Alla inlägg under november 2009

Av violen - 28 november 2009 20:30

Adiga Aravind : Den vita tigern **** Mitt råd, häng med i början av den här boken. Jag gjorde en paus efter några tiotal sidor och tappade helt tråden. Därför var det trögt när jag började om. Men sen insåg jag varför den här boken fått Bookerpriset. Den beskriver Indien på ett sätt som jag inte läst förut. Och sen är den ju spännande också, med sitt mord. Samtidigt som jag kan känna en viss olust när jag läser den. Som med de Bookerprisvinnare jag läst tidigare. Nånstans känns det som att kika på ett land med alltför negativ blick.

Men jag gillade Aravinds språk. Och framförallt hans sätt att närma sig frasen mörkrets hjärta. Jag brukar ju säga att en av de klassiker man bör läsa är Conrads Mörkrets hjärta för att veta vad mörkrets hjärta egentligen står för. Och har man läst den boken förstår man Aravinds tanke när han lägger dessa ord i Belrams mun:

Jag förde mitt speciella mörka ägg rakt in i citys hjärta.
(sid 104)

Jag undrar om det inte var den meningen som gav den fjärde stjärnan? :-)


Läst 200911

Av violen - 28 november 2009 20:29

Karlsson, Jonas : Den perfekte vännen *** När jag hade läst Det andra målet av Jonas Karlsson uppmanade jag honom att skriva en bok till. Och det har han gjort. Men jag blev inte lika uppslukad av den här. Visst jag gillar språket och anslaget och Rummet är verkligen bra. Det finns säkert nån diagnos att sätta på den mannen. Men sen kändes det liksom konstruerat på nåt sätt. Eller inte konsturerat utan framtvingat ur barn och ungdomens skrymslen. Borde inte den här boken ha kommit först och Det andra målet sen?
Jag tycker Karlsson borde slå till och skriva en riktigt lång roman, varför inte ta Eliza, den korta relationsnovellen och spinna vidare på temat ung man växer upp och borde gå i familjerådgivning för att rädda äktenskapet? Den boken skulle jag läsa med intresse!


Läst 200911

Av violen - 28 november 2009 20:07

Karlsson, Jonas : Det andra målet **** Noveller är det i den här boken. Men jag undrar det. Är det inte en enda lång, väldigt splittrad, men ändå roman??? Jag njöt i alla fall av den här boken. Jag bara läste och struntade blankt i att förstå. Vem är vem och plötsligt är de tillbaka i en annan miljö eller är det samma? Vem spelar fotboll och vem blir betraktad och vem dricker ramlösa och vem skriver poesi och vem spelar teater? eller vem spelar inte teater, det verkar alla göra. Men jag liksom bryr mig inte utan bara följer med i texten och sen är boken slut och jag bara måste citera baksidestexten:

Citatet
Han upplevde det som om han egentligen gjorde allting rätt.
Mycket mer rätt än dom flesta andra. Det hade bara,
längs med vägen,
uppstått ett slags genuint missförstånd
.

En slags manlig existensiell programförklaring eller vad?????

Jonas Karlsson, skriv en till bok, noveller eller romaner eller både och, men skriv! Jag vill läsa mer!


Läst 200903

Av violen - 27 november 2009 16:03

Böcker lästa 2002

(nu i bokstavsordning efter författarens efternamn)

 


Airth Rennie:Mörkrets flod (d) **** Varning! Har du nånting viktigt att göra, börja inte läsa den här boken! Du blir fast tills den är slut efter sina 416 pocketsidor. Jag använde en em. en natt och en fm i sällskap med Madden & co i 20 talet. Otroligt spännande och inte slut förrän den är slut (fundera på det ett tag!). Intressanta miljö och personbeskrivningar, särskilt av mördaren. Boken måste bara bli film, jag kan inte tänka mig annat, fast den filmen har man redan sett medan man läste boken förstås.....så var den nämligen skriven.
En liten funderation: håller jag på att bli deckarfrälst!? hu!

Auster Paul: Illusionernas bok **** Auster är alltid bra men så bra som den här boken sägs vara är den tyvärr inte. Men den har trots allt en säregen historia att berätta, och det med Austers säregna stil. Mycket läsvärd, men faktiskt, jag blev lite uttråkad ett tag där på mitten! Därav ingen femma.

Behn Ari: Trist som fan *** Javisst, noveller igen! Och tyvärr fattade jag inte alls poängen i dom flesta. Men den var inte alls illa skriven. Eller vad sägs om: "När hösten rispar löven såriga och förvandlar träden till blödande skönheter"......Inte illa hittat på! Heja prinsessmaken!

Carrere Emanuel: Doktor Romand *** En fascinerande bok! En dokumentär som man läser som en roman, spännande fast man vet hur det går. Men hur det kunde gå som det gick, det är helt ofattbart! Visar bara att psykopater finns omkring oss....

Chevalier Tracy: Flicka med pärlörhänge**** Den här boken var verkligen en riktig bok! Alltså skönlitterärt sett. Välskriven (språket liksom flöt fram), spännande (jo, faktiskt) intressant (en hel del historia om porträttmålning bl.a.) och ett oväntat slut! Bilden på framsidan bidrog till intresset. Inbillar mig att kvinnor gillar den bättre än män, men vem vet? Vill du bara koppla av under ordnade litterära former, läs den!

Chevalier Tracy: När änglar faller*** Inte lika bra som Flicka med pärlörhänge, men klart läsvärd ändå. Jag tror att jag tyckte att historien var lite väl fantastisk, och väldigt osannolik dessutom. Lite av en historia bara för att det skulle bli en bok.

Danielsson Katarina: Livet vinkar (som en Kurt) *** Bara titeln gör en ju misstänksam på den här boken! Men den var riktigt bra. Gillar du Om en pojke gillar du den här, för böckerna har (alltför?) många likheter. Men det var avstressande att läsa en bok som inte bara handlar om elände utan tvärtom om medelålders kärlek, ensamstående mammor som reder upp det (med hjälp av mormor såklart men ändå) och en bit humor däremellan. Men den röda trådan mellan de två handlingarna, var fanns den??? *blind*  

Davidsen Leif: Den lejde mördaren *** Ännu en deckare och ännu en bok av Davidsen. Det är kanske inte en deckare utan mer en thriller, spännande och välskriven om det inte varit för att: alltför många pratat jylländsk dialekt (varav en utan att verka bonnig), det vimlade för ofta av krylliska bokstäver och den nästan 10 gradiga temperaturen som återkom gång på gång. Visst, upprepanden kanske har någon funktion i en bok men börjar man reta sig på det drar det direkt ner läsmoralen. Men trots allt, även det här är en sträckläsningsbok.

Davidsen Leif:Paparazzons heder (d) *** Nu har det hänt! Jag har läst en bra deckare. Den här boken är spännande, relativt välskriven och innehåller faktiskt en riktigt bra berättad nutidshistoria. För en gångs skulle rekommenderar jag en deckare! Läs den! (Varför får den då bara tre stjärnor undrar du? Då frågar jag, kan en renodlad deckare få mer???)

Dirie Waris: En blomma i Afrikas öken **** Den här boken sträckläste jag, därav den fjärde stjärnan. Annars kunde huvudpersonens mod och engagemang i könsstympningsfrågan ha gett den också. Lättläst, ganska kul nu och då och framförallt, med ett angeläget budskap. Kvinnoförtryck tar sig många skepnader, det här är en av de grymmare.

Dirie Waris: Ökenblomman återvänder** Jag såg med spänning fram emot fortsättningen på Waris Diries bok En blomma i Afrikas öken. Tyvärr var den här boken inte alls lika bra. Det var mycket en upprepning av den förra, men nu med perspektivet lagt på den muslimska mannens överlägsenhet och Waris svårigheter att underordna sig den. Men berättelsen var ändå läsvärd eftersom hon försonades med sin far och fick besöka sin släkt.

Drakulic Slavenka: Som om jag inte vore där **** Tvekar mellan tre och fyra här. Boken är mycket bra skriven och trots sitt ohyggliga ämne (krig och våldtäkter) är den inte sensationslysten. Det blir en fyra pga att den är så välskriven. Att läsa den är att inse att drömmen vi hade på 60-talet om en värld utan krig är spolierad. Och att ett svek kan vara tystnaden efteråt. Läs den som ett stycke nutidshistoria som vi alla bör veta om....

Edelfeldt Inger: Riktig kärlek** Varför envisas jag med att låna noveller när jag verkligen inte tycker om dem? Fast Den förunderliga kameleonten var ju en riktig fyrapoängare så jag tänkte att hon kanske har gjort det igen? Men, det hade hon inte gjort......Synd!

Ekman Kerstin: Vargskinnet, Guds barmhärtighet. **** Just när del två ska komma ut läser jag första delen av Kerstin Ekmans mäktiga trilogi. Om ett landskap som inte alls tilltalar mig men med människor som var jämngamla med mina föräldrar.....Om en kvinna, ett livsöde, en kärlek och ett sätt att leva som inte är så långt borta. Boken berörde mig på ett djupt sätt, saker som man hört förut många gånger beskrevs som nya. Lägg därtill att boken var lättläst och inbjöd till sträckläsning (vilket jag inte alls trodde när jag köpte den som pocket) så är fyran där. varför inte fem stjärnor? Nånstans i senare delen kom det in ett parti som väl var nödvändigt ( nazismen var ju lika verklig som tuberkulosen och måste därmed också omskrivas) men trist på nåt sätt.....Det drog ner en aning.
För övrigt, till alla som läst Ekmans Hunden. Den kommer snart på film!


Hagerup Hilde: Högst älskade (u)**(* )En till ungdomsbok. Historien är spännande, om än i mitt tyckte något makaber. Men den visar tydligt på att de vuxnas skyldighet är att ta just sitt vuxenansvar. Fast om de gjort det hade det ju inte blivit nån historia (!) Bokens huvudperson är visserligen stark men själva historien känns på något sätt overklig och lite rörig, öde hus trodde jag hörde till min generation. Trots det är jag övertygad om att många ungdomar sträckläser den här boken, och inte har några svårigheter att hänga med. Kan rekommenderas särskilt till flickor, och slutet är tack och lov, bra. Parantesen beror på att den trots allt känns overklig och aningen gammalmodig.

Harris Joanne: Choklad **(*) Den här boken var jag bara tvungen att läsa ut, fast den inte alls var speciellt bra. Den påminner om Parfymen och den nyss lästa Flicka med pärlörhänge på det sättet att den beskriver ett hantverk i utdöende, chokladtillverkning. Det kanske är därför den trots allt fångade intresset. Magi är inte min grej direkt, och tro mig, det fanns mycket av det i den här boken. Samt det klassiska Den skenheliga kyrkan. Suck, kom med nåt nytt.....Funderar på att se filmen trots allt, den kanske är bättre än boken för en gångs skull.... *förhoppningsfull*. Tredje stjärnan för att jag trots allt fångades av, och läste ut, boken......

Holmström Rune: Mannen är kvinnans huvud **(* ) Den här boken är utgiven på ett Skellefteåförlag, Ord&Visor. Och ämnet är på sitt sätt fängslande, skildring av en, icke namngiven, sekt (misstänksamt lik Jehovas Vittnen). Här finns det totalitära, patrialkala tänkandet som utmynnar i ett kvinnorförtryck som inte har några som helst likheter med den boks kärleksbudskap som det handlar om. En skrämmande bok men tyvärr säkert med en hel del sanning i. Den tredje stjärnan för det intressanta ämnet, sällan skildrat tidigare

Holt Anne:Utan eko(d) ** Deckartrenden är bruten. Den här deckaren var inte alls i min smak. Till slut var jag tvungen att börja hoppa och då är det ju kört....Ordet hottentott (igen! se Stjärnfall), och ett sakfel gjorde att jag drog öronen åt mig ännu mer......Synd, men den kostade mig bara fem kronor, bilaga till kvällstidning!

