Alla inlägg under augusti 2014

Av violen - 29 augusti 2014 11:30

   Barbara, Vanessa: Salladsnätter ***


En liten behändig bok med en lite annorlunda stil och ett lite annorlunda innehåll. ( som jag ju gillar). Många människor tränger ihop sig både geografiskt och på sidorna. Det borde inte behöva vara så komplicerat, en text att njuta av, människor med knepiga men intressanta intressen, ex.vis biverkningsstudier av läkemedel.( För många är det nog något som inte känns aktuellt men faktiskt, här passade det.)


Men det är komplicerat, varför måste någon dö? Är det här helt enkelt en deckare som förvandlat sig själv till en skröna, befolkad av alla dessa i grunden vanliga människor? Började allt med författarens önskan att skriva krim, och så tog det andra över? Jag vet inte men som deckare är den inte bra, som skröna lovande.


Lästa böcker 2014


_____________________________________________________________________


Sverige i boken:

Teresa hade hand om utskriften av dokument på främmande språk, hon renskrev bland annat formulär redigerade på franska, engelska, spanska, holländska, svenska och bulgariska, sid 104.


Den kvällen, medan maken läste de sista sidorna i romanen om bloddrypande skandinavier, sid 180

Av violen - 26 augusti 2014 16:00

   Galbraith, Robert: Gökens rop ***+



Pseudonym för J.K Rowlings första deckare. Och den var mycket bättre än jag hoppats på. Det måste även ha varit en riktigt bra uppläsare (Niklas Falk) för jag hängde med hela tiden. För första gången tror jag inte att det skulle ha varit bättre att läsa den som pappersbok.


Konstigt nog hade jag kommit på mördaren innan jag fick det serverat. Så det häpnadsväckande slutet fick mig bara att tänka "aha". Kanske för att den påminde lite om Agatha Christies böcker som jag slukade tills jag kom på hur hon gjorde!

Det var många personer inblandade men jag lyckades nästan hålla isär dem allihop. Ibland var det skojigt, jag skrattade litegrann, och det var intressant men inte riktigt spännande. Det var textens driv som fick mig att vilja lyssna hela tiden, och det är ju en god egenskap hos en bok, särskilt en deckare.

Nu gillar ju jag det lite överlägset tonårsaktiga rikemansspråket som florerar, alla vansinnesutbrott och förnäma damfnysningar. Kanske föll jag för uppläsaren lika mycket som för författaren....

Ge oss en tv-serie baserad på boken, först då vet jag varför författaren har ett behov av att ständigt kategorisera alla mörkhyade personer med svart, karibisk, asiatisk osv. Det var en iakttagelse jag gjorde nämligen.


Det kommer flera böcker sägs det. Ja, varför inte.


Läst 2014


Adoption i boken:

Lola, som dör i början av boken, är adopterad.

Av violen - 23 augusti 2014 20:30

   Fredriksson, Anna: Augustiresan***


OBS! Kan innehålla spoilers så se upp om du tänkt läsa boken!)


Vilken stäckläsningsbok! Den var spännande som en thriller, i vart fall vartannat kapitel. Den handlar nämligen dels om en tjejresa, (en ovanligt ansträngande sådan, de cyklar! ) och dels om hur det är att vara kvinna och mellanchef på en uselt skött arbetsplats, där den psykosociala arbetsmiljön gör att man tänker, men kalla då in skyddsombudet!


Det jag kände inför boken var att delarna om cykelveckan mest var Fredrikssons önskan att skriva om sitt älskade Österlen och att med arbetsdelarna har hon gjort noggrann research men har ingen egen upplevelse av den mobbing som händer.

För det är mobbing. Visst, Fredrikssons böcker (Sommarhuset och Lyckostigen) är ju en blandning av feelgood och allt-har-två-sidor mentalitet. Så även den här boken. Den har ju varit så hyllad att jag var tvungen googla den när jag läst klart för jag kände att slutet var...knepigt och förtog helt det allvarliga försök att skildra en konfliktfylld och illa styrd arbetsplats som den kunde ha gjort. Sen skulle det ju också ha kunnat vara ett inlägg i hur människor som blivit trakasserade egentligen mår när det sker och lång tid efteråt, men det tycker jag inte riktigt kom fram även om försöket var vällovligt.

Nåväl, vid googlingen stötte jag på olika infallsvinklar, många älskade österlensavsnitten (vilka jag tyckte iofs var intressanta men där jag faktiskt hoppade en del på slutet) en del blev illa berörda av jobbavsnitten (vilket jag också blev) det fanns de som tyckte att Jenny skyllde sig själv, dvs hon hade själv sett till att hon blev mobbad (klarade inte av hetluften direkt när hon oförberedd skulle tala om inskränkningar i förmåner osv) att hennes man var otrogen (hon tänkte bara på jobbet och karriären) att hennes vänner svek (= förra parantesen) osv osv.

Nu var det väl så att hennes konkurrent och medlem i fikagänget blev arg för att hon inte fick jobbet och hämnades å det grövsta med hjälp av sina kompisar, genom utfrysning, hot, förtal och lögner. Och högsta chefens nyckfulla manipulationer ska vi inte tala om. En människa som blivit så trakasserad och nedtryckt från alla håll orkar knappast ta strid med företaget och fem dagar med problemfyllda väninnor ( som var för sig sög energi och dessutom alla tillsammans under 3mot1 perioderna) läkte förvånansvärt fort såren. Ganska overkligt. 

Eller så var det ständigt denne man som gjorde det där på slutet, vem vet? Även om han fegt smet undan tidigare.


Läst 2014


Läst i Läs ett år 2014



Av violen - 21 augusti 2014 20:45


Här kommer min lista på tio verkligt bra böcker av afrikanska författare. Länkarna är till mina reflektioner.


Och jag vill gärna vinna böckerna av Achebe som Kulturkollo lottar ut. Avstår gärna Allt går sönder till någon annan, men Inte längre hemma är jag väldigt sugen att läsa.  


Chinua Achebe: Allt går sönder
Leonora Miano: Nattens inre 
Sefi Atta: Allt gott ska komma dig till del 
Nuruddin Farah: Gåvor 

Chimamanda-ngozi Adichie: En-halv-gul-sol 
Ngugi--ngugi-wa-thiongo: Floden-mellan-bergen

Calixthe Beyala: Ännu talar träden
Naguibmahfouz : Midaqqgränden

Assia Djebar: Sultanbrudens skugga

Maaza Mangiste: Under lejonets blick

Av violen - 16 augusti 2014 17:30

  Miano, Leonora: nattens inre ****


Rakt in i afrikas egna mörka hjärta hamnar man i Mianos bok.


Ayané återvänder till sin hemby efter studier i Frankrike. I inbördeskrigets spår har människorna i byn, som mest består av kvinnor och barn, av gerillamän från inbördeskriget, blivit tillsagda att inte fly. Ayané tänker fly men måste vända och ser från en utsiktspunkt (som andra ser på afrika?) hur människorna i den isolerade byn tysta väntar in anfallet från fienden:


Därför befann sig dessa män på världens baksida, där det mänskliga samvete ytterst sällan hälsar på. [...] de var kapabla till allt... sid 67


Det som sedan utspelas är en som slags travesti till kristendomens budskap. Bara att ingen försoning och räddning  gives...Avsnittet går nästan inte att läsa. sid 100ff


När sedan gerillan lämnar dem tar de med sig 9 pojkar.


Mödrarna begärde inga förklaringar, och fick heller inga. De födde många barn, så många de kunde, just för att vad som helst i jordelivet plötsligt kunde rycka barnen ifrån dem. Deras uppfostran hindrade dem från att gråtande rusa fram till milismännen och hulkande vädja:

 - Snälla, för inte bort min son! Jag gör vad som helst, bara ni inte för bort honom!

De hade aldrig lärt sig att det var fullt normalt att en kvinna som burit ett barn och fött det i smärta försvarade det mot alla och envar, även om man blev betraktad som en galning.[...]

Ekuklanens kvinnor rörde sig inte ur fläcken. De sade inte ett ord. Och vågade någon av pojkarna på att försöka fånga sin mors blick var det förgäves. sid 116f


Ödet ville det och uppfostran om att böja sig för ödet hindrade kvinnorna, som ständigt levde och verkade för sin familj och sina barn, att ens visa en tillstymmelse till empati. En hård sanning.


Legenderna var förvisso nödvändiga för att olika folkslag skulle få en uppfattning som sig själva. En uppfattning som antingen skulle utgöra en första gräns, eller det första steget mot gränslöshet Så sant var detta att minsta misstag i valet av historier eller sättet att berätta dem ofelbart fick ödesdigra konsekvenser. sid 118


Miano skriver oerhört insiktsfullt Jag häpnade. Jag förundrades. Jag skådar in i afrikas mörka hjärta, där Ayané finner tre sätt att förhålla sig. 1: Fördöma byns folk och därmed sitt eget folk och sig själv. 2: Försöka förstå. 3: Strunta i alltihop och skildra afrika som omgivningen vill att det ska skildras.


Genom att uppriktigt beskriva framförallt den kvinnliga bymentaliteten och sedan föra en genomgripande diskussion om detta har hon lyckats fånga något av afrikas själ, som också finns i oss alla.


Är du det minsta intresserad av afrika, läs denna brutalt uppriktiga och välskrivna bok. Men den sliter och river och skriker i sin ångest.

Läst 2014


Av violen - 11 augusti 2014 14:45

   Horst, Jorn Lier: Jakthundarna ***


Glasnyckeln vann Horst för den här boken. Och javisst, den var bra, stäckläsningsbra, spännande och karaktärer som kan få återkomma. Helt ok.


Spänningsutmaning september 2014


Lästa böcker 2014

Av violen - 6 augusti 2014 13:15

Larsson, Åke: Blicken  **** 

En bra debut, med ett ovanligt innehåll.

Jag skulle tro att många inte alls vill läsa om sjukdom, mest the big-C, med åtföljande operationer och återfall och död. Patienter vars blick borrar sig in i läkarens för alltid. Men om man faktiskt är återkommande "kund" hos sjukvården är mycket av innehållet intressant.


Det känns märkligt att läsa Blicken. Den är spännande som en deckare och tar upp etik och äktenskapliga problem, karriärtankar och grupptillhörighet, relationer till föräldrar, arbetskamrater, de egna tankarna.

Jaget i boken genomgår en bildningsresa och blir klokare och klokare allt eftersom. Till slut inser jag att jag lurats av tilltalet jag och i bakhuvudet tänkt att boken är biografisk. Den måste bara vara en drömbild av hur en kirurg skulle behöva vara, i den bästa av världar.


Och författaren har glömt en väsentlig sak: Kill your darlings! Visst, en Vätternrunda som genomförs efter ett hugskott är ju beundransvärd men knappast information som tillför något till boken.

Och hustrun som arbetar för fullt och sköter det mesta hemma för hur ska Den Stora Kirurgen med bakjour/cykelträning/oändlig omsorg om patienter/svåra grubblerier över karriärstegen klara av det? Lägg därtill ett oavbrutet intresse att lära nytt, att få forska och disputera. Nej, till slut blev det för mycket, även om det som sagt är drömdoktorn Larsson skriver om.


Men otroligt intressant och späckat med erfarenheter. Helt klar annorlunda = jag gillar.


Dessutom, känns lite uppföljarvibbar, inte mig emot.


Läst 2014

Av violen - 5 augusti 2014 14:15

Häng på du med i en av

de populäraste utmaningarna i höst!

uppmanar Pocketlover här!


Vi drar igång första september och avslutar sista november.


Nu har jag bestämt mig, det blir

Att föda ett barn - Att sörja för de sina - Liv till varje pris:
Kristina Sandberg



Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kultursidor

Länkar

Kategorier

Länksamling/Förlag

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Arkiv

RSS

Tidigare år

Min gästbok

statistik

Författare

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt

JUL


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se