Inlägg publicerade under kategorin Psykisk ohälsa

Av violen - 7 juli 2023 14:15

Jonsson, Elgard: Tokfursten ***

 

”I mitten på 1970-talet kom den unga kuratorspraktikanten Barbro Sandin till Säters sjukhus. I en sjukhuskorridor mötte hon Elgard Jonsson. Hon var 23 år, han ett år äldre. Som 16-åring hade han fått diagnosen schizofreni. Wikipedia


Elgard, eller Tokfursten, som han kallas, skildrar här sin tid på mentalsjukhuset, poetiskt och naket och framförallt ärligt. Elgard Jonsson skriver dock själv Jag gör inte anspråk på att denna beskrivning av sju år på dårhus ska uppfattas och bedömas som en sann skildring. När man är helt galen så är man inte omdömesgill utan helt upp- slukad av sina föreställning om "den andra sidan". Utifrån denna förvrängda världsuppfattning är det dock en "sann skildring". 


Det här är en bok inifrån en schizofren människas tankar. Mycket läsvärd och ger stor inblick i mentalvården på 70 och 80 talet.

 

Och det man också uppfattar är hur Elgard inte skulle ha haft någon chans om inte Barbro Sandin modigt beslöt sig för att hjälpa honom. 

 

Jag har alltid haft en känsla av att Elgard Jonsson målat tavlor men jag hittar faktiskt inget om detta.

 

 

 här finns boktips.

 

 

Av violen - 16 februari 2023 21:00

Törnvall, Clara: Autisterna ****

 

En riktigt bra bok som gick väldigt bra att lyssna på.

Den var otroligt intressant. Jag kände igen mig i oroväckande mycket hos min omgivning, och kanske även hos mig själv. Jag kan inte låta bli att undra om just autism eller asperbergs är mycket mer utbrett än någon vet om. 

 

Hur som helst fascinerades jag av boken, som påminner litegrann i stilen om Kvinnor jag tänker på om natten av Mia Kankimäki som jag också gillade. Här 

Det måste ligga ett gediget arbete av Törnvall bakom dessa tankegångar. Hon citerar ur och har med uttalanden ur många böcker och artiklar. Dessutom finns det med flera författare som "kommit ut" som autistiska vid senare tids forskning. 

 

Alla som är intresserade av detta ämne, vilket borde vara merparten av läsande kvinnor (ok det finns även män) borde verkligen läsa denna bok, eftersom det handlar om ett relativt nyupptäckt område som kvinnor fått väldigt lite stöd och forskning om. Och vi vill väl alla förstå varandra eller hur? Visst är det därför vi läser...

 