Höijer Björn Erik: Mannen på myren*** Ja nu kommer det att komma en del mystiska böcker igen eftersom jag läser en kurs som heter Norrländsk litteratur. (Det är för övrigt en webbaserad kurs och går endast över internet, blir intressant att se hur det funkar.) Nåväl, den här boken speglar det karga norbottenslandskapet och folket där. Intressant sett ur kursens synvinkel, men annars. Nej, då hade jag inte läst den!

Irving John: Den fjärde handen**** Den tredje Irving på några månader! Och han håller måttet. Med den här boken visar han på varför han är en så stor författare, han har ett stort mått av nyfikenhet och fantasi. Annars skulle han aldrig komma på att skriva en sån här bok.....som vanligt är den bisarr men den här gången med färre underliga typer än i Hotell New Hampshire och Garp och hans värld. Nånstans finns de svåra frågorna med, men det ges inga svar hur man ska hantera dom. Den här boken är väldigt samtidshistorisk, utan att för den skull ge någon speciell kritik åt nåt håll. Men det beror väl kanske på att det inte är en deckare.....(hmm). Han har lyckats igen.....

Irving John: Garp och hans värld***** När jag hade läst Hotell New Hampshire blev jag nyfiken på John Irving och beslöt mig för att läsa Garp och hans värld. Det var verkligen ett lyckokast, jag har tillbringat en stor del av sommaren 2002 i sällskap med Garp själv förstås men även hans mor Jenny Fields, hans hustru, hans vän Roberta, hans förläggare John Wolf plus en massa Ellen Jamesare, Garps barn och inte att förglömma Underst-hummern. Vidare en hel massa andra udda existenser. Har du inte läst boken säger det här dig ingenting, utom att du bör läsa den förstås, och det helt enkelt därför att du inte kan undgå att bli nyfiken, eller hur?! :-) En liten varning är trots allt på plats; du bör vara både tålmodig och fördomsfri för att kunna läsa den med riktig behållning. Den innehåller nämligen en del bisarra inslag och till slut vet man inte om man ska skratta eller gråta.

Garp och hans värld är en slags metaberättelse om författandets villkor och vånda, men den är mycket mer än så. Den speglar feminism OCH fanatism, våld och kärlek. Människorna lever helt osannolika liv, men blir trots det sannolika i berättelsen. Allt skrivet med en stil som ger en läsupplevelse som närmar sig Brott och straff , man vill inte missa ett enda ord och varje sida innehåller nånting nytt och plötsligt vävs det som sagts långt tidigare samman med det som kommer nu....Lägg därtill till att språket är mycket tilltalande, jag önskar att jag själv kunde skriva på samma sätt! Och dessutom blir man upplyst om allt vad som händer personerna på slutet, när brukar man få veta det? Allt det här kan inte bli annat än en fempoängare! Vill du ha en riktig tegelsten att bita i, läs den!

Irving John: Hotell New Hampshire **** Det var väldigt nära att den här boken blev en fempoängare. Det var länge sen jag läste en så väl sammanhållen bok, personerna lever fortfarande när jag tänker på den. Jag får en känsla av att det är den amerikanska drömmen som krackelerar inför den verklighet som vi trots allt lever i. Irving måste äga ett stort mått fantasi för att kunna hitta på allt som beskrivs i den här boken, och ändå nå fram till en slags realism som visar sig i att "sorg flyter". För det är mycket sorg och smärta i den här boken, även om det skildras lättvindigt. Och det är där den femte stjärnan går förlorad, det finns en slags nonchalant sexuell ton med prostitution, våldtäkt och andra utlevelser som genomsyrar boken och förtar allvaret, trots försöken att knyta ihop det hela på slutet. Synd. Men trots det, en bok att läsa länge! (400 sidor!)

Jacobsson Tomas: Morfin ***(*) Dags för en debutant vars bok är en riktig samtidsroman. Ja, det är nästan så att om jag skulle ha väntat något år med att läsa den skulle den ha tappat en hel del av sin charm, för den lätta flytande texten är charmig. Här stiger nutiden fram men speglat ur ett annorlunda perspektiv, trots livshotande sjukdom kan huvudpersonen leva relativt gott eftersom det morfin han får håller honom flytande. Ja, drogen spelar en central roll i romanen, men det som ger den fjärde stjärnan är en underliggande önskan att släppa in kärleken i sitt liv och hålla den kvar "tills döden skiljer oss åt".

Kadefors Sara: Sandor slash Ida (u) *** Ungdomsbok, och det brukar betyda: problem så eländiga att de aldrig tas upp i en vuxenbok (möjligtvis några rader i nån deckare), en stil som får en att rodna vid tanken på att författaren inte tillmäter ungdomarna mer förtroende (dvs halvt mästrande halvt töntig) och ett bedrövligt slut vars klump i magen sitter kvar i flera dar även på en 46 åring som jag. Så icke denna bok. Det är visserligen problem här också men inte oöverstigliga visar det sig. Och stilen är rapp och "vuxen". Dialogerna är t.ex fångade på pricken. Och slutet vackert som en solnedgång. *snyftar". Precis det ungdomar behöver höra i denna hårda värld. Inte konstigt att den fick pris! (Sveriges bästa ungdomsbok 2001) Varför inte fyra stjärnor? Jo, efter ett tag blev det liksom too much, typ! :-)

Kallentoft Mons: Pesetas (d)**(*) En till deckare som faktiskt var riktigt läsvärd. Jag läste aldrig baksidetexten så jag hade länge inte en aning om vad som skulle hända. De två första tredjedelarna var alltså riktigt spännande. De skildrade en undre värld som säkert finns (men som man bara sett på film), och detta genom några människors liv. Sen var det tvunget förstås att lägga in ett och annat bankrån som faktiskt förstörde hela historien. Där rök den tredje stjärnan! Synd!

Kertész Imre: Mannen utan öde**** Äntligen en nobelpristagare som verkligen går att läsa! Och som skriver om ett ämne som aldrig får dö ut, andra världskrigets koncentrationsläger. En bok att ta till sig eftertänksamt, och den griper tag både med innehållet men även med stilen som är lättläst. Lite humor infinner sig också, och det är helt klart att det är en sextonåring som berättar. Så här står det på bokförlaget Norstedts site: Sveriges blivande studenter får Kertész-bok! Mannen utan öde kommer att distribueras till alla gymnasieskolor under årets sista skolvecka tillsammans med en kort handledning till hjälp för såväl lärare och elever. Heja Norstedts!

Lagercrantz David: Stjärnfall (d) *** Ännu en omtalad deckare. Början var lite trög men sen blev den mer läsvärd. Överhuvudtaget är den bra skriven och har säkert förankring i verkligheten. Men att skriva ordet hottentottland? Hallå, visst är det många år försent (som väl är). Det borde ha blivit två stjärnor bara för det.....

Lauck Jennifer: Blackbird**** Först var den här boken en trepoängare, men sen sov jag på saken och vips var den en fyra! Varför? Jo, när jag vaknade tänkte jag direkt på den, och det var främst de detaljerade men lågmälda beskrivningarna av de sista åren med mamman som etsat sig fast. Det här boken är en överlevandebok, som så många andra böcker, (Pojken som kallades det osv) men med den skillnaden att här smyger sig utsattheten och övergivenheten på, på ett annat sätt. Det låter inte så farligt när man läser men vid närmare eftertanke får man ändå kalla kårar. Skickligt skrivet med andra ord! Jag ser verkligen fram emot uppföljaren!

Liffner Eva: Camera*** Ibland när man läser en bok tänker man mer på hur den är skriven än innehållet. Och ibland när man läser en bok får man bara lust att skriva om just den meningen med sina egna ord, och placera den i den där boken som man längtar efter att skriva. Och ibland när man läst en bok har man ingen koll på personerna, men kvar finns en känsla av igenkännande. Den här boken är precis så. Jag hade koll endast på huvudpersonen och en fet katt, resten var väldigt omständligt, men säkert skickligt beskrivet. Lite som Parfymen, Flicka med pärlörhänge och Choklad, den här boken beskriver som titeln säger en del om fotograferingen när den var i sin linda. Sugen på att skriva Den Där Romanen blev jag i alla fall......:-)

Lindgren Torgny: Pölsan ***** Lysande! Den här boken kan vem som helst läsa, tro mig! Början var medryckande, sen blev den lite trögare det måste erkännas men den riktigt doftar Västerbotten. Trots att jag personligen hatar pölsa så blev det en fempoängare. Den är skriven med lätt hand och humor och innehåll som kanske är lite väl västerbottnisk, men vem har sagt att det är fel att lära sig nåt om vårt avlånga land?

Lindström Fredrik: Världens dåligaste språk**** Att en bok om svenska språket kan var så intressant och rentav spännande! Jag får faktiskt lust att hitta på nya ord. Såg f.ö Fredrik Lindström på TV där han uppmanade folk att skicka in just nya ord. Kom igen allihopa och gör

MacLeod Alisatir: Ingen skada skedd*** På baksidan till den här boken citeras Michael Ondaatje (Den engelske patienten, Anils skugga) som säger: "En av vår tids stora oupptäckta författare." Detta alltså om Alistair MacLeod. Och jag håller med till viss del. Den här boken är bra skriven, språket flyter lätt, mellan tal och berättande. Saker upprepas ständigt vilket verkar trist, men det ger en viss trovärdighet till sammanhanget. Mer än tre stjärnor blir det dock inte eftersom jag inte direkt gillade historien, även om den berörde. Gruvskildringar tillhör heller inte mina favoriter. Men det är helt klart en god historia MacLeod berättar. Självklara meningar ges en slags tyngd med klichéartade uttryck som passar in helt utan märkvärdigheter. Slutet var också...oförutsägbart. Läs den för språkets skull om inte annat.

Malmsten Bodil:Priset på vatten i Finistére*** Första boken jag läser av Bodil Malmsten och den gav mersmak. Den berättar helt klart en historia men dessutom innehåller den en massa meningar (som jag tyvärr inte skrev upp och boken är 15 mil bort så jag kan inte citera nån) som säger så mycket med bara några ord. Rekommenderas om du vill njuta en stund......

Marklund Liza: Prime Time *** Jag, hör och häpna, köpte faktiskt den här boken, ny och inbunden, bara för att jag var så nyfiken på den. Och ok, den fick godkänt men inte mer. så var den också helt enkelt en deckare och inget mer. Sprängaren som jag fullkomligt slukade, hade allt det där andra också, samtidsskildringen, genreöverskridanet, en rapp stil. Men Prime Time är bara en deckare. Ingen höjdare för mig alltså. Men kanske för alla er som gillar deckare....så läs på bara

McEwan Ian: Cementträdgården *** McEwan är ju en av mina favoriter, både Kärlekens raseri och Amsterdam är något av mästerverk, men den här boken når inte alls upp till den nivån. Språket är förvisso liknande, sakligt men ändå spänningsfyllt, men historien är lite väl magstark för min smak. Trots det har den ett psykologiskt inkännande som gör att jag får bekräftat det jag alltid tyckt, att barn är barn och inte vuxna. Borde kanske ingå i studiematerialet för socionomer och liknande yrkesgrupper. En tragisk bok.

Nilsonne Åsa:Smärtbäraren*** En bok som jag sett fram emot länge. Men tyvärr blev jag lite besviken. Temat var väldigt intressant till att börja med, tanken att någon är en annans smärtbärare var väldigt tilltalande och beskrevs på ett inträngande sätt. Men sen hängde jag inte riktigt med och slutet förstod jag inte riktigt heller......Synd!

O´Farrell Maggie: Bara Alice **** Omtalad bok här och var på webben. Och den var bra, men jag har en känsla av att nästa bok av O´Farrell kommer att vara ännu bättre. Nånstans kände jag att den inte riktigt höll ihop, jag hade lite svårt med hoppen fram och tillbaka och sen blev själva gåtan lite väl förutsägbar, jag vet inte vad jag väntat mig egentligen, men nånting mer sofistikerat kanske. Boken var medryckande och jag ville bara läsa ut den men sen var den bara slut och hur slutade den egentligen? Kanske var det där som debutanten visade sig, som sagt nästa gång då kanske.......

Pelzer Dave: Pojken som inte fanns **(*)Fortsättningen på Pojken som kallades det är en osminkad berättelse om hur David får hjälp att lämna sin mammas tyranni. Den visar ärligt på vilka problem han har att brottas med i sina fosterhem, och i kampen för att frigöra sig från mamman.

Pelzer Dave: Pojken som kallades det *** En omtalad bok som höll vad den lovade innehållsmässigt. Borde läsas av alla som har med barn att göra, för att bli uppmärksam på de tecken som visar på när ett barn far illa. Den var på gränsen för vad man kan uthärda, men eftersom den redan i början visar på att den slutar relativt lyckligt, kan man härda ut

Schlink Bernhard:Högläsaren **** En riktigt bra bok! Välskriven på ett lågmält sätt, och ge inte upp om början är lite tjatig, fortsättningen är desto mer intressant med sin uppgörelse med historien, parallellt med frågor om skuld eller inte. Kanske känner jag att historiens svek kommer lite väl lätt undan, men boken är trots allt ett sätt att både förstå och skipa rättvisa.

Schwarze Erika: Kodnamn Onkel *** Ett impulslån verkligen. Är boken sann eller inte. Den var i alla fall fascinerande, som många spionromaner. Jag läste den i ett svep för den var faktiskt spännande. Men gillar du inte spionromaner kanske just du ska låta bli att läsa den......;-)

Wahlberg Karin: Sista jouren (d) ***(*) Ännu en deckare och en fyrapoängare (nästan). Jag fullkomligt slukade den och för första gången på många år undrade jag vem mördaren kunde vara. Den extra stjärnan för miljön som är ovanlig i litteraturen men aktuell i press och media dagligen, nämligen sjukhusmiljön. Att det trots allt blev bara tre riktiga stjärnor beror nog på att den bitvis är lite ordrik, det finns saker som inte hade behövt långa beskrivningar. Men trots allt, Läs den!

White Gillian:Häxvaggan*** En medryckande bok, jag var bara tvungen att läsa ut den på en gång. Fast det var nånting med den som fick mig att känna en trea fast intresset för den tangerade en fyra. Titeln förklarar en del av dilemmat, den gör anspråk på att leva upp till den men gör det inte. Nånstans förlorade den greppet. Även om en del citat skulle hålla mysticismen uppe. Men den är onekligen ett slags tidsdokument över vad som driver folk till att medverka i dokusåpor, och de följder som kan bli av det. Men nånting säger mig att författaren vill nånting helt annat med boken, jag kan bara inte sätta fingret riktigt på vad.....

Zennström Maria: Katarinas sovjetiska upplevelser ** Den här boken var relativt ordfattig, det var skälet till att jag läste ut den. Den var också upplagd på et annorlunda sätt och kanske därför intressant att läsa. Men innehållet, nej det sa mig lite.




 

Guldkornen 2002

 utan inbördes ordning......

OBS! Alla är värda att läsas! Rekommenderas alltså! 

 

Maggie O´Farrell: Bara Alice ****

Imre Kertész: Mannen utan öde****

Torgny Lindgren: Pölsan *****

Paul Auster: Illusioner ****

John Irving: Den fjärde handen****

Kerstin Ekman: Vargskinnet, Guds barmhärtighet. ****

Rennie Airth:Mörkrets flod (d) ****

John Irving: Garp och hans värld*****

Waris Dirie: En blomma i Afrikas öken ****

Fredrik Lindström: Världens dåligaste språk****

Slavenka Drakulic: Som om jag inte vore där ****

Jennifer Lauck: Blackbird****

John Irving: Hotell New Hampshire****

Bernhard Schlink:Högläsaren****

 Tracy Chevalier: Flicka med pärlörhänge****

Av violen - 24 november 2009 11:53

Böcker lästa 2001

(I bokstavsordning efter författarens efternamn)

 



Aronsson Stina: Hitom himlen ***(*) Den här läses av samma anledning, kursen, men var klart mycket bättre. Framförallt stilen och språket var intressant, detaljrikt och målande. Fjärde stjärnan får den för att den, trots sitt omfång, var nästan som en sträckläsningsbok och visar på kvinnornas villkor i norra Sverige i mitten av förra seklet.

Falkenland Christine: Själens begär**(*) Usch, den här boken var ju otäck! Vad är det egentligen, ett försök till en fallstudie av en psykopats inre tankar? Ett sätt att skildra ett förlopp som till anledning har att efteråt kunna ställa alla de utnyttjade kvinnornas frågor? Varför bjöd hon in honom? Varför lät hon honom stanna kvar? Varför lät hon honom smita? osv. osv. Den tredje stjärnan enbart för att det korta meningarna fördjupar känslan av meningslöshet, och trots allt gör boken läsvärd, för språkets skull.

Flygt Torbjörn: Underdog **** Visst, visst! Den är värd sitt Augustpris, den här boken. Men först på sidan 388 insåg jag att känslan jag haft boken igenom stämde, är det verkligen Johans liv han skildrar? Jag citerar: "Frånvarande farsor - varför är det aldrig nån som säger nåt om det fina med närvarande morsor?" Svaret kommer här: nu är det gjort och Torbjörn Flygt har gjort det! Han försöker visserligen boken igenom mörka detta faktum genom att samla samtidens-olika-typer-gänget (vars personer jag aldrig lyckades lära mig) omkring sig, och beskriver fragmentartiskt och i förbifarten det Orättvisa i klassamhället, men överalltihopa lyser Den Ensamstående Modern, hon som klarar allt, och då menar vi allt....De fyra stjärnorna motiveras med att den helt enkelt är bra skriven, omväxlande stil och relativt rapp dialog.

Frimansson Inger: Katten som inte dog**(* ) Det är bara att konstatera, jag är ingen vän av deckare hur gärna jag än vill. Den här boken började som en trea, som blev en tvåa som blev en 2,5 innan slutet. Kvinnan genomgår en psykologisk kris men var hur och när??? Mordet var för mig irrelevant och helt onödigt. Visst borde hon ha funnit sig själv utan alla dessa döda? Hennes tankar virrar runt i mångas hjärnor men ytterst få drivs till mord för den sakens skull. Och katten??? Mina närstående drack juice och etiketterna från förpackningarna gav mig ett gåvorbrev i bokhandeln till den här boken. Mycket bra idé tyckte (och tycker) jag. Att jag har svårt för deckare kan ju inte hjälpas!

Gardell Jonas: Fru Björks öden och äventyr*** Började med en rivstart och fyra stjärnor, men sen tappade den ordentligt, tyvärr! Fru Björks Romresa var aningen egendomlig, även om jag till slut förstod vitsen med den. Nej, tyvärr, det blir ett tag till nästa Gardell..

Guiollu Jan: Ondskan*** Visst, den här boken var intressant på sitt sätt. Lönar sig våld eller inte? Jag vet inte om jag fick något riktigt svar....Däremot framgår det tydligt att vuxna måste ta sitt ansvar, att inte göra det är att ge klartecken för mobbning och våld.

Gutcheon Beth: Kärlek klockan tre på eftermiddagen **(*) Den här "Once and Again" liknande boken var tjock och humoristiskt skriven. Därför gick den lätt att läsa och var med andra ord ren och skär avkoppling, ingenting annat.

Hermann Iselin C.: Prioritaire** Tyvärr genomskådade jag författaren nästan direkt och därför blev inte slutet någon överraskning. Överhuvudtaget lämnade boken en dålig smak efter sig. Jag läste ut den eftersom jag hoppades att den inte var som den var!

Hermansson Marie: Ett oskrivet blad***(*) Jag tillhör ju det fåtal människor som inte var så förtjust i Musselstranden, kanske på grund av dess mystik. Den här boken var mer realistisk och handlar om två människors utsatthet och trevande efter ett lyckligt liv, istället för bara en existens. Även om handlingen är aningen drastisk och även spännande, går ändå ett stråk av sorgsenhet och smärta genom boken; lyckan kommer...och går. Eller var det bara en dröm, kan allt återgår till det gamla i alla fall? Den fjärde stjärnan är just för den sorgsenheten som ger boken en slags samtidskänsla.

Hoffman Corinne: Den vita massajen*** En fascinerande bok! Helt osannolik, hur är det bara möjligt att detta kan ha hänt? Jag sträckläste den och lärde mig en hel del om kulturkrockar, Afrika och Kärleken! Allt helt obeskrivbart, för att fatta nånting måste man läsa den! Så konstigt det kan låta var den faktiskt underhållande.

Hornby Nick: En god människa.**** Bara förmågan att komma på ämnet för boken är värd minst tre stjärnor, att den dessutom är rappt och roligt skriven ger en stjärna till. För den här boken är helt klart annorlunda. Här ställs det mycket svåra livsfrågor utan att man märker det, och, sensationellt nog, de får ett slags svar! Bra gjort Hornby!

Häggkvist Birgit: Försöksråttan **** Fy så obehaglig bok! Särskilt sista titeldelen som skildrar mobbning från mobbarens utsiktspunkt. Men mycket intressant. Alla som har ett intresse av att förstå mobbningens mekanismer bör läsa den. Och särskilt då lärare. Här visar Häggkvist på att läraren väljer sida, för mobbaren. Kanske är det det som gjort mobbningen till det problem det är. Mobbarna är så starka att även lärarna är rädda för dem. Det utesluter i så fall tesen att mobbarna mår dåligt och därför mobbar (något jag personligen aldrig trott på). Tvärtom njuter de av sin makt. Och en som mår dåligt har man väl knappast en sån respekt för att den tillåts härska i klassrummet? Intressant vinkling m.a.o Kanske dags att ta mobbaren för vad den verkligen är, en empatilös person som ständigt söker bekräftelse genom att visa sin makt.

HöijeBjörn Erik r: Isak Junti hade många söner ** varför, varför läser nån människa den här boken i detta århundrade? Ja det kan man fråga sig, ett drama från 1954 om laestadinismen i norra Sverige. Svaret är som vanligt: en kurs! Denna gång i Religion och fiktion. Kursen är mycket intressant, men den här boken var inte så kul att läsa, därav bara två stjärnor.

Jin Ha: Två kärlekar**** Den tredje boken om Kina på kort tid. och den bästa. Lätt skriven, lätt att läsa, lätt att tycka om. Speglar på ett lättsamt sätt kollisionen mellan då och nu, i kulturrevolutionens spår. Fångade ögonblicksbilder paras med 18 år av väntan.......

Katarina: Tyst! Du är död!*** Hmm, den här deckaren är en blandning av Agatha Mazetti Christie och Grabben i graven bredvid. Båda två gillar jag, därav trean. Men det är trots allt tveksamt om kombinationen är så lyckad, dökul och ond bråd död är väl inte vad man direkt förknippar med varann. Jag skrattade inte men blev nyfiken och läste snabbt ut den, och såklart förstod jag snabbt vem mördaren var. Synd!

King Stephen: Att skriva**** Tack och lov att jag hade läst åtminstone en bok av Stephen King tidigare, nämligen Lida. I och med att jag gjorde försvann några av mina fördomar om Stephen King, annars hade jag nog inte satt någon tilltro till råden i den här boken, (så mycket skit och arsel som det var med här). Men tro mig, jag kommer att läsa om Att skriva avsnittet och anteckna det intressantaste. Och jag kommer dessutom att ha hjälp av det i mitt skrivande! Alltså, helt enkelt en bra bok om skrivande.

Kurt Levlin: En andra chans**** Ja, ja, jag vet att noveller inte är min favoritläsning, men faktiskt, den här boken var i alla sin lågmälda vardaglighet, annorlunda. Låt inte lura er av de första novellernas lite enkla innehåll, det kommer mera om man säger så. Människorna stannar kvar och berör länge efteråt, precis som en bra novell ska göra, därav den fjärde stjärnan. Jag ser fram emot att få läsa en långnovell av Kurt Levlin, eller varför inte en hel bok? Där kanske man kan få svaret på om det blev varmt nångång den sommaren, eller varför den där bilen blev tvättad eller vad som egentligen hände med liftaren.......

Küchen Maria: Lycklig hora**** En riktigt, riktigt bra bok. Vill du läsa en bok i sommar som är spännande och välskriven men som ändå helt klart har ett budskap, här är den! Jag bara sträckläste den, språket, stilen, innehållet, allt tilltalade mig. Den våldsamma döden är inte mysigare än så här och inte prostitution heller. Ingen femte stjärna eftersom huvudpersonen försvann utan att förklara sig. Dvs slutet famlar i mörker (tycker jag). Fast å andra sidan famlar ju livet alltid i mörker också........

Lander Leena: Den glada hemkomstens boplatser ***(*) Länge var den här boken en klar fyrapoängare, men sen mattades den av på slutet. Jag sträckläste den dock, och fascinerades av historien och det lätta språket.

Larsson Elisabet: Intrång*** En bitvis spännande bok som såklart slutade i ett jaså, även om detta jaså var positivt. Tyvärr var det nånting grammatiskt i språket som fick mig att fundera, är det jag som har fel eller är det hon? Handlingen fick det att bli en trea trots allt.

Lebert Benjamin: Crazy *** Varför är inte det här en ungdomsbok? Den har ju precis det konceptet, ung man är sviken av vuxenvärlden men finner i viss mån sig själv. Javisst, då blir det genast en bildningsroman och det kanske är för avancerat. Men det är precis såna här böcker ungdomar skulle läsa. Vilsenhet, svårigheter, pubertetsångest. Men också kamratskap och filosofiska funderingar och solidaritet.

Lidman Sara: Din tjänare hör **** Sara, Sara! Äntligen har jag fått möta dig! Och jag blev förälskad, i din stil, din dialekt, din enorma insikt i Västerbottniskt inlandsliv, dess religiösa tankegångar och fördomar. Ett tips, klarar du av att läsa språket, läs! Annars har jag förståelse för den som finner böckerna märkliga och jobbiga. Resten av Jernbanesviten väntar på att bli läst hos mig i alla fall.....

Lidman Sara: Tjärdalen **** Sara Lidmans debutroman, oj så bra! Skildrar ömsint men kritiskt träffande den religiösa västerbottensfromheten i byn på gränsen till norrbotten. En samtidsskildring men också en tidlös skildring av djupa frågor om ont och gott, barmhärtighet och egoism.

Lillpers Birgitta: Medan vi ännu hade hästar ***(*) En märklig bok som grep tag om en. Det poppar upp sanningar här och var som en utanförskapsmänniska säkert kan känna. Slutet var lite väl öppet förstås.....Mersmak för Lillpers.

Lundell Ulf: Kyssen**** Det här var en obegripligt bra bok. Påminner om ett klassiskt drama där alla älskar alla och alla är släkt med alla och någon dör osv. Mästerligt hopfogat och skrivet med Lundellskt ordflöde. Jag har ju tidigare läst Jack och Friheten och den här var i klass med den senare. Läs den, för att historien är otrolig och meningarna suveräna. Ovanligt lite kvinnoförakt men det fanns såklart, annars kanske det blivit more points.......

Lärn Viveca: Midsommarvals *** När man efter ungefär halva boken lärt sig vem som är vem är den här boken riktigt underhållande. En avkopplande läsning.

Mazetti Katarina: Grabben i graven bredvid**** Det här är en riktigt bra bok! Jag läste den för andra gången och den är ännu bättre den här gången. Den är rolig, underhållande och skildrar de svåra främlingskapen mellan man och kvinna, kulturella och mänskliga. Läs den! och njut!

McEwan Ian: Amsterdam**** Inte lika bra som "Kärlekens raseri", men faktiskt, den här boken höll greppet om en hela tiden. Jag trodde aldrig när det var en smal remsa sidor kvar att McEwan skulle få ihop det på slutet, men faktiskt, han lyckades!

Niemi Mikael: Populärmusik från Vittula **** Den tog sig eftersom den här boken! Det är inte ofta man skrattar högt när man läser böcker nu för tiden, men det gjorde jag flera gånger, särskilt när Niemi beskriver de musikaliska vedermödorna! Boken avslöjar också väldigt mycket om den norrbottniska mentaliteten, något som jag inte velat tro på men som jag måste böja mig inför efter den senaste tidens mobbnings skandaler, det är tydligen så förskräckligt som det verkar........Så på det sättet gjorde den mig nedstämd....men som sagt, jag skrattade också gott!

Norborg Kerstin: Min faders hus **** Den här boken påminner faktiskt om Trotzigs bok (se nedan) genom att kapitlen är korta och följaktligen många. Men här är en historia berättad med en oerhörd sprängkraft! Någonstans på sidorna anas fundamentalismens nyckel: ska du vara fundamentalist måste du vara stark annars kan den slå tillbaka och du faller själv under dess tyngd. Allt är kärleksfullt skildrat, därför gör boken mig glad mitt i all sin sorgsenhet.

Ohlsson Bengt: Se till mig som liten är**** En intressant bok i ett angeläget ämne, skilsmässobarnen. Psykologist och insiktsfullt skildras barnets utsatthet. Trots att den är skriven på ett något fragmentariskt sätt drivs handlingen hela tiden framåt mot ett överraskande slut. Slutet visar för övrigt på ett visst mod hos författaren. Eller börjar det smyga sig in en slags acceptans hos 60 talisterna för att ta konsekvenserna av livets realiteter?

Ondaatje Michael: Anils skugga **** Vilken öppning på det nya året! En bok som började som en tvåa och slutade som en fyra. Berättelsen grep tag efter några sidor och sen släppte den aldrig greppet. Äntligen en bok om någonting ytterst allvarligt. Skriven med engagemang och medkänsla. Möjligtvis att språket kändes lite torftigt till att börja med, men sen tog personerna över.

Pérez-Reverte Arturo: Dumas klubben***(*) En märklig bok. Är det en deckare eller vad är det???? Ja, jag vet inte. Men den fångade mig efter ett tag och var länge fyra stjärnor, men så blev det en massa snack om 18:årig kvinnas mjuka skinn och gröna ögon och det förtog en hel del av den spännande intrigen. Sen tog den sig på slutet igen men då var det försent. Baksiedestexten lovar att det är en bok "skriven för och av en äkta bokälskare". Och det är nog sant, jag lärde mig en del om gamla böcker och dess värde.

Rowling J.K.: Harry Potter och De Vises Sten*** Med tvekan blir det tre stjärnor. Mycket för att boken var medryckande och riktigt spännande. Jag förstår att ungdomar gillar den och att de vill fortsätta att läsa mer och mer. Blandningen av fantasy och realism vållar inga acceptansproblem. På det sättet påminner den om Bröderna Lejonhjärta. Roligt med Harry är att han är modig och rättvis. Sen innehåller boken också en hel del humor, öronvaxgodis osv. Men jag kunde inte låta bli att lägga märke till en del språkliga fel, dålig översättning eller.....? Men jag är ju av uppfattningen att det är viktigare att barn läser än att det är perfekt så det vållade inga problem......egentligen....

Salomonsson Anita: Änglabilder**(*) En bok som börjar väldigt nära i sin skildring av landsbygdens upplevelser för en flicka på 40-talet. Men på slutet tunnas den ut betänkligt, därför blir det inte tre fulla stjärnor!

Salter James: Ljusår**** Läs den här boken! Historien är varken originell eller särskilt intressant, men språket ger boken ett sällsamt liv. Meningarna staplar sig på varann, den ena vackrare än den andra. Den femte stjärnan saknas helt enkelt därför att innehållet har jag läst tusen gånger förut, fast i mindre påkostad förpackning.

Setterlind Bo: Från dörr till dörr*** Ja, jag har faktiskt hållit på hela mars med den här boken, 400 sidor i pocket! Skrivet på ett ytterst högtravande, men ändå, ibland, humoristiskt sätt. Eftersom jag skriver min C uppsats om just Bo Settrlinds poesi, har det varit intressant att läsa om honom. Annars hade jag nog inte kommit igenom boken....men för sitt syfte får den tre stjärnor. Jag gillar nämligen att få skratta ibland när jag läser! :-)

Sijie Dai: Balzac och den kinesiska lilla skrädderskan *** En bok om kärlek, litteratur och kulturrevolutionen i Kina. En rar och läsvärd bok helt enkelt!

Stringer Lee: Vinter vid Grand Central**(*) Omtalad bok som inte höll vad den lovade. Lite litterära begrepp gör ingen författare. Historien var väl i och för sig fängslande, men plötsligt börjar den beskrivas humoristiskt (?), konstigt. Jag får en känsla av att den tangerar hämndgenren: prästen som var en bedragare figuerar lite väl mycket. Tredje stjärnan, tja för att jag trots allt läste ut den och det i ett sträck.

Tong Su: Den röda lyktan*** En riktigt bra novellbok. Den innehåller två noveller och är skriven på ett flytande, lättläst sätt. Det var väl allt.

Trotzig Astrid: Ibland undrar jag om jag minns rätt *** En helt klart annorlunda skriven bok. Korta stycken bildar avslutade sidor. Greppet är helt klart intressant, nästan skrivet som man tänker. Tyvärr var historien tunnare än den behövt vara, fast vad är det egentligen för fel på vardagen? Varje människa är ju summan av sina erfarenheter, framförallt de sociala. Men att minnet ska spela någon större roll i den här boken förstår jag liksom inte.....

Unge Mirja: Järnnätter**** Den här boken var bra! Ovanlig miljö, lantbruk, som landar i lägret hos främlingsfientligheten, och kvinnoförtrycket. Ovanlig vinkling alltså på problemet osedd flicka, missbrukande och utlevande kvinna. Dialogen är ordknapp men trovärdigt skriven. Och slutet.....man vill gråta! Av glädje!

Voors Barbara: Sömnlös*** Med tanke på vilken tid den här boken tog att läsa borde betyget ha fått bli högre. Men tyvärr fångade den inte riktigt, endast längtan efter att få veta vem mördaren var drev mig att läsa ut den. Tyvärr var det den jag trodde så antingen är jag smart eller inplanteringen uppenbart gjord. Men trots allt, språket gav viss mersmak.

Ying Hong: Flodens dotter*** En intressant bok eftersom den skildrar Maos Kina. Den våldsamma svälten just innan huvudpersonen föddes och känsla av att inte höra till dominerar boken. Den hoppar fram och tillbaka men är bitvis välskriven. Slutet är den sista uppgörelsen med det gamla livet, något hela boken egentligen säkert handlar om.

Guldkornen 2001

utan inbördes ordning......

OBS! Alla är värda att läsas! Rekommenderas alltså!

Ingen fullpoängare i år......

Torbjörn Flygt: Underdog ****

Kerstin Norborg: Min faders hus ****

Ian McEwan: Amsterdam****

Nick Hornby: En god människa.****

Kurt Levlin: En andra chans****

Ha Jin: Två kärlekar****

Bengt Ohlsson: Se till mig som liten är****

James Salter: Ljusår****

Maria Küchen: Lycklig hora****

Birgit Häggkvist: Försöksråttan ****

Sara Lidman: Tjärdalen ****

Sara Lidman: Din tjänare hör ****

Ulf Lundell: Kyssen****

Stephen King: Att skriva****

Mirja Unge: Järnnätter****

Mikael Niemi: Populärmusik från Vittula ****

Katarina Mazetti: Grabben i graven bredvid****

Michael Ondaatje: Anils skugga ****

Av violen - 23 november 2009 22:20

Jordenruntlitteraturlista 2010:


Snart är det en ny resa som startar hos Lyran. Jag lägger in ett inlägg här så jag lätt kan kolla upp vilka böcker det rör sig om.




månad                

område


 
febr

Östeuropa
Stalins kossor - Sofi Oksanen (Finland)
Låt tistlarna brinna! - Yasar Kemal (Turkiet)
Aprils frusna blommor - Ismaďl Kadaré (Albanien)


 
mars

Mellanöstern
Marjane Satrapi - Persepolis (Iran)
Alexandre Najjar - Krigets skola (Libanon)
Hur man botar en fanatiker - Amos Oz (Israel)


 
april

Asien
Den indiske tolken - Jhumpa Lahiri (Indien)
Mardrömmen - Kenzaburo Oe (Japan)
Människornas jord - Pramoedya Ananta Toer (Indonesien)


 
maj

Oceanien
Boktjuven - Markus Zusak (Australien)
Fem svarta höns - Nevil Shute (Australien)
Att tro på mister Pip - Lloyd Jones (Nya Zealand)


 
juni
juli
aug
egna titlar 
sept

Sydamerika
Den sista läsaren - David Toscana (Mexico)
Andarnas hus - Isabel Allende (Chile)
Stjärnans ögonblick - Clarice Lispector (Brasilien)


 
okt

Nordamerika
Och var hör du hemma? - Anne Tyler (USA)
Illusionernas bok - Paul Auster (USA)
Kärlek, vänskap, hat - Alice Munro (Canada)


 
nov

Afrika
Midaqq-gränden - Naguib Mahfouz (Egypten)
Sultanbrudens skugga - Assia Djebar (Algeriet)
Förändringar - Ama Ato Aidoo (Ghana)


 
dec

Västeuropa
Kärleken är dödens motsats - Roberto Saviano (Italien)
Ungdomens bröd - Heinrich Böll (Tyskland)
Den röda soffan - Michčle Lesbre (Frankrike)


 

 

Februari - Östeuropa
Mars - Mellanöstern
April - Asien
Maj - Oceanien
Juni - uppehåll
Juli - uppehåll
Augusti - uppehåll
September - Sydamerika
Oktober - Nordamerika
November - Afrika
December - Västeruropa

 

Östeuropa
Stalins kossor - Sofi Oksanen (Finland)   (kåge)
Låt tistlarna brinna! - Yasar Kemal (Turkiet)   läsa om??  (finns bibl)
Aprils frusna blommor - Ismaďl Kadaré (Albanien) Läst


Mellanöstern
Marjane Satrapi - Persepolis (Iran) (alla delar? finns bibl)
Alexandre Najjar - Krigets skola (Libanon) (finns bibl)
Hur man botar en fanatiker - Amos Oz (Israel) Läst


Asien
Den indiske tolken - Jhumpa Lahiri (Indien) Äger
Mardrömmen - Kenzaburo Oe (Japan) (finns bibl)
Människornas jord - Pramoedya Ananta Toer (Indonesien) (finns bibl)


Oceanien
Boktjuven - Markus Zusak (Australien) Äger
Fem svarta höns - Nevil Shute (Australien) läsa om??
Att tro på mister Pip - Lloyd Jones (Nya Zealand) (finns bibl)


Sydamerika
Den sista läsaren - David Toscana (Mexico)
Andarnas hus - Isabel Allende (Chile)
Stjärnans ögonblick - Clarice Lispector (Brasilien)


Nordamerika
Och var hör du hemma? - Anne Tyler (USA) Äger
Illusionernas bok - Paul Auster (USA) läsa om???
Kärlek, vänskap, hat - Alice Munro (Canada) Äger


Afrika
Midaqq-gränden - Naguib Mahfouz (Egypten)
Sultanbrudens skugga - Assia Djebar (Algeriet)
Förändringar - Ama Ato Aidoo (Ghana)


Västeuropa
Kärleken är dödens motsats - Roberto Saviano (Italien)
Ungdomens bröd - Heinrich Böll (Tyskland) Äger
Den röda soffan - Michčle Lesbre (Frankrike)

Av violen - 22 november 2009 16:33

2000 års böcker

( i bokstavordning efter författarens efternamn)

 

 

 


Abé Kobo: Kvinnan i sanden ***(*) Jag erkänner direkt, den här boken skulle jag aldrig ha tagit i om jag inte varit En bok för alla prenumerant!!! Men jag blev helt uppslukad. Historien är så osannolikt annorlunda att man sitter med gapande mun (av förvåning!) Men jag kände aldrig smaken av sand, därav parantesen.....

Ahlin, Lars: Natt i marknadstältet *** En mastig bok, full av människor och deras livsöden, som de tedde sig i författarens hemstad Sundsvall. Bokens författare tillhör fyrtiotalets mest uppmärksammade, och språket är livfullt. En djup respekt för kärleken genomsyrar boken och gör den varm trots att slutet är tragiskt. Men den var på tok för lång, hade jag inte varit tvungen att läsa den skulle jag ha gett upp.

Alfvén Inger: När jag tänker på pengar ** Såg ett TV program för nåt år sen där det togs upp att så lite böcker skrivits om pengar, det skulle vara den här då. Men förklaringen till varför det inte skrivits om pengar ligger kanske också i den här boken, för den var inget vidare. Människor som bara tänker på pengar kanske inte blir tydligare än såhär iofs. Jag sträckläste boken, men blev besviken på slutet. Det kändes som att hela boken inte sagt mig nånting alls!

Auster Paul: New York-trilogin***(*) Det här var en mycket märklig bok. Det är inte ofta man önskar att nån skrivit en förklarande analys, men det här gången gör jag det.....De tre berättelserna ökar eftersom i kvalité, därav den fjärde stjärnan som egentligen hör till "Det låsta rummet". Men vad den innersta meningen med boken är, det har jag ingen aning om i nuläget.

Bauby Jean-Dominique: Fjärilen i glaskupan *** Nu har jag äntligen läst den här boken. Och den var väl på sitt sätt fascinerande, inte minst med tanke på hur den skrivits: alfabetets bokstäver har skrivits upp efter sin frekvens i det franska språket, författaren blinkar när rätt bokstav läses upp. Boken är fri från tycka synd om, och humorn bryter fram här och var. Lika mycket en bok om envishet som en sjukdomsskildring.

Bergman Hjalmar: Knutmässo marknad **(*) Du som regelbundet läser mina reflektioner vet att många böcker som jag läser är inte självvalda. Så är fallet med den här. Utan Per Wallroths avhandling skulle jag nog inte ha gett den en tredje stjärna, men med den bredvid blev boken riktigt intressant, trots allt!

Binchy, Maeve: Glassjön** Nej, den här boken tilltalar mig inte alls. Skulle jag inte ha läst den i min kurs hade jag inte kommit många sidor framåt. En bok helt utan förmåga att fängsla det minsta, och så innehöll den 550 sidor! Puh! Historien var krystad och slutet förutsägbart. Det enda som räddade den från en etta var inblicken i det irländska katolska livet med sin dubbelmoral, fast det känner väl alla till redan......

Boije af Gennäs Louise: Ta vad man vill ha **(*) En kvinnlig efterföljare till Jack drar genom det nattliga Stockholm för att genom drogdimmorna försöka fånga en rik prins. Men nej, den här boken var för överdriven, den tredje stjärnan får den bara för att det var kul att jämföra den med Jack.....

Callocain Karin Boye: *** Som jag minns den här boken från min gymnasietid var den oerhört bra. Nu blir det tre stjärnor, med viss tvekan. Historien står sig i och för sig, men ändå......Jag läser den hellre som en feministiskt inlaga än som en Science Fiction. Och ändå.....jag måste erkänna att jag återigen fängslades av Leo Kall och hans uppvaknande

Cruz Smith Martin: Den svarta rosen**(* ) Enda skälet till att jag läste ut den här boken var att jag ville veta vad i hela friden den handlade om. Hela tiden väntade jag på det, men det enda jag la märke till var ljudet av gruvarbetarnas skor, s.k clogs, som klampade förbi på var och varannan sida. Jag fick associationer till Mörkrets Hjärta av Conrad och dess grabbighet, och slutet var rörigt. Men trots det var boken inte dåligt skriven, därav stjärna nr 3.

Dagerman Stig: Nattens lekar*** Nej som jag sagt förut, noveller gillar jag inte. I den här boken rasade adjektiven vilt och personerna försvann nånstans på vägen. Sen var det oändligt många noveller också. Men det går inte att förneka det existentiella djupet som dock kräver en novell åt gången under l-å-n-g-s-a-m läsning. Och vem hinner det?

Dagerman, Stig: De dömdas ö **** Även det här är en fyrtiotals bok. Trots att den är mycket mörk, ja rent ut sagt deprimerande, var den en fascinerande läsning! Slutet är dystert, men bjuder ändå på en glimt av hopp; nån insikt har ändå huvudpersonen (?) kommit fram till. Dagerman var intresserad av film, och det kan man tydligt märka. Det är som att se just en film, våldsamma scener utspelar sig hela tiden, särskilt i den senare del. Och på slutet står det som i en film - fini. En blandning av Tio små negerpojkar och TV programmet Robinson.

Davidsson Cecilia: Utan pengar, utan bikini **(*) Språket är lätt och utan åthävor i den här novellsamlingen. Tyvärr är innehållet detsamma, personernas framtid kan jag ha eller inte ha, det gör mig detsamma.

Delblanc Sven:Prästkappan** Huvva! Den här boken var verkligen helt enkelt otrevlig (milt uttryckt). Jag läste den parallellt med en avhandling av Beata Agrell, och det räddade den från en etta. Det hör till saken att jag avskyr förringande bordellscener och visst kan man vara kritisk mot kyrkan men häda är inte nödvändigt. Se där, boken i ett nötskal. Men som sagt, analyseras den utifrån helt andra infallsvinklar var personerna riktigt intressanta. Delblanc har jag aldrig läst förr, men det blir kanske mer för jag måste nog se om allt är lika illa.

Dick Philip K:Blade Runner**** En mycket bra SF! En tät historia med klara filosofiska drag, skriven 1966, i empatins decennium. Speglar en framtid som känns kusligt nära. Håller vi alla på att förvandlas till androider, konstgjorda människor utan förmåga att känna just empati?. Var har det ordet föresten tagit vägen nuförtiden? En bok som manar till eftertanke.....

Edelfeldt Inger: Den förunderliga kameleonten **** En novellsamling som får fyra stjärnor! Det tar sig, snart kanske jag börjar gilla dessa korta stycken som bara lämnar efter sig en önskan att få veta mer....Den här boken innehåller i alla fall noveller med meningar som kan stå för sig själv. Titelnovellen är t.ex så bra att jag önskar att jag hade skrivit den själv!

