Alla inlägg under augusti 2012

Av violen - 31 augusti 2012 19:45


Lästa böcker augusti 2012



     
     











     

Gyllenhammar, Cecilia: Stäpplöperskan ***

Webster, Jean: Pappa Långben ***

Marchetta Melina: Jellicoe Road ***

Jordan, Hillary: Mississippi ****

Märtha Louise: Varför prinsar och prinsessor inte har krona på huvudet ***

Lindgren, Barbro: Ingenting hände, två gånger ****

Gyrðir, Elíasson: Bland träden ****

Nesbø, Jo: Smärtans hus *** (mp3)

Gilman Perkins, Charlotte: Jungfrulandet***

Beauvoir, Simone de: Brigitte Bardot och Lolitasyndromet. Essäer. ****

Strömquist, Liv: Ja till Liv **** (Hci)

Boström Knausgård, Linda: Grand Mal ***

Benedictsson, Victoria: Den bergtagna ****

Camilleri, Andrea: Utflykten till Tindari ***

Fredriksson, Anna: Lyckostigen ***




Bäst i augusti: Dött lopp mellan Jordan, Hillary: Mississippi och Gyrðir, Elíasson: Bland träden. Så olika, så bra! Läs båda!


Mindre bra: Märtha Louise: Varför prinsar och prinsessor inte har krona på huvudet Tja, vad ska jag säga. Men den hade sina poänger, bl a att den var mycket norsk, och det var meningen!


 


Av violen - 29 augusti 2012 12:30

   Fredriksson, Anna: Lyckostigen ***


Sommarhuset var en stark trea men den här känns så mycket spretigare. Det är mobbing och traumatiska barndomsminnen, materialism och oväntad rikedom, osannolika skeenden och sannolika dito.

Mobbingen berörde mig mest och där tycker jag styrkan i boken ligger. Alla trådar går liksom till den, om inte det som hände hade hänt, hur skulle det gått då? Jag önskar att förloppet inte varit trovärdigt, men tyvärr tror jag att det är mycket realistiskt. Särskilt hur det skildras när tiden gått och ingen förståelse har ändrat inställningen, ingen ursäkt där inte. Jaja, jag blir bedrövad. Den skolan riskerar att bötfällas till slut.

Och precis som med Sommarhuset önskar man en fortsättning.


Jag läser ju sällan den här typen av böcker men jag måste säga att den gick lätt att läsa och var på ett sätt spännande. Jag vet inte varför jag började tänka på Margit Söderholm, "Driver dagg faller regn", "Prostmamsellen". Böcker jag älskade som ung...

Jag tror att det är stilen som är liknande. För det var väl den tidens Feel-good? Jag läste så mycket Stark och Lyttkens och så vidare så jag tror jag blev helt enkelt less. Därför är min läsning av dagens titlar sparsam.



Läst 2012

Av violen - 29 augusti 2012 06:00

   Camilleri, Andrea: Utflykten till Tindari ***


Montalbano har jag ju sett och hört i TVserien. Han hör inte till mina favoriter direkt, fast jag har ändå sett en del avsnitt. Jag har haft svårt för Catarella som ska verka helt förvirrad, och att Montalbano själv är så vresig. För att inte tala om åklagaren Tommaseo "som kör som en drogad hund." Det kommer inte riktigt fram vilken hyvens kille han är, Montalbano. Det jag gillat mest har nog varit att höra språket. Kul har jag inte tyckt att det varit, bara krystat.


Nu när jag läser boken skrattar jag flera gånger om. Den innehåller verkligen humor, och är mycket bra översatt, det är jag övertygad om. Den lyckas fånga Montalbanos personlighet på ett helt annat sätt än TVserien gör. Kanske har jag sett det här avsnittet, vem vet. Jag tycker avsnitten i TV serien är mycket lika varandra. Men i boken upplever man så mycket mer. Där framstår Montalbano som nästan asexuell. Det framgår inte riktigt i filmerna men det är klart, kvinnorna är sköna som bara den, men Montalbano fokuserar enbart på lösningen av brottet. Annars har jag inte riktigt gillat kvinnosynen men det är alltså Montalbano oskyldig till i alla fall...


