hörnet.


Dessutom finns flera berättelser om det litterära skapandet, inspirationen och våndan att tämja den. De texterna var absolut bäst. För jag tror att Trombone förlag har lyckats hitta ovanliga författare så till vida att de skriver som de vill, och de får upperbarligen lov att göra det också. Så författandet är inte en mall utan ett uttryck från den fria tanken och det oväntade. Synd bara att det inte är fler kvinnor knutna till förlaget.



På Trombones sida finns en intervju (eller vad det är) mellan Ahlfors och journalisten Böll, här. Förutom att den var kul att läsa så finns det ett hopp bland raderna, ett hopp om en ny bok! Ah, det gillas!


Tack till Trombone förlag för rec ex.


Läst 2012


Från Trombone förlag har jag tidigare läst


Silversnöret

Daniil Charms och jag

Så mycket stolthet man har råd med



Av violen - 9 juni 2012 16:00

   Griffiths, Elly: Huset vid havets slut ***

 

Vilken tur att jag lyssnade på alla lovord om Griffith 2010 och började läsa henne! Alla böckerna hittills har varit riktigt spännande. Jag gillar hennes sätt att skriva också. Hon beskriver hur människorna är sig själva helt enkelt. Lite stereotyper finns det, men det är kul att Nelson som är en he-mansarketyp med ovanlig smidighet för sin kroppshydda, lite sexistiska tankegångar ibland och som aldrig fryser (?), dvs aldrig mössa vantar eller stängd rock. (och definitvt inga långklasonger skulle jag tro), att det är han som är den han är! Mannen i boken. Dessutom gillar han hjärnor. Kvinnliga.


Den här boken var lika bra som de övriga, ja kanske t.o.m bättre. Trots att den innehöll andra världskriget (less!) och en våldsam (fast jag läst värre) upplösning (less). Men redan i början blev jag glad, en karta! Gillar kartor i böcker. Och det gjorde ingenting att tornet var ritat fyrkantigt trots att det faktiskt var runt. Dessutom, Balkan. En bihistoria så god som någon.


Och det gjorde heller ingenting att det var konstiga ordgåtor och gömda skrin och brev som plötsligt dök upp. Lite ungdomsmysterier typ. Många trådar att knyta ihop. Jag förlåter allt, för jag gillade verkligen boken!

Dessutom älskar jag omslagen!


           



Läst 2012

Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kultursidor

Länkar

Kategorier

Länksamling/Förlag

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Arkiv

RSS

Tidigare år

Min gästbok

statistik

Författare

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt

JUL


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se