Ekman Kerstin: Händelser vid vatten***** Har du inte läst den här boken, gör det! Redan när jag läste den för sex-sju år sen tyckte jag den var jättebra! Nu var den ännu bättre. De bestialiska morden är en bisak, huvudsaken är personerna och det tidstypiska 70-talet som övergår i 90-tal, då allt avslöjas. En samtidsskildring av klass!

Enquist PO: Musikanternas uttåg***(*) Det här var en bra Enquist!! Några avsnitt var lite tröga förstås, därav parantesen, men i övrigt fångar han återigen den västerbottniska mentaliteten på pricken. Så mycket skuld och skam och återhållen vrede. Men även en god vilja.....Fast jag frågar mig, hur nära verkligheten får man vara utan att kränka andra människor vilket åtminstone jag tycker är väldigt onödigt. Världen är ju tillräckligt ond som den är ändå om man säger så.........

Enquist PO: Nedstörtad ängel ** Nej, det här var för egendomligt. Nu ska jag läsa en avhandling vars namn är hämtat ur den här boken och heter Andas fram mitt ansikte. Efter det är jag säkert mycket klokare. Men just nu, nej!

Enquist, P O: Kapten Nemos bibliotek*** Intressant bok, inte för att den speglar en verklig händelse, utan för att den speglar en religiös bymentalitet som känns ytterst bekant om man själv varit i den. Har man inte det är boken nog svår att förstå. Språket är grävt ur den västerbottniska myllan. Jag kommer att läsa mer av Enquist.  

Fadiman Anne: Exlibris**** Vilken tur att jag köpte den här boken!!! Det är precis en bok som man vill ta fram och läsa i om och om igen! Essäerna var av skiftande intresse, därför fattas en stjärna till en fempoängare, men för en bokälskare är det bara ett måste att läsa den i alla fall.....

Falkenland, Christine: Min skugga*** En bok full av sorgsen tragik. Fast ibland känns det som en slags ondska vilar över alltihop. Är kvinnan bara ond eller är hon ett offer? Hennes lyte färgar hennes liv med bitterhet, kanske behövs även en sådan här berättelse i denna tid när alla ska klara allt. Kanske finns det ändå förmildrande omständigheter i livet....  

Fehrman-Ekholm: Ingela Mogongåvan*** Författarinnan av den här boken ger sig nog inte ut för att vara skribent, utan snarare ett slags språkrör för en upplevelse och ett tillstånd, som många människor berörs av. Det är alltså ingen bok man läser för att njuta av stilen direkt. Men innehållet är en skildring av uppoffrande kärlek, en kvinna (författaren) donerar en njure till sin svårt sjuke man. Boken innehåller också en faktadel om just njurtransplantationer. En angelägen bok!

Fitch Janet:Vit Oleander**** Maskrosbarnet som inte bara överlever, Astrid med skandinaviskt påbrå. Historien är underordnad språket i den här mästerligt skrivna boken, gång på gång läser jag meningar som borde ha skrivits förut men som aldrig blivit det. Förrän nu. Den femte stjärnan saknas helt enkelt därför att boken är för lång. Någonstans i senare delen av den andra halvan tappas tempot och slutet är hoppfullt men är det möjligt? Men som sagt, språket, språket!

Gibson, William: Neuromancer*(*) En fullkomligt obegriplig bok! Till och med värre än Myten om Sisyfos av Camus som annars innehar topplatsen som svårförstådd. Boken är skriven 1983 men det är som att befinna sig i ett dataspel där alla är insvepta i haschrök anno 70talet. Vad som väntar runt hörnet är höljt i ett ordrikt dunkel, och vad som egentligen hände har jag ingen aning om! Det enda jag uppfattade var att Case kunde se genom Mollys ögon, där även en klocka (skryt) var inopererad. Allt utspelar sig i en framtid där alla kan köpa sig skönhet. Men jag fattade noll!

Guterson David: Snö faller på cederträden ***(*) Motvilligt måste jag erkänna att den här boken var mycket bättre än jag trott. Början var väldigt svår att förstå så ett tips är att inte ge upp direkt. Men sen träder personerna fram och bildar bakgrund till en historia som vill spegla historien kring andra väldskriget för ön där japaner bodde sida vid sida med amerikaner, för att få bli amerikaner de också till slut. Parantesen vid fjärde stjärnan kommer sig av att en Ole Jurgensen benämns som svensken, aningen dåligt förarbete....

Gyllensten, Lars: Sokrates död ***(*) En märklig bok! En ytterst märklig bok! Kunde har varit jättetrist, men Gyllensten lyckades förmedla en slags stämning som gjorde att man förflyttades direkt bakåt i tiden. Jag blev väldigt nyfiken på vem Sokrates egentligen var. Läste i litteraturens historia att han är känd för sin heroiska död.och sitt sätt att föreläsa, oretoriskt och utan känslosamhet......Den fjärde stjärnan är för de filosofiska funderingar som fanns här och var på de ordmättade sidorna.

Hermanson Marie: Musselstranden *** Den här boken höll inte vad den lovade. Visserligen är historien fantasifull så det förslår, men den skjuter på nåt sätt över målet, språket hänger inte riktigt med. Tre poäng får den därför att ämnet ändå var välgörande ovanligt.

Holmberg - Olsson: Epikanalys **** En nyutkommen bok från Studentlitteratur. Mycket, mycket bra! En sån bok som jag skulle ha haft när jag började läsa litteratur och inte hade en aning om vad analys egentligen var. Här finns många av de termer som florerar i litteraturvetenskapen, och råd ges om hur man närmar sig en text. Jag brukar inte ta upp kurslitteraturen, men här gör jag ett undantag. Jag kommer att läsa den här boken igen och igen och........

Karin Fossum: Evas öga **(*) Ok, det blir väl tre stjärnor då, för den här ordrika deckaren. Eftersom jag läst den i bokcirkeln har jag lagt ner en del möda på den, och har sett att språket ändrats ibland osv. Det har gjort den intressantare. Annars är det tveksamt om jag velat läsa ut den...men så gillar jag inte deckare heller. Lite spännande var den ändå, men det jag ville veta var upplösningen på historien och inte en massa tjafs om annat. Och sen visade det sig vara i stort sett som jag trodde i början, med en liten variation...Så skrev aldrig Agatha........:-D

Keyes Marian: En oväntad semester**** Ok, ok, ok! Jag ger mig! Den var faktiskt bra den här boken. Jag har sträckläst den och fattar inte att den kunde vara så tjock, så snabbt som den tog slut! I början kände jag mig mycket irriterad, men förstod allteftersom jag läste att författaren inte bara gjort en omfattande research, hon har också förmågan att pricka rätt i massor av det hon skriver. Möjligtvis att slutet är aningen glorifierat, mer säger jag inte....

King, Stephen: Lida ***(*) Ytterligare en bok av en författare som jag aldrig trodde att jag skulle fästa ögonen på! Men den här boken var bra! Godkänd direkt, lyckades hålla kvar intresset hela tiden. Den fjärde stjärnan är för den litteraturdiskussion som pågår mellan stympningarna! Och trots att det var rysligt så det förslår blev jag aldrig rädd. Så där sköt den kanske lite över målet, i alla fall vad det gäller mig själv. Men spännande var det, huga, huga!

Kyrklund, Willy: Solange** Tyvärr, tyvärr förstod jag inte riktigt den här boken (som jag läser i min kurs). Men jag kände ändå sympati med Solange vars liv förtvinar inom hemmets väggar.....Djärvt skrivet på sitt sätt och för sin tid.....

LeGuin Ursula K:Trollkarlen från Övärlden ** Ännu en måste-läsa-bok. Det säger väl allt? Andra stjärnan får den eftersom den trots allt visar på kampen mellan gott och ont på ett någorlunda genomtänkt sätt.

Lindgren Torgny: Hummelhonung **** Vilken fantastisk bok! Den speglar det västerbottniska kynnet på pricken! Och det är tack vare det som

Lundell Ulf: Friheten **** En tegelsten, som gjord att döda med genom att slå nån i skallen med den. Och död är det i den här genreöverskridande romanen. Mord på många kvinnor kryddar huvudpersonen Tom Wassers liv och hans sökande efter en mening med livet.

Lundell Ulf: Jack*** En generationsroman, javisst! Sett ur ett lite snett perspektiv visserligen, ung man söker sex and drugs and rock´n roll! Unga brudar och polare assisterar. Men var är alla andra, jo nånstans i periferin befinner sig sjuttitalets innevånare, i skuggan av huvudpersonen JAG!

Mare, Kandre: Aliide, Aliide**** En bra bok! Skriven med en väldig psykologisk skärpa. Trots att den kanske kan upplevas som fragmentarisk, upplevelserna staplas på varann utan något kitt emellan, så inser man efter ett tag att det är så flickan upplever omvärlden. Barnets utsatthet och föräldrarnas oförstående skildras på ett sätt som kunde göra boken till en studie i barnpsykologi!

Marklund Liza: Gömda**** Äntligen har jag läst den, boken alla talar om! Och den var spännande som en thriller men samtidigt skrämmande i sitt nakna utlämnande av personerna i den. Det faktum att boken bygger på verkliga händelser gör att ilskan stiger allteftersom boken framskrider: Varför gör ingen nånting??? Att sista stjärnan fattas beror på att de litterära kvalitéerna ändå till stor del saknas.

Mather, Anne: Årtusendets kärlekssaga** En Harlequin bok trodde jag väl aldrig att jag skulle läsa. Men nu har jag gjort det, och den var faktiskt bättre än jag hade trott! Jag i stort sett sträckläste den och fascinerades av all den återhållna (och utlevda) åtrå som fanns på bladens sidor. Två stjärnor för att den gick att läsa, men kvinnosynen måste man bortse ifrån!

McBain, Ed: Nocturne*** Den här boken avancerade från en stjärna till tre och det på grund av att den blev, efter en inledning med ett vanligt skildrat mord och ett till, synnerligen snuskigt skildrat mord, både spännande och humoristisk. Till slut kunde jag bortse från alla de kommentarer som jag inte kunde besluta mig för om de var rasistiska och/eller kvinnoförnedrande eller inte. Kanske det här är en s.k riktig polisdeckare, skurkarna fick i alla fall vad de förtjänade, hoppas jag!

McEwan Ian: Kärlekens raseri ***** En helt enkelt ovanligt ovanlig bok! Och ovanligt bra dessutom! Den kombinerar en spännande, otrolig historia med trovärdighet och väver in litterära begrepp utan att fundera på följderna. Samtidigt som den ger sken av att enbart vara fantasi finns det ett vetenskapligt patos vars sanning också avslöjas på slutet, i en slags novelliknande klimax, genom bilagorna. En thriller, javisst. En thriller som berör själen! Läs den om du har det minsta sinne för kvalité!



Nesser Håkan: Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö*** Med viss tvekan blir det tre stjärnor för den här omtalade boken. I ärlighetens namn ska sägas att jag inte gillar deckare överhuvudtaget, men den här var lättläst och jag t.o.m skrattade högt ett par gånger, så det blir väl godkänt. Men titeln är verkligen ingen höjdare enligt mitt sätt att se, måste vara författarens pojkdrömmar som spelar in........;-) Den uppvägs dock av att de två tonårspojkarna speglades med stark inlevelse och klarsyn....

Nilsson Johanna: Hon går genom tavlan, ut ur bilden****(*) Det här är en bok som borde vara obligatorisk läsning för alla som ska jobba med barn och ungdomar. Den ger en förståelse för hur man kan tyda tecknen vid mobbning och något som skulle kunna kallas stegrande psykisk ohälsa. Mycket bra skrivet med "fallbeskrivning" insprängd mellan kapitlen. Att det inte blev en klar femte stjärna beror på att de kursiva avsnitten från sjukhuset inte gav det stöd åt berättelsen som det skulle ha kunnat ge. En hel del frågor förblev obesvarade och det tycker jag var en nackdel.

Oates Joyce Carol: Det var vi som var Mulvaneys****Ofta när jag läser böcker kommer jag på mig själv med att tänka, såhär skulle jag aldrig ha skrivit själv (om jag nu skrivit alltså). Med den här boken är det tvärtom. Redan från början kände jag på nåt sätt igen mig i skildringen av det amerikanska samhället med sin förljugenhet och sitt hyckleri. För visst är det det boken handlar om? Hur en helt vanligt familj lever sitt lyckliga (?) liv och hur det livet krackelerar när det visar sig att det urgamla sättet att se på kvinnan trots allt inte har förändrats sen urminnes tid
Oates skriver på ett ovanligt sätt, ofta beskrivs samma sak flera gånger utan att hon ber om ursäkt genom att gardera sig med: som sagt tidigare, som sagt var eller nånting annat som ger den ledtråd som gör att man inte behöver haja till och undra, men, visst har det stått förut? De olika personerna ses ömsom genom den yngstes ögon, ömsom genom författarens ögon. Detta dubbla perspektiv ger nerv åt läsningen, och trots att boken var av typen tegelsten, så var den plötsligt slut! Raderna flöt på och kanske alla djuren hjälpte till att avdramatisera det som faktiskt var ett familjedrama; det handlar om ovilja till tolerans och en svidande kritik mot feminismens grundtankar.
Gång på gång kom jag som sagt var på mig själv med att tänka, men så skulle jag ha kunnat skriva, exakt så är det osv. Jag önskar så att mamman ruskat om sin dotter och sagt du är oskyldig, kastat ut pappan och hyrt en lastbil där alla antikviteterna rymts och börjat om i närheten av nån High School där dottern kunnat skriva in sig......Men då hade det ju inte blivit nån historia...
För den här boken är en riktigt gammaldags bok! Den innehåller inget genreöverskridande i form av mord, fantasy eller beskrivningar av olika huskurer. Det är en god historia helt enkelt, men med undertoner som får en att se rött! Precis som en bok ska vara......
Varför får den då inte fem stjärnor? Ja, nånstans under senare delen tappade den tråden för ett tag. Mariannes flyktiga tillvaro kändes inte riktigt trovärdig. Och tyvärr, slutet blev för lyckligt. Livet dänger inte till en såpass utan att det får konsekvenser.

Paasilinna Arto: Harens år*** Nej, jag har inte samma humor som den gode Arto. Vatanens odyssé-liknande resa över Finland innehöll inte mycket av intresse. Enda anledningen till att den får tre stjärnor är att jag trots allt läste ut den!

Paretsky, Sara: Brännsår **(*) Låt mig säga direkt, deckare är inget jag läser med förtjusning. Så inte heller denna bok. Den tredje stjärnan får den därför att den kunde vara så pass lättläst och medryckande trots att den var på över 300 sidor. Jag kände ett visst släktskap i stilen med Sprängaren, är det månne det kvinnliga sättet att skriva som kommer fram?

Rice, Anne: En vampyrs bekännelse **(*) Felet när jag läste den här boken var att jag hela tiden (och den tog oändligt med tid) tänkte jag på filmen, som jag tyckte var rent ut sagt äcklig! Särskilt när alla vampyrerna kastade sig över den nakna flickan på teatern, den scenen dök ständigt upp i mitt huvud. (Påminde om en scen ur en film som debatteras t.o.m i riksdagen dessa dagar...) Dessa ständiga övergrepp som återkommer hela boken igenom, men som var ännu tydligare i filmen. Nää, Lida var mycket bättre ! När jag ändå var tvungen läsa skräck så....

Rydberg Carina: Den högsta kasten***(*) Ett är säkert, den här boken gick inte att lägga ifrån sig. Fast den var helt ointressant gick den inte att motså! Någonting påminde mig om högstadiet för 25 år sen, rusande känslor, blickar och intriger. Och under allt en skriande längtan att bli sedd........Läs den, du lär dig garanterat nånting....(om inte annat att du lever ett hyfsat liv....) Den fjärde stjärnan är för engagemanget den är skriven med.

Rydberg Carina:Djävulsformeln **(*) Jag börjar med den tredje stjärnan och säger att den finns där helt enkelt därför att jag läste ut boken. För är det här verkligen en roman? Jag skulle vilja kalla det en blandning av Hänt i veckan och en instruktionsbok i dykning. Djävulsformeln petas in lite här och var utan engagemang. "Den högsta kasten " hade i alla fall ett språk som drev den boken framåt, här haltar det betänkligt här och var. Det som håller uppe Djävulsformeln är faktiskt dykningsbeskrivningarna. Jag lärde mig en hel del om en sport som jag aldrig tänker utöva. Men att bli förälskad i en man som utsätter en för livsfara, det tyder på självdestruktiva drag som gör en bedrövad å berättarjagets vägnar. Väx upp, Rydberg, och skriv en bok om nånting väsentligt. Varför inte en deckare?


Rynell Elisabeth:Hohaj**** En bok som verkligen kändes! Den lilla människans utsatthet parad med kärleksfullhet är nästan mer än man orkar ta till sig. Det norrländska landskapets nyckfullhet hjälper till. Början är lite tung, så ge inte upp utan fortsätt! En bok att tänka länge på.

Sereny Gitta: Ohörda rop*** Nej, boken om Mary Bell tilltalade mig inte. Trots att jag tidigare grubblat över hur det är möjligt att barn dödar barn, tycker jag inte att jag fick något riktigt svar. Boken ingav mig olust (naturligtvis) men mest för att så mycket uppmärksamhet ägnas flickan som tilläts leva ut sina absolut värsta sidor utan att någon ingrep. Där tycker jag lärdomen i boken kommer in, inget barn går bara ut och dödar ett annat barn utan att en process lett fram till det....

Snellman Anja: Hudens tid *** Dagen innan jag började läsa den här boken såg jag filmen på TV. Tack vare den visste jag genast vad boken handlade om och kunde känna sympati med den döende kvinnan och hennes vakande dotter. Trots det grep inte boken tag annat än i beskrivningen av moderns död, i övriga händelser var filmen mycket mer tydlig. Ändå godkänd därför att författaren vågade skriva.

Süskind Patrick: Parfymen*** Den här boken har fått mycket beröm, men inte av mig! Jag tycker att den var pladdrig och trots att den verkade väldigt vetenskaplig var den ytterst osannolik. Det tog lång tid innan författaren kom till skott så att säga och slutet var underligt! Men jag läste ut hela ändå, vilket visar att jag trots allt blev lite fängslad. Så den får väl godkänt då.

Söderberg Hjalmar: Historietter***(*)Den här boken är full av noveller som är precis som noveller ska vara, korta, underfundiga och med spets på slutet. Kanske att jag börjar tycka om noveller ändå? vem vet.....

Trotzig, Birgitta: Dykungens dotter **** En mäktig bok, både till innehåll och stil. Det enda som försöker skyla över det eländes elände som drabbar dessa tre generationer är språket, som Birgitta Trotzig försöker sig på att omvandla, och också delvis lyckas. Kan man kalla det modernistisk realism kanske?

Guldkornen 2000

utan inbördes ordning......

OBS! Alla är värda att läsas! Rekommenderas alltså!

Dagerman, Stig: De dömdas ö ****

Trotzig, Birgitta: Dykungens dotter ****

Mare, Kandre: Aliide, Aliide****

Philip K Dick:Blade Runner****

Torgny Lindgren: Hummelhonung ****

Kerstin Ekman: Händelser vid vatten*****

Ulf Lundell: Friheten ****

Ian McEwan: Kärlekens raseri *****

Anne Fadiman: Exlibris****

Johanna Nilsson: Hon går genom tavlan, ut ur bilden****(*)

Marian Keyes: En oväntad semester****

Joyce Carol Oates: Det var vi som var Mulvaneys****

Liza Marklund: Gömda****

Janet Fitch:Vit Oleander****

Elisabeth Rynell:Hohaj****

Inger Edelfeldt: Den förunderliga kameleonten ****

 

Av violen - 22 november 2009 12:37

 Böckerna 1999

(Nu i bokstavsordning efter författaren)

 

Ambjörnssson Ronny: Mitt förnamn är Ronny*** En intressant bok på sitt sätt. Handlar om Ambjörnssons klassresa in i universitetsvärlden från arbetarhemmet i Göteborg. Eftersom jag är en generation yngre och dessutom uppvuxen på landet, kände jag inte igen så mycket, men en sak är säker, jag skulle gärna ha haft en Kittyklubb på samma sätt som den Billklubb Ambjörnsson var med i!

Axelsson Majgull: Aprilhäxan***** Den här boken lever upp till sitt rykte, och det med råge. När jag la ifrån mig den kände jag att jag genast saknade de fyra kvinnorna, med sina sargade liv och sina tappra försök att leva. Jag såg med förvåning att boken (som jag läst i pocket) var över 400 sidor lång! Och visst tog den tid att läsa, men som alla riktigt bra böcker flöt sidorna förbi utan att jag märkte det. Plötsligt var den slut, lite snopet kanske.....Men jag säger bara, utan vidare utläggning: läs den! Trust me!

Balzac, Honore de: Pappa Goriot *** I våras läste jag den här boken, då som en bildningsroman. Nu läste jag den som en melodramatisk roman. Och det var verkligen intressant att se skillnaden! Förra gången jag läste den skulle den nog ha fått en fyra nämligen, för Rastignacs utveckling genom romanen till en vuxen person som bevarar sin integritet och tron på människans värde, fördunklades lite när jag insåg att Balzac faktiskt använt meldodramatiska grepp för att att få boken fängslande. Men så småningom kommer jag att komma över det också, det är jag säker på. Den är faktiskt värd att läsas idag, innehåller mycket medmänskliga sanningar, särskilt på slutet.

Boije af Gennäs Louise: Ingen mänska en ö **** Bra samtidsskildring, "en berättelse om Sverige och svenskarna av idag, de gamla och de unga, de infödda och de nyinflyttade" som det står på försättsbladet... Ingen dialog som går till historien direkt, men en klar och omedelbar stil, bokens jag är hänsynslöst ärlig i sina tankar och mot sig själv. Förvånansvärt att historien kunde hålla ändå till slutet…. Jag kommer att läsa mer av henne………



Camus Albert: Den första människan*** Camus ofullbordade självbiografi, som utkom 1994, 34 år efter hans död 1960. Boken är ytterst givande om man, som jag, intresserar mig för författaren och författarskapet, men den är säkert väldigt tungläst om man inte vet något om Camus. Man ska komma ihåg att det ursprungliga manuset är skrivet i en följd, ofta utan skiljetecken. Boken var alltså inte klar, utan är bara redigerad nu i efterhand. Trots det innehåller den en fascinerande uppväxt, beskrivet i täta meningar......Med Camus egen redigering hade det varit ett mästerverk.............

Camus Albert: Landsflykten och riket ** Lite väl tunga noveller, kändes omoderna om man jämför med Främlingen, skriven av samma författare. I de flesta av novellerna finns dock klara drag av just Främlingen, som verkar vara alla övriga romaners ursprung för Camus….

Camus Albert: Myten om Sisyfos **(*) När jag väl förstår den här boken, kommer den att få godkänt, det är jag säker på. Men efter en första genomläsning måste jag erkänna att jag inte hajar ett dugg. Själva myten om Sisyfos, som upptar en och en halv sida går att greppa, men resten......Jag insåg omedelbart att den här boken måste jag köpa för att kunna läsa om i små portioner. Tyvärr verkar den inte finnas i att få tag på i svensk översättning.........Fast nu har jag fått tag på den (990724) så jag kan andas ut!

 



Camus Albert: Pesten. *** Ska enligt Olsson/Algulin Litteraturens historia i Världen vara "närmast en allegorisk beskrivning av det av tyskarna ockuperade Frankrike. Uppgivelse står här mot engagemang och solidarisk kamp mot de destruktiva krafterna." Boken är omfångsrik, och om man tar det som ett politiskt manifest är det lättare att acceptera att den är så detaljerad. Innehåller en del starka meningar och personporträtt. Såna här böcker skrivs nog knappast idag.......



Camus Albert:Fallet **** Den här boken verkar innehålla Camu´s livsfilosofi, och förklarar till en del mitt intresse för honom och hans böcker. Många meningar skulle jag kunna ha sagt själv, om jag bara haft förmågan att formulera dom vill säga...... Den här boken vill jag också äga, men var får jag tag på den???

Coupland, Douglas: Girlfriend in a coma *** Ja, vad säga om årets julklappsbok? Jag sträckläste den bara för att finna mig förflyttad tillbaka till min ungdomstid, sent 60 tidigt 70 tal. Då ville vi ha, och framförallt trodde vi att vi skulle få, den värld som "gängets" B-plan syftar till. Nu i medelåldern inser vi att det aldrig blev så som vi hoppades...... Någonting saknas verkligen........Coupland sätter fingret direkt på det.....

Detta är en annorlunda bok, eller skrift kanske man kan säga. Den består av utdrag ur många olika verk av bl.a kända författare och filosofer. Texterna blandas med foton från skilda miljöer   under 1900 talet. Den är tänkt att väcka eftertanke hos gymnasieungdomar, men passar nog så  bra för  det ändamålet hos alla åldrar. Läs den och sök därefter vidare från de texter som berör mest! Själv   kommer jag att läsa mer av den danske filosofen Peter Kemp, vars "Känna för någon"  fick mina   tankar att börja vandra..........


Edelfelt, Inger: Breven till nattens drottning *** En märklig men fängslande bok. Skriven i dagboksform som den är, kunde den ha upplevts som jobbig att läsa, men tvärtom, jag var nyfiken på nästa dag hela tiden. Jag är dock tveksam till vem dagboksskrivaren egentligen är, en verklig person eller en psykologisk fallbeskrivning?

Hornby Nick: Om en pojke **** Nu har jag också läst den! Och den var bra! (Även om den inte riktigt höll ändå in i slutet.) Läste High Fedelity för några somrar sen (också väldigt bra) och såg Nick Hornby i en TV intervju för ett tag sen. Då sa han att han tyckte sig ha skapat en ny genre; depressionskomik tror jag att han benämde den. Och det stämmer, man vill både skratta och gråta inför hans lite vinddrivna existenser.....Han har helt klart blick för både det komiska och det allvarliga i nutidsmänniskans liv. Jag ser redan fram emot nästa bok...

Hugo, Victor: Samhällets olycksbarn **(*) Att läsa Les misérables i förkortad klassikerversion, innehållande t.o.m illustrationer, är inte att rekommendera! Nu läste jag den på det sättet eftersom den ingår i min kurslitteratur, men det är, skulle jag kunna tänka mig, som att dricka nescafé: man känner smaken men inte aromen! Den var ändock intressant eftersom Hugo använder den meldodramatiska romanens knep för att skriva ett glödande försvarstal för att en människa ska få en andra chans att börja ett nytt liv, i detta fall en galärslav.



Jordan Neil: Tidvatten**(*) Hittade den här boken uppställd på biblioteket när jag skulle plocka "icke-klassisk semester litteratur". Den skulle historiskt handla om Irland och dess politik och det är ju ett ständigt aktuellt ämne som jag gärna vill veta mer om. Men jag blev besviken. Det kändes hela tiden som att jag läst det här förut, moder dör, ung man älskar ung men ändå äldre kvinna, krigsfångens liv i arresten, uppgörelse med fader och alltihop kryddat med fiskehistorier, även om de är av det lite ovanliga slaget, med långrev. Den tredje stjärnan inom parantes är enbart för språket som bjöd på en del överraskande meningar. Allt jag lärde om politik stod på sidan om den historiska bakgrunden......Kände mig lite lurad....

Lagerkvist, Pär: Gäst hos verkligheten *** Pär Lagerkvist har alltid fascinerat mig, ändå sedan gymnasietiden. Nu ska jag nog studera en hel diktsamling av honom (mest troligt Ångest) och ville därför veta lite mer om mannen bakom verket. Här får man se den unge pojken frigöra sig från sin barndoms religiositet. Barndomshemmet är på samma gång tryggt och kvävande, något många kan känna igen sig i!

Lagerlöf, Selma: En herrgårdssägen **** Har du inte läst nånting av Selma Lagerlöf, läs den här boken! Liten, tunn men med en psykologisk klarsyn som fick mig att häpna. Jag ska strax läsa den igen eftersom den ingår i min melodramakurs, och jag ser fram emot det (hur många böcker tål en omläsning så på direkten?). Kanske lite väl "mystisk" för min realistiska smak, men det får jag ta.

Lyckad nedfrysning av herr Moro:****

Det finns människor som har så lite mod att påstå något att de inte tilltror sig själva att säga att det blåser kalla vindar, hur mycket de än känner att det är så, om de inte tidigare hört andra människor säga detta!

"Georg Christoph Linchtenberg 1798"

(visdomsord i början av boken, som säger vad den  handlar om.Texterna i boken är skrivna av människor som har/hade modet att uttrycka åsikter.)

Detta är en annorlunda bok, eller skrift kanske man kan säga. Den består av utdrag ur många olika verk av bl.a kända författare och filosofer. Texterna blandas med foton från skilda miljöer   under 1900 talet. Den är tänkt att väcka eftertanke hos gymnasieungdomar, men passar nog så  bra för  det ändamålet hos alla åldrar. Läs den och sök därefter vidare från de texter som berör mest! Själv   kommer jag att läsa mer av den danske filosofen Peter Kemp, vars "Känna för någon"  fick mina   tankar att börja vandra..........

Marklund, Liza: Sprängaren ***** Vilken bok! Jag har sträckläst den och jag måste säga att jag är imponerad! Jag, som aldrig läser deckare har fullkomligt slukat den här. Nu kommer den att genast gå vidare till min man, som brukar läsa ungefär en bok per år, och då den som jag tyckt varit bäst! Att kunna hålla spänningen vid liv genom hela boken är en bedrift. Kanske det beror på att Liza Marklund gått över genregränser, för visst är det här lika mycket en partsinlaga i debatten om hur dagens kvinna kan ha det, både med karriär, kärlek och livet i stort. Trots eller tack vare det: En fullträff!

Martinsson, Harry:Nässlorna blomma**** Med stort vemod lämnar jag den här boken, en resa bakåt till den tid som snart skall benämnas: i början av förra seklet! En tid som är långt borta men som kommer så nära i denna bjälvbiografi, som skildrar den unge Harrys kamp och längtan. Boken får sin fjärde stjärna p.g.a sitt levande språk. Eller vad sägs om detta avsnitt när Martin (Harry själv) sitter med en av sina systrar i det kök där båda för tillfället befinner sig "på socknen": "Paus i tanken; och då hör han hur Hildur sörplar kaffet. Han får lust att förmana. - Du sörplar, säger han. De vet att de inte fick sörpla hemma. Då känna de liksom en länk med sitt hem. Hon slutar nästan sörpla. De se tigande in i varandras förlängtade och glåmiga ansikten. De hålla en tyst minut. Det är som en tyst minut i riksdagen när någon hög hatt full av förstånd är död. De höra liksom pendylen i Nite och dricka i tankarna ett för länge sedan drucket kaffe."

Roy, Arundhati: De Små Tingens Gud *** Anledningen till att jag överhuvudtaget läste ut den här boken är att jag hade köpt den! Kändes lite knäppt att bara ställa in den i hyllan. Men den levde tyvärr inte upp till sitt prisade rykte. Visst är handlingen både medryckande och suggestiv, men språket får mig att tänka på händer med ringar på alla fingrar, det blir liksom för mycket ord. Att den får tre stjärnor beror enbart på att Indien trots allt fanns på bokens blad! Synd, för jag hade verkligen sett fram emot att läsa den.

Sjögren, Lennart: Fårmannen **** En vemodig bok, som skildrar utanförskapets slutliga utpost, fårmannens trevande försök att leva sina sista dagar på jorden. Fragmentariska meningar sprider sig på bladen i boken, ibland lite obegripligt men på något sätt vackert. En bra bok att läsa i allhelgonatid!

Tryzna Tomek: Fröken Ingen **** Hela tiden medan jag läste den här boken tänkte jag, är den bra eller är den dålig? Den är skriven med stor insikt i tonårsflickors tankemönster, och visar på ett obevekligt sätt på mobbingens principer; Vi Har Rätt Att Bestämma Vem Du Är och vad du ska bli och vad du ska få........Jag känner en slags sorg efter att ha läst den här boken, men beundrar författarens skicklighet att sätta sina insikter på papper...... Sen tror jag också att författaren (1988) vill spegla sitt hemland Polens utveckling, men på ett mycket subtilt sätt. Milisen nämns på några ställen, men eftersom Marysia umgås med rika flickor, kan man inte märka att det är något land annat än vilket som helst. Möjligtvis i hennes egen familj, som hon tvingas ta avstånd ifrån. På slutet nämns också att berget är fullt av uran, det vackra landet vittrar sönder under alla föroreningar, som vi nu är väl medvetna om.....En stark bok.....



Wassmo, Herbjorg: Resor. Fyra berättelser***(*) Direkt vill jag säga, jag är ingen vän av noveller. Knappt har man träffat gestalterna förrän de försvinner, utan att vilja lämna några spår. Dock inte så i denna bok. Kvinnan på lägenhetsvisningen, kvinnan som dör i cancer, kvinnan som smärtsamt minns döden på badorten och kvinnan som upplever sin fars död i en främlings kropp kanske alltid kommer att finnas kvar lika verkliga som en hel romans genomtänkta människoöden!? Medan jag läste tänkte jag att det var tur att jag köpte boken tillsammans med fem andra chansningar på rean i Sundsvall i somras! Wassmos omedelbara stil ger den fjärde, lite tveksamma stjärnan.

Östman, Nan: Ett slags sällskap***En rolig, helt enkelt avkopplande bok! Som att läsa en trevlig veckotidning, där många av artiklarna är intressanta, om än inte helt trovärdiga! Den stämmer helt i tid för mig just nu, som ett avstamp inför mina kursers helt annorlunda litteratur! En riktig "tantbok"! Men med lite spets ändå! Hon tog för sig, översättaren!


Guldkornen 1999, utan inbördes ordning. OBS! Alla är värda att läsas! Rekommenderas alltså!


Majgull Axelsson: Aprilhäxan

Marklund, Liza: Sprängaren

Albert Camus:Fallet

Tomek Tryzna: Fröken Ingen

Louise Boije af Gennäs: Ingen mänska en ö

Nick Hornby: Om en pojke

Martinsson, Harry:Nässlorna blomma

Lyckad nedfrysning av herr Moro:

Lagerlöf, Selma: En herrgårdssägen

Sjögren, Lennart: Fårmannen

 


Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kultursidor

Länkar

Kategorier

Länksamling/Förlag

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Arkiv

RSS

Tidigare år

Min gästbok

statistik

Författare

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt

JUL


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se