Inlägg publicerade under kategorin Deckare

Av violen - 30 december 2020 20:00

(red) Persson Åke: Mordet på jultomten

 


En hyllvärmare som nu blivit läst. 

11 noveller av deckarförfattare från längre tillbaka, visar sig mest i att det är nio män och två kvinnor. Nu känns det som att en liknande bok skulle ha motsatt könsfördelning.

 

Jag har ju ibland lust att på nåt sätt få noveller i en novellsamling att ge sig till känna. Här gjorde jag så att jag gav 1-5 för spänning, orginalitet, välskriven, håller för omläsning.

Det intressantaste är väl ändå om novellen går att läsa om och där fanns Åke Edwarsons och Mankell/Nessers med. De var dessutom båda välskrivna. De andra nio fick varierande "betyg".

 

Så läsvärt men inte så mycket mer ändå.

Och nu är julen ändå slut så.

 

 

Av violen - 28 november 2020 15:49

Griffiths, Elly: Irrbloss

 


En av de få deckarförfattare jag läser numera. Och dessutom direkt den kommer ut.


Som vanligt fascineras jag av Griffiths förmåga att hela tiden hitta nya infallsvinklar och nya mord. Och att dessutom hela tiden återknyta till tidigare händelser och personer utan att det blir tjatigt. Nelson och Ruth är såklart tjatigt men ganska kul ändå. Och saltängarna drar hela tiden i Ruth och vill att hon kommer tillbaka efter sitt mellanspel på annan ort. Så allt är som vanligt och pekar framåt mot nästa bok.

Av violen - 9 november 2020 22:37

Andersson, Lars: De Gaulles dotter och kommissarie Ringer

 

Knepig bok det här. Jag har tidigare läst De våra som jag inte ville benämna deckare för att kunna ge den fyra stjärnor. Nu är jag glad att jag slipper det.

 

Det är mycket som spretar i den här boken. Många gator att vandra i hemstaden (Anderssons). Många personer som rör sig, både verkliga och overkliga. Resonemang hit och dit. Och titeln fattar jag inte alls (?) även om flickan var med på det minsta lilla hörn.  Och någon renodlad deckare är den ju inte. Fast det är klart, mord finns det ju. Men jag måste tillstå att jag inte ens nu, när deckaren är slut, är riktigt säker på varför mord* skedde. 

 Fast lite intressant var just sydafrikaspåret ändå. Lite nutidshistoria som dyker upp ur dimmorna, en tidsmarkör som flera andra i boken. 1964 är trots allt inte så ofta skildrat. 

 

Ibland, faktiskt ganska ofta, finns det avsnitt i romaner och javisst, även deckare, som man bara känner fanns där först. Länge har de rört sig i författarens hjärna, och det vill ju hen så otroligt gärna ha med. Kill your darlings kan man kosta på sig att strunta i efter ett långt framgångsrikt författarliv. I Anderssons fall anar jag att det är kapitel elva, som börjar:

Han läste i boken av Borgenstierna. Om döden. Den blivande biskopens tankar i sin ungdom.

 


Och här hettar det till. Jag har en känsla av att det här kan vara Anderssons helt egna åsikter och tankar om döden, som han säkert (som de flesta andra) grubblat på länge. Och funnit ett slags svar hos Borgenstierna. Som han vill förmedla. Tyvärr blir det kapitel elva, liksom lösryckt ur bokens sammanhang. Men det som berörde mig mest.

 

Läser du vanliga deckare en masse är det här nog inget för dig. Men vill du fundera oavbrutet så läs.

 

 

Av violen - 17 oktober 2020 20:15

Sigurdadottir, Yrsa: Straffet

 

Faktiskt har allt jag läst av Sigurdadottir, r, varit väldigt bra. Och då är jag ändå verkligen kräsen på hur en bra deckare ska vara. Så fort jag läst en vill jag att nästa ska komma.

 

Den här var inget undantag. Jag lyssnade på den, och det gick riktigt bra. Jag tycker nämligen att deckare är så bra att höra upplästa, missar jag litegrann så är det ingen fara. Jag funderar sällan på vem mördaren är.

 

En nackdel, om jag ska nämna någon, med Straffet är att det handlar om barn. Jag har blivit mer och mer illa berörd när det är barn med. 

Av violen - 14 september 2020 14:45

Bussi, Michel: Trollsländan 


Bussis första har jag läst nu. Lika bra som de andra två, stilen känns igen och även sterotyperna. Förstår såklart inte hur Bussi lyckats få med världens tre absolut vackraste kvinnor i sina första böcker. Han har tur den mannen.

Men som vanligt är det klurigt, spännande och med ett oförutsägbart slut (dock inte i det här fallet då jag tidigt listade ut att så måste det vara, och det var det men inte på det sätt jag trodde i början). Dessutom handlar den här mycket om klass och sociala olikheter.


I höst kommer en till bok av Bussi, ja jag kommer att lyssna på den också. Jag vill möta nya personer och miljöer, nya klurigheter och oförutsägbara slut. Så är det bara.


Du som gillar att få tänka utav bara den när du läser deckare, lova att du läser. Resten kan stå över.


Jag har lyssnat på böckerna och uppläsaren är verkligt bra. Bara det.


Här är alla böckerna.


Läst 2020

Av violen - 4 september 2020 13:42

Casserfelt, Susan: I betraktarens öga

 


Sista delen av Casserfelts serie om Örnsköldsvik, Zeta och Kajsa. Riktigt bra med hög igenkänning hos den som likt mig gått gymnasiet i Övik. Höga Kusten serien är seriens namn.


Precis som med Casserfelts två tidigare böcker önskar jag att de alla skulle filmas. Det finns aktion och miljöer så det räcker. Men vem i hela friden skulle spela Zeta????


Jag rekommenderar deckarvänner att läsa dessa lite okända böcker. De är bara så bra.

Av violen - 30 juli 2020 14:30

Bussi, Michel: Tiden dödar långsamt 

 

 Svarta näckrosor knockade mig totalt men den här var inte så mycket sämre. Kanske inte riktigt lika spännande men med samma grundton.

Fantasin och klurigheten tar sig oanade uttryck och inget är vad det synes vara. Men med en mycket bra uppläsare och som lyssnare ett stort intresse av att tänka efter och fundera och sen förlåta författaren för hans vidunderliga tankemönster när det plötsliga aha:et inträffar, så är det riktigt bra böcker att lyssna på.

 

Jag har inte lyssnat på Trollsländan än, men det blir.

 

 

 

 

Av violen - 7 juli 2020 13:00

Lihammer, Anna & Hesselbom, Ted: Catalana

 

Jag har läst alla Lihammer/Hesselboms deckare. Eftersom jag lyssnade på denna hängde jag inte med i allt, men jag fascinerades ändå av historien. 

 

Andra världskriget skrivs det ständigt om och vi läser. Här är det ett stycke historia ur svensk synvinkel. Och med stort engagemang, både dolt och öppet.

 

Jag lyssnade och det är alltid vanskligt för en del går alltid förlorat. Här var uppläsningen utförd med likaledes stort engagemang, kanske lite för stort kan jag tycka. 

 

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

Författare

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se