Jag sträckläste den här deckaren som jag aldrig skulle ha läst om jag inte, helt oväntat, fått den som recensionsex av Modernista. Tack för det!



Läst 2012

Av violen - 28 augusti 2012 20:45

 Benedictsson, Victoria: Den bergtagna ****



Den bergtagna är både ett dramautkast och ett novellutkast av Victoria Benedictsson från 1888. Efter författarens bortgång redigerades och färdigställdes dramat av vännen Axel Lundegård och gavs ut i olika versioner 1890 och 1908. Först hundra år senare, 2008, utkom en volym på Atrium Förlag som gjorde anspråk på att återge Benedictssons originalmanuskript.




Läst här: en sida från Svenska Akademien där de ger ut svenska klassiker, inte bara som pappersbok utan även i PDF, fulltext!


Det här är en fullständigt otrolig berättelse om hur en manlig konstnär fullkomligt intar en kvinnas hjärna. Jag ryste när jag läste den, en fullblodad psykopat! Otroligt vilka insikter Benedictsson besitter i denna kortprosa som den benämns. Jag tänkte på Alberte.


 Läs!


Av violen - 26 augusti 2012 15:00

  Boström Knausgård, Linda: Grand Mal ***


Att läsa noveller. Antingen är det en längtan hela tiden till nästa, se Bland träden, eller så är det inte en längtan till nästa, som i den här boken. Visst, novellerna var bra, lite varierade sådär. Många ord. Men välskrivet.


Men så plötsligt inser jag att det här är ju Knausgårds kone. Självklart, jag borde ju ha tänkt på namnet. Och jag googlar och inser att jag missat poängerna, att hon är Knausgårds fru och att Knausgård har skrivit om sin fru. Så att alla ska veta allt om henne. Och eftersom jag läst bara 10 sidor i Min kamp no:1 (vilket jag iofs gillade) vet jag ju ingenting. Nu borde jag ju läsa om alla novellerna och fundera över om de verkligen möttes på ett tåg eller om det verkligen är upphittat eller ett fall för KO den där babyvakten...


Men ärligt talat, så många böcker så lite intresse för omläsning. Så jag tar med mig bokens stämning, den känns kodad; jag skriver det ni vill läsa men mellan orden vibrerar ett rop från författarens innersta, mitt sinne är öppet men

kamouflerat.

Skriv mer Boström Knausgård men fortsätt kamouflera det noga. Det kan du göra, i din egen rätt.



Tack Modernista förlag

Läst 2012



Av violen - 25 augusti 2012 20:30

   Strömquist, Liv: Ja till Liv **** (Hci)



Min första Liv men det blir nog flera.

För efter ett tag måste jag säga att jag skrattade och höll med och häpnade över hur slående Strömquist uttrycker sig! Satir som blir humor, men inte för satirisk så att skrattet fastnar i fördomsfällan eller moralismens dito. Säkert gör den det ändå för många men med distans till sig själv och omvärlden så måste jag hålla med om att mycket sanningar uppdagas även om det sägs med ett gapflabb och en djävulsk blick. Eller tack vare det.


Läst 2012






Av violen - 24 augusti 2012 10:00

   Beauvoir, Simone de: Brigitte Bardot och Lolitasyndromet. Essäer. ****



Essäer av Beauvoir väckte såklart läsintresset. Jag har ju inte ens läst Det andra könet fast den står i bokhyllan, tjock och mäktig. Dessutom är essäer en fascinerande uttrycksform, förmedlar fakta och sanningar (som essäisten ser det) och slutsatser (dito).

Men visst flirtar förlaget med läsaren? Omslagsbilden och namnet, wow, man vill ju bara läsa. Och så - ridå efter några korta sidor om Brigitte och Lolita kommer det en massa annat! Hm. Men det visade sig vara nästan ännu bättre så det var ju aldrig nån fara.


Essäerna är skrivna från 1944-59, men känns konstigt nog moderna. Ja när jag läst alla kändes det som att här finns början till det samhälle vi har idag, mest på ont.

 Efterordet av Anna Petronella Fredlund (som f ö översatt boken) från 2012 ger några nycklar till Beauvoris tänkesätt.

Två meningar sammanfattar:


[...] hon inte ägnade sig åt filosofi på något traditionellt sätt, utan ville utforska den mänskliga existensen i en rad olika genrer: romaner, skådespel, essäer, memoarer. sid 253


Beauvoir såg individen som "ojämförlig och oersättlig". sid 264. Det, tillsammans med hennes önskan till genreöverskridande gör henne så intressant.


Essäerna som sådana kan inte beskrivas, understrykningarna är för många. De behandlar dessutom väldigt olika ämnen (urvalet känns välbetänkt). Litteratur och metafysik är såklart intressantare för mig än Bör vi bränna Sade? som faktiskt ändå var riktigt fascinerande i sin råhet. Dessutom beskriver Beauvoir i stort sett Stockholmssyndromet (sid 246) om än från en annan vinkel än vad vi tänker oss. Intressant!


Öga för öga var till en början svårast att greppa. Med tanke på när den skrevs, 1946, kändes den komplicerad att förstå. Vad menar Beauvoir egentligen? Hon vrider och vänder på begreppen, ställer frågor utan svar, tar Bralliach (wikipedia), i försvar nästan. Men så på sidan 161 skriver hon initierad om Brasillach och hur hon kommer fram till sin ståndpunkt. Här måste man inse att essän skrevs endast kort tid efter Brasillachs arkebusering. Kanske för att förklara Beauvoirs handlande?

De övriga essäerna lämnar jag därhän, du måste i alla fall läsa dem för att förstå vad de vill säga.


Mina insikter i filosofi är sorgligt eftersatta. Men ämnet intresserar mig mycket. Därför ville jag läsa den här boken direkt jag såg att den var aktuell.


Tack Modernista förlag för ett mycket intressant recensionsexemplar.


Läst 2012


Av violen - 23 augusti 2012 13:15

Perkins Gilman, Charlotte: Jungfrulandet***


 Den här boken hade sina poänger om manligt, kvinnligt osv. Kvinnorna ställer frågor, som grundar sig på att de ser både kvinnor och män som människor, och avslöjar därmed orättvisorna i resten av världen.

Olika slutsatser dras också av berättelsens jag, den" normale mannen" i sällskapet:

Dessa kvinnor, vars hela kultur byggde på moderskapet, saknade på ett frapperande sätt allt det som vi kallar "kvinnlighet". Detta gjorde mig helt övertygad om att "kvinnliga charm" som vi värderar högt inte alls är kvinnlig, utan helt enkelt en återspegling av manliga behov, en egenskap som kvinnorna utvecklat för att behaga oss - eftersom de var tvungna att behaga oss - och på intet sätt något naturnödvändigt inslag i deras personlighet. sid 87


Och här fokuserar Gilman också på det som är den största (kanske enda, min anm) skillnaden mellan könen, barnafödandet och moderskapet. Barnens stora plats gjorde mig glad när jag läste, så borde alla barn få ha det.

Men att allt var så bra berodde på att goda egenskaper helt enkelt avlats fram, och att de som inte var (fortfarande) riktigt goda mödrar övertalades att avstå sitt moderskap. (?) Nä, det lät inte så kul. 


Nej, jag kunde inte riktigt ta till mig bokens feministiska vision. Jag ser inte feminism som en kvinnostat utan en människostat med både kvinnor och män, där frihet att vara sig själv och att ha lika rättigheter och skyldigheter är självklart. Något jag var övertygad om skulle ske och dessutom redan trodde fanns då på 60-talet. Tyvärr hade jag fel. Och den här boken gjorde mig inte gladare. Trots att en av männen verkligen fick på moppo.



Läst 2012.



Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards