Wahlberg, Karin: Hon som tittade in*** Ännu en deckare av Karin Wahlberg. Den var precis som Sista jouren, spännande och medryckande, en bok man vill sträckläsa, även om inga direkta överraskningar väntade. Kanske att det som skildrades utöver deckarintrigen egentligen är det intressanta i den här boken. Det som jag inte tyckte var riktigt trovärdigt är dock mobbarnas reaktioner. Har man erfarenhet av mobbning vet man att den som mobbar är sällsynt utan samvete, och det ändras knappast för att den som blivit mobbad dör. Det hade varit mer naturligt att skylla ifrån sig och bli arg för att man blev tvungen att köra på personen i fråga.....Låter hårt men så tror jag att det är IRL. Annars är allt annat trovärdigt i boken och för en stunds avkoppling är den helt ok....

Läst 2003

Wahlberg, Karin: Ett fruset öga *** Tredje boken av Wahlberg, skriven i samma stil som de två förra, dvs pratig pratig men ändå lättläst och bitvis intressant ur ett nutidsperspektiv. Den här boken har dock en stor nackdel, en inplantering som är så uppenbar att polisen framstår som både blind och korkad eftersom de inte fattar det läsaren fattar direkt. Synd, men det visar kanske på att Wahlberg egentligen inte ska skriva deckare, när kommer den skönlitterära debuten???

Läst 2003

Persson Leif GW: Mellan sommarens längtan och vinterns köld ****Det faktum att jag läste ut den här tegelstenen utan att förtröttas under julens sista skälvande dagar ger den fjärde stjärnan. För annars var den lite väl förvirrande för mig. Många personer, som man förväntas känna igen från verkliga livet (?), och några som säkert endast författaren känner igen. Skriven på ett tilltalande sätt dock, ironin dryper och allas dolska tankar blir uppenbara, för läsaren enbart, men ändå. Men alla dessa män som förlöser sig själv och kvinnor som låter sig charmas för att sen i princip våldtas (och gilla det!), det måste vara enbart för att hålla de kvinnliga läsarna borta......Eller så gör det sig bra på film, för filmad kommer boken förstås att bli i en eller annan form.

Läst 2003

Robinson, Peter : En ovanligt torr sommar *** Ännu en deckare på kort tid.(Se nedan, Reginald Hill) Och de påminde konstigt nog om varandra. Inte bara det att det var gamla mord som klarades upp utan även på andra sätt. Deckarförfattare idag måste vara ovanligt väl pålästa eller så har de studerat drama på högskolenivå. I båda böckerna förekom nämligen ordet katharsis, ett uttryck som jag aldrig stött på innan jag läste Drama A, och som jag efter viss möda under kursens gång lyckades förstå vad det innebar. (katharsis är enligt Bonniers svenska ordbok, 1990, "enl Aristoteles poetik den själens rening som tragedin åstadkommer." ) Men dessa författare svänger sig med uttrycket som om det var var mans (och kvinnas förstås) egendom. Märkligt!
Robinsons bok var betydligt torrare skriven än Hills (som ju försökte vara rolig hela tiden och ibland lyckades) men Robinsons historia var lite trovärdigare....kanske. I vart fall var de för lika varann för att jag riktigt skulle gilla det. Läs dom gärna men med några månader emellan.

Läst 2003

Larsson, Åsa: Solstorm*** Gör författaren upp med sin frikyrkliga bakgrund i den här boken? Det tänkte jag hela tiden, det var suveränt skildrat, om än med en viss slagsida åt schablonen: präst=sexdåre. I övrigt rappt skrivet, kunde varit ännu en journalist men Larsson är jurist. Boken höll inte riktigt, slutet var aningen överdrivet, en kontrast till det övriga som verkligen kändes äkta. Och det gamla vanliga: man är otrevlig men kvinnan faller (?) och mannen ändrar sig och blir så snäll så snäll (!). Fortsättning på kärlekshistorien kommer nog i nästa bok.....

Läst 2003

Wahlberg, Karin : Blocket*** Som alltid en bra Wahlberg. Universitetsvärlden som jag känner till sen förut och sjukhusvärlden som jag känner till sen förut...kan det bli högre igenkänningsfaktor? Kanske att intrigen var lite konstig, men samtidsskildringen står över den......

Läst 2006

Airth, Rennie : Blodröd våg*** Den fristående fortsättningen på suveräna Mörkets flod, som jag brukar benämna en av de bästa deckarna jag läst. Den här boken var inte lika bra men helt ok om man säger så. De fick tag på mördaren till slut men det satt hårt inne.....och slutet var dramatiskt som alltid nu för tiden, är det inte jordbävning så är det eldsvåda eller nån annan form av fruktansvärd olycka som ofta ändar mördarens liv eller i alla fall skadar personen allvarligt....väldigt verklighetsfrämmande skulle jag vilja påstå. Vad hände med "gripandet gick odramatiskt" som man så ofta läser om IRL?????? En fördel med den här boken var längden, den tog inte slut direkt och var ändå inte tradig att läsa. Men intrigen, tja........

Läst 2005

Airth Rennie:Mörkrets flod (d) **** Varning! Har du nånting viktigt att göra, börja inte läsa den här boken! Du blir fast tills den är slut efter sina 416 pocketsidor. Jag använde en em. en natt och en fm i sällskap med Madden & co i 20 talet. Otroligt spännande och inte slut förrän den är slut (fundera på det ett tag!). Intressanta miljö och personbeskrivningar, särskilt av mördaren. Boken måste bara bli film, jag kan inte tänka mig annat, fast den filmen har man redan sett medan man läste boken förstås.....så var den nämligen skriven.
En liten funderation: håller jag på att bli deckarfrälst!? hu!

Läst 2002