Alla inlägg under april 2015

Av violen - 28 april 2015 15:15

Stefánsson, Jon Kalman: Fiskarna har inga fötter *****


Stefánsson håller skickligt balansen i denna mäktiga bok, den första efter pojken. Men jag funderar lite bekymrat vad han ska skriva om i nästa bok, här står ju allt!


Här finns historien om fisket, männen, tankarna, exploateringen, de gamla, barndomen, ungdomen och, cirkeln som sluts, närmandet till sin egen ålderdom.


 "Ari masserar sig över bröstet, som för att lugna hjärtat, det lilla djuret*..."sid 19

Redan i början slås det fast hur pissigt allt är:

"Åren går, livets mening är oklar, förståelsen dunkel, vi blir feta, nerverna blir förstörda och går av, ständigt hemsöks vi av ett slags vantrivsel, av otillfredsställd längtan". sid 20 Javisst, så är det när den moderna människan ska dö. Tiden till det existentiella har ju inte funnits.


Här finns musiken (ständigt dessa Beatles, som jag själv fick ett yrvaket uppvaknande av när de dängde i med introt till "A hard days night".) och magin att komma över den före så många andra. Ibland tycker jag att de böcker som försöker skildra popmusikens makt har svårt för att lyckas. Men texten flyter lika lätt genom de avsnitten som alla de andra.


Och här finns kvinnorna i allra högsta grad. Jag upprepar: Och här finns kvinnorna i allra högsta grad

Tänk, en bok helt utan stavfel (vilken lättnad) med en förmåga att synliggöra alla personerna på ett sätt så det bara går att läsa rakt av, du hänger med! Varje sida ger nånting nytt för den hjärna som längtar efter substans i kölvattnet av alla stereotypa deckare. Och en av få upprepningar är Titos vrånga hjärta.


Slutet är oväntat, ett avsnitt för en genusforskare att läsa. Eller varför inte gymnasieklasser, vars skarpa hjärnor behöver välskrivna texter om kärleken, våldet och förståelsen för kvinnorna?        


 

* Müllers hjärtdjur har numera sin plats i litteraturen. Och litteraturen har plats i författarna, jag förnimmer röster från många andra litterära giganter, så väl dolda att jag bara märker vissa. Kanske därför boken känns så otroligt nära.


Läst 2015

Av violen - 27 april 2015 23:15

 Linde, Ida: Norrut åker man för att dö ****


Här får du en käftsmäll direkt. "Så många döda på så liten tid".


Men det är såklart ingen deckare. Det är inspiration från sommaren 1988, Bonnie and Clyde och den värsta mardrömmen. Här sker gripandet odramatiskt och så tar deckaren slut. Och romanen tar vid.

Här är mördarna synliga, väntar på en snabb dissikering medan offren väntar på en mer djupgående. Och boken börjar. I norr.


 Så mycket finns med, Tjernobyl, rasism, homofobi, homosexualitet, adoption (sällsynt negativt skildrat faktiskt, helt i bokens anda) Umeås apberg (numera rivet eller?) protesterna, demonstrationerna, universitetet, skogen, lingonen. Ambitionerna, lyxfällan, sjukhemmen där föräldrarna dör, striden med Guds inte vara. Osv. (Palmemordet hittade jag inte.) Nutiden är helt enkelt skit.

Plötsligt får vi en förklaring, arbetslösheten, "baggböleriet", kylan och umbärandet. Då.


Är det här Norrland? Både ja och nej. Linde nämner ordet romantiserat om just norrland. Det här är bilden av norrland, en bild som inte är romantiserad, som är både sann och inte. De flesta norrlänningar har någon del av allt detta i sig. Och denna oformligt stora del av Sverige som säga vara norrland, är inte lika statisk som bilden av den.

Men det är en annan bok.


Boken provocerar, både med sitt komplexa och enorma innehåll. Och med sitt språk som bara måste älskas.


Den här boken behöver läsas flera gånger, utan fördomar. För bara titeln gör en lite....mäh! Som norrlänning alltså.


På världsbokdagen 2015 besökte författaren Skellefteå stadsbibliotek, här.



Läst 2015


..................................................








Adoption i boken:


Det var hans mamma men inte hans riktiga mamma. Han var adopterad så det var bara omständigheter som gjort att det där var hans mamma. Stel. Blek. Vitare än någonsin. Omständigheter. Liksom snön. Som inte föll idag. Han visste inte vad han skulle göra. Det kunde vara en dröm. Det var ju hans födelsedag. sid 74

Av violen - 24 april 2015 17:00

 Virdborg, Jerker: Skyddsrummet Luxgatan ****


Ibland överfalls jag av en längtan att läsa Virdborg. Det är nånting med hans böcker som, trots att de borde oroa och skrämma inte gör det. Eller så minns jag fel. Men nu när Virdborg kommit med en ny så läser jag den hela tiden tills den tar slut.

Själva skyddsrummet är mellanspel för de historier som, detajrikt, beskrivs. För ett decennium skulle det här varit en dystopi bland andra, bara mer välskriven. Men nu känns den ohyggligt nära. Fast Virdborg förmedlar en slags trygghet som gör att jag inte blir berörd utan bara känner mig upplyst. Det som händer här har ju redan hänt nånstans i världen för år månader eller dagar sen. Vår tid är i sig själv så dystopisk att Virdborg förmedlar en utopi, en bild av det tidens generation väntar på, chillande.


Själv kommer jag på mig att tänka, "que sera sera". Och ett slags lugn infinner sig. Författaren har gått igenom all denna kommande sörja för att jag ska slippa tänka ut det. Man tackar


Läst 2015


Av violen - 22 april 2015 13:45

  


Här stod det så många smarta meningar att jag inte kan citera allihop just nu. Men eftersom jag vill ha dem kvar och, när jag köpt boken, slå upp dem, så kommer jag att skriva mer så småningom.


Varför väntar jag inte helt sonika tills jag har den tiden? Jo, jag vill inte att någon ska missa den här boken och det finns dagar att tjäna på att redan nu skriva om den.

Visserligen USA vibbar och det går inte att jämföra riktigt med Sverige (eller vem har egentligen sagt det? Kvinnojourerna talar ju sitt tydliga, världsomfattande, språk.)


Som kvinna och femtiotalist har jag länge förvånat undrat, men hur gick det till? Att vi betraktas som våra mor och mormödrar, FORTFARANDE! Det finns alltid undantag men det fanns det på mormors tid också. Här får jag en del av svaren.


Just titelessän eller vad man ska kalla det är en så bra introduktion till boken. Jag jobbade en gång på ett ställe där det fanns en skylt:

§1: Chefen har alltid rätt

§2: I de sällsynta fall chefen har fel gäller ändå &1.


Det var humor såklart, då. Sas det.

Byt ut chef mot man och det gäller nu. suck!







 






Av violen - 16 april 2015 23:45


 

Min egen litteraturprisutmaning  2015:6

     

 

Min sjätte bok i Litteraturprisutmaningen är

Alsterdal, Tove: Låt mig ta din hand

som vann Deckarakademins pris för bästa deckare 2014



Av violen - 16 april 2015 20:00

   Alsterdal, Tove: Låt mig ta din hand ***


2014 års vinnande deckare i Deckarakademin. Men jag blev lite besviken. Början och slutet var en deckare, javisst. Men mitten var nånting annat. En roman? Ett försök till dokumentär om en motståndsrörelse och dess metoder? En längtan efter att beskriva våldet och militärdiktaturen som fick många att fly till bl.a Sverige? Hur Saken kan få människor att bli så besatta att inget annat gäller? Jag vet inte, det var iofs intressant att läsa men blev för omfattande i min smak.

Ämnet kändes nytt och det var vällovligt, därför blev boken utläst. Inte förrän precis mot slutet blev det spännande, så där gick läsningen undan.

Ett plus för tidshänvisningen som gjorde att jag hängde med utan problem. Jag gillar inte att hela tiden fundera över vad-var-när då jag läser.


Min egen Litteraturprisutmaning 2015

Läst 2015


Av violen - 14 april 2015 17:45


 


Tisdagsutmaning Kulturkollo:
Den här veckans utmaning är kultur från Norden.



Berätta därför om:


en bok från ett nordiskt land eller språkområde,

Från ISLAND: JÓN KALMAN STEFÁNSSON Trilogin om Pojken

En av mina större läsupplevelse. Fast jag läste den som tre solitärer allt eftersom.  


en film från ett annat nordiskt land eller språkområde

FINLAND: Mannen utan minne.

Absurt vemodig. Snacka om svärta.


en TV-serie från ett tredje

Blindpassesjer från 1978 är en  SF i tre avsnitt från NORGE.

Jag minns än vem som hade "brugt avfallskvarnen".


musik från ett fjärde land eller språkområde.

Sen jag såg Melodifestivalen 60 år har jag nynnat på den här låten med
Olsen brothers från DANMARK

https://www.youtube.com/watch?v=h4ojQuViUsY&list=RDh4ojQuViUsY

Av violen - 8 april 2015 23:30


Min egen litteraturprisutmaning  2015:5

     

 

Min fjärde bok i Litteraturprisutmaningen är

Filer, Nathan: Chocken efter fallet

som vann Costa Books Award 2013

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards