Alla inlägg under oktober 2017
Veckans topplista hos Johannas deckarhörna
Vecka 44: Skräck och annat otäckt
Det här är inte mitt ämne alls. Jag har t.ex läst dessa tre böcker
utan att känna ett uns skräck eller fasa överhuvudtaget
Dracula
Låt den rätte komma in
Kvinna i svart
Men här kommer två klassiker, som jag alltid brukar framhålla ska läsas när någon undrar över läsvärda klassiker.
Och det beror på att det fortfarande ständigt nämns uttryck som " en kafkaliknande process" och att något är någon eller någots mörkrets hjärta.
För att till fullo förstå vad som menas bör man ha läst dessa två riktigt kusliga böcker.
Processen
Mörkrets hjärta
Lindholm, Margareta: Vi är bara besökare här ****
Jag konstaterade förvånat att jag inte läst den här boken av Lindholm. När jag läst ett tag förstod jag varför. Jag brukar konsekvent försöka undvika böcker om demens och Ahlzeimers sjukdom. Det smärtar för mycket, då min mamma hade den sjukdomen sista åren av sitt liv.
Men nu började jag och slutförde boken. Och som det mesta av Lindholm är den vacker, stilren, omfamnande. Såklart.
Fast så sorgsen att jag gärna avstått från läsningen.
Läst 2017
Veckans topplista hos Johannas deckarhörna
Vecka 43: Ovanliga platser – de där böckerna som utspelar sig någonstans som vi inte läser om så ofta
Fem böcker jag läst som stämmer in på kriterierna för veckan.
Holmberg, Bo Rs deckarserie - Örnsköldsvik, anundsjö. För många säkert en lite okänd bit av Sverige.
Izner, Claude: Mordet i Eiffeltornet - finns det någon annan deckare där det mördas i Eiffeltornet.
Parrella, Valeria: Väntrum - sjukhus skildras ofta men just en avdelning för prematura barn är ovanligt
Lundberg, Kristian: Yarden - en arbetarroman. Var tog de vägen egentligen, arbetarromanerna?
Bergvall, Karin: En njure flyttar hemifrån - denna bok utspelar sig i tankarna på en levande (såklart) njurdonator, sällan beskrivet.
läst 2017
Keilson, Hans: Komedi i moll ****
En missvisande titel har den här boken. Väldigt missvisande. Varför författaren valde den är en gåta, men Den gömde eller Tvättnumret, som enligt förordet också var aktuellt, kanske inte skulle ha låtit lika intressant. Titeln ledde också till att författaren sent om sider upptäcktes och fick boken utgiven.
Och det här är en riktig pärla, precis som förordet skriver. Faktiskt spännande och den kastar ett nytt ljus över andra världskriget, vilket jag inte trodde var möjligt. Oförutseende och bildande om människans psyke. Men komisk, inte direkt.
Läs den och upplev något uttjatat på ett helt annorlunda vis.
Den är utgiven på Nilsson förlag, vars utgivning är minst sagt spännande. Jag tror jag vill läsa alla deras böcker. Jag tror jag kommer att läsa många av deras böcker framöver.
De har också klassikerförlaget Absint
De har även startat Absint noir äldre deckare.
Läst 2017
Gyllenhammar, Cecilia: Sängkammartjuven ***
Gyllenhammars två tidigare böcker har jag läst men inte tyckt speciellt bra om. Stäpplöperskan var väl bättre än En spricka i kristallen men ambitionen att skriva stackarsrikaflickas bekännelser står helt klart över författarambitionerna.
Nu har jag läst den här och början var kort sagt trög. Men jag läste på och pötsligt vände det och blev en medberoendeskildring som var både intressant och bitvis även spännande. Även om allt missbruk naturligtvis är tragiskt. Däremot hade jag egentligen inte behövt läsa den för att få veta innehållet, det hade jag redan hör det mesta om i Utviks podd.
Det som ändå gör boken läsvärd är att någonstans lyckas Gyllenhammar få fram varför hon faller för denne man, hur det kunde ske. Djupt borrar hon sig in i sin längtan efter bekräftelse, kärlek, omtanke. I övrigt håller sig boken på ytan men just där slår en insikt till.
Lästa 2017
Veckans topplista hos Johannas deckarhörna
Svenska samtida romaner
som jag läst eller vill läsa.
Koka björn: En självklar Niemi
Moll: Ett alltid intressant författarskap
Nya Norrland: Stad/landsbygd slutar aldrig vara aktuellt. Och formatet förnyar läsupplevelsen.
Krokas: En ny bok av denna författare triggar alltid nyfikenhet. Och så landsbygd igen
Gick obemärkt förbi: Årets debatt (?), de undangömda barnen.
Ishiguro, Kazuo: Återstoden av dagen ****
Efter de första femtio sidorna som var riktigt tunga och ointressanta tog boken fart. Det är naturligtvis en satir över ett utdött yrke och en svidande vidräkning över många britters roll i nazistsympatiernas GB. Jag lydde bara order får en annan vinkling i butlerns liv.
En grundlig analys av texten måste nog göras för att förstå alla undertexter men nu känns det inte så intressant. Men eftersom detta är en klassiker som läses fullt ut i skolor och lärarutbildningar idag, har den bara vid en genomläsning mycket att säga.
Läst 2017
von Sivers, Malou: Mitt hjärtas oro ***
Om inte författaren hetat det hon heter hade jag inte läst ut den här boken. Det var alldeles för mycket ord och knepiga förvecklingar (med Hjalmar Bergman ex.vis vars citat "jag tror på köttets lust och själens obotliga ensamhet" citeras minst en gång för mycket) och för lite innehåll. Historien om Axel och Sara blir till slut tröttsam i sin oförmåga att låta någon av dem ta tag i situationen. Och barnmisshandeln, som jag först efter lite googlande inser är den bärande punkten, känns mer som en bisak.
Jag läste ut den trots allt och ända fram till slutet hade jag tanken att inte läsa nästa del. Men så kommer där en cliffhanger av rang och nu är jag inte så säker längre. Kanske jag vill veta hur det går i alla fall.
Läst 2017
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se