Inlägg publicerade under kategorin Religion

Av violen - Tisdag 2 jan 15:30

Winberg, Birgitta: Präst bakom galler. ***

 

En bok av en fängelsepräst borde väl innehålla annorlunda tankar tänkte jag och läste boken. Och den är såklart intressant utifrån de perspektiv en person som träffar många kriminella inpå livet. Men det jag tar med mig från boken är mest citat som Winberg uttalar. Sådana citat som går tvärs emot det kyrkan förmår ta in.


Vissa människor har ett lidande från det att de föds tills de dör. Oönskade, oälskade, sjuka eller mobbade. Det är sådant man måste kunna stå ut med som präst. sid 34

 

Jag är lite trött på det som många kristna säger, att "åh, man utvecklas genom att gå genom den där mörka tunneln. Sen kommer man ut i ljuset" Att allt ska leda till något gott, alla kriser. Det finns faktiskt de som alltid är kvar i den där tunneln. Åtminstone här på jorden. sid 34


Du ska älska din nästa som dig själv, sade Jesus. Du ska älska dina fiender, sa han också, men det är ju lättare sagt än gjort. Det handlar kanske mer om att känna att man är värd att älskas än att älska sig själv. sid 50


Astrid Lindgren skriver om Pippi att " den som är väldigt stark måste vara väldigt snäll". Bamse säger också något liknande. 
Det är precis vad jag tycker. Den som fötts privilegierad måste hjälpa andra. Det förpliktar att ha makt och pengar. sid 62

 


Det finns mycket mer att citera.  Läs gärna boken om du vill ha en ny syn på vem som är din nästa.

Av violen - 11 juni 2023 18:30

Fosse, Jon: Det andra namnet *****

 


Detta är del I-II av den septologi som Jon Fosse skrivit i hemlighet, av rädsla att dö innan allt är klart.Septologin del III-V Jag är en annan har också kommit ut och sista delen Ett nytt namn, septologin VI-VII kommer i höst.

 

Här gör Fosse upp med alla dessa tankar som rört sig i honom under årens lopp.

Fosse är ju katolik och han rör sig i religiösa funderingar och tankemönster. På ett fascinerande sätt måste jag säga.

Redan i början avslöjar han tankar hos konstnären Asle som beskriver ett ödmjukt gudsförhållande, och trovärdigt. 

 

Redan i första delen skriver Fosse om hur Asle tar hjälp av Kyrie eleison, Christie eleison (se nedan *) när onda minnen från tidigare år bemäktigar sig honom när han kommer till en viss plats. sid 44f

Dessa rader som Fosse skriver är en av de bästa predikningar jag hört. Inte bara en bön om Guds förbarmande om nuet utan också om dåtidens ångest och mörker. 

Och jag ville citera alla dessa ord och rader och tankar om Gud som Asle har men det låter sig inte göras. Det skulle bli en liten roman i sig själv. Så jag får köpa boken helt enkelt.


Utöver tankarna om Gud har Asle tankar om, medmänniskan Asle, konstnären med flaskan som behöver vård och hjälp, systern som Asle inte besöker på julen men som han i slutet av boken närmar sig i barndomstankarna som inte alltid är ljusa,  konsten som han verkar ha ett lite ansträngt förhållande till och dessutom verkar han inte förstå storheten i sitt konstnärsskap. 

Grannen Åsleik letar sig in som en slags orm i paradiset, och längst in i Asle ruvar valv på valv av sorg. 

 

 

 

 

 

* Ordet barmhärtighet på engelska är översättningen av det grekiska ordet eleos.

Detta ord har samma yttersta rot som det gamla grekiska ordet för olja, eller mer exakt, olivolja; ett ämne som användes i stor utsträckning som ett lugnande medel för blåmärken och mindre sår.

Oljan hälldes i såret och masserades försiktigt in, vilket lugnade, tröstade och gjorde hela den skadade delen.

Det hebreiska ordet som också översätts som eleos och barmhärtighet är hesed och betyder orubblig kärlek.

De grekiska orden för "Herre, förbarma dig" är "Kyrie, eleison", det vill säga: "Herre, lugna mig, trösta mig, ta bort min smärta, visa mig din orubbliga kärlek."

Barmhärtighet syftar alltså inte så mycket på rättvisa eller frikännande, en mycket västerländsk tolkning, utan på Guds oändliga kärleksfulla godhet och hans medkänsla med sina lidande barn! Det är i den meningen att vi ber "Herre, ha barmhärtighet", med stor frekvens under den gudomliga liturgin. Hämtat här

 

Av violen - 23 mars 2022 19:30

Toews, Miriam: Kvinnor som pratar ***

 


Egendomlig men ovanlig. En bok som närmar sig teologiska resonemang. Just den delen var det intressanta. Och att det skildrades utan åthävor, eller idiotförklaring, gjorde den mer läsvärd.

 

Författaren har sitt ursprung hos Minneoiterna, som denna religiösa gruppa kallar sig. (Kan närmast jämföras med Ahmish, men utan deras fredsbudskap och att de ger sina ungdomar möjlighet att välja ett annat liv, bara de för alltid lämnar det gamla livet.) Dessutom är det en berättelse byggt på sanna händelser, som fortfarande inte verkar utredda eller förändrade. 

 

Lite svår att bita i men vill du ha en riktig tankeställare så läs.

Av violen - 7 juni 2021 13:45

Sundström, Stig: Sover Elin***

 


En mångordig debut av prästen Stig Sundström. Utmärkt att läsa för de redan frälsta men kanske lite lam för andra.

 

Jag tror det kan vara såhär. Början skrevs för många år sen och sen gick det inte riktigt att korrerktuläsa den som den hade förtjänat. För efter ett tag släpper språkets naivitet och det blir textmässigt klart bättre. Det blir faktiskt lite spännande mot slutet. 

 

Elins död, prästens kärlekar, familjekonflikter i all ära men det är den kyrkliga biten som verkligen gör boken intressant. Och helt rätt i tiden. Sundström har prickat in den positiva kyrktrend som rått inom litteraturen de senaste 3-5 åren. För Sundströms präst är mänsklig, på ett fint sätt. Han vill ta sig ett järn, (utan att vara gravt alkoholiserad och snatta ur nattvardsvinet), visst han spanar in unga tjejer men om han själv är 10 år så är det bara gulligt (dvs han är ingen pedofil i lönndom) och de kvinnor han i vuxen ålder tänder på menar han allvar med (han utnyttjar dem inte, våldtar dem inte, solochvårar dem inte). Och han behöver terapi för att lösa upp sina knutar. Han är, trots sina små skavanker, en hederlig och Jesusföljande präst. Sådana som inte funnits i svensk litteratur, eller film, eller kulturdebatt på lång tid.

 

Jag tycker om andan i den här boken. För de allra flesta präster i Svenska kyrkan är ändå välvilligt inställda till sitt jobb och sina medmänniskor, något jag vill tro och tror. 

Jag blir glad och hoppas att fler böcker som ärligt beskriver en prästs yrkesliv skrivs av Sundström och andra med inblick i ämnet framöver. 

Av violen - 28 april 2021 16:30

Frankner, Josefine: Kristi bruds slav ***

 

Jag har just sett tvserien om Knutby, I blind tro, och beslöt mig för att läsa den här boken. Trots att jag läst och sett en hel del om nämnda sekt, (för en sekt är det) tidigare. 

Jag trodde inte att jag skulle bli så upprörd, berörd, arg, ledsen och sorgsen. Helt otroligt och ändå inte. För det här är inte en kristen församlings ledning, det här är en sektledare, Waldau, och hennes undersåtar. Med en ovetande församling som alibi.

 

Det går inte att beskriva innehållet i boken, det måste läsas. 

Och att det höll på till 2016! Det borde ha slutat efter mordet på Fossmos andra fru. Och skulle kanske ha gjort det om inte galenskapen tagit grepp om Waldau. Triumfen över att lyckas komma undan helt oskadd, måste ha gett en känsla av oövervinnlighet. 

 

Jag övertygad om att alla som varit i en sekt, mobbats eller haft med en psykopat att göra förstår hur Waldau gjorde. Resten borde läsa på ordentligt.

 

 

Av violen - 30 mars 2021 20:00

Engelv, Erik: Jag är inte död ***

 

Det känns som att jag nyss läst en likadan bok? Men jag hittar den inte när jag söker.

Väldigt mycket är likt, men det som skiljer Engelvs bok från många andra i liknande genre är att här finns inte bitterheten. Engelv verkar ha god självkännedom, han vet hur livet bland Jehovas vittnen var, han förstår varför han blev så inne i sekttänket och i och med det förstår han när det är dags att bryta. Jag känner beundran för hans sätt att tackla det liv som inte blev, och att glädjas över hur han har det nu. Dessutom lyser kärleken till föräldrarna genom, det gjorde mig så glad. 

En sak som jag lärde mig är att det tydligen är möjligt att föräldrar med "döda barn" dvs avhoppare, kan besöka dem i vissa situationer. Det gjorde mig också glad. Visserligen är det säkert så att många ändå inte gör det, men i Engelvs fall hände det. 

 

Har Engelv skrivit boken själv kan han fortsätta och skriva mer. 

Av violen - 7 september 2020 22:00

Lundholm, Anton: Välkommen in i min garderob ****

 


Otroligt intressant bok. Den här har jag velat läsa i många år, och nu finns den äntligen.

 

Jag har haft stora problem med att förstå vissa kyrkors, kanske inte hat, men fullkomliga oförstående över homosexuellas liv och leverne. Och det baserat på ett bibelord. Ett enda, i stort sett.

 

Jag förstår det fortfarande inte, men min förståelse för de som utsätts för detta hat och förakt är nu ännu större än förut.  Lundholm skriver ärligt, uppriktigt och förståeligt om andras bemötande när han kämpar med att bli fri sina homosexuella känslor på pastorers inrådan och hur han sen inser att han måste bejaka sitt sanna jag och komma ut.

 

En bok som måste läsas för att inse vidden av dess innehåll.

 

 

 

 

Av violen - 21 mars 2020 09:45

Carlsson, Olle: Kallad ***

 

En präst som låtit tala om sig är Olle Carlsson. Och Katarina kyrka i Stockholm. 

 

Här berättas historien om Katarina kyrka och dess verksamhet. Och besökare som flockades under de första åren. Och de var inte vilka som helst

 

Där i våra första böne- och självhjälpsgrupper satt brutna sångare, skådespelare, politiker, fotomodeller, radiopersonligheter, konstnärer och regissörer. sid 65

 


Carlsson kommer undan med att kalla personer Underbarnet, Komikern, Regissören osv. Just Komikern tog sig en stor plats och ändrade på den stela kyrkan. Kändisarna flockades tydligen, kanske de som inte fick komma in på Kulturprofilens ställe här fick en plats att ändå få vara med, äta gratis bufé och syna varandra. För jag kan inte låta bli att tänka på Klubben när jag läser det här.

 

Och som så ofta, det här är en uppgörelse, Carlssons uppgörelse med Komikern, församlingen och de styrande i kyrkan han tog över, sina kärleksaffärer. Allt är inlindat i ord och återhållen vrede. Men det är också ett sätt att introducera sitt nya livsverk.

 

Carlsson är ärlig, pekar på det sätt han vill praktisera sin kristendom. Men också hur han låter sig manipuleras av en kändiselit som tar för sig. 

 

En intressant bok eftersom jag inte alls visste nånting om det här, utom att kyrkan fylldes söndag på söndag. Vilket ofta uppmärksammades.

 

Nu är Carlssons nya verksamhet igång, och eftersom jag ändå blev nyfiken kommer jag att följa den. Kanske landar ändå allt i en människovänlig kristendom för alla. Jag hoppas det.


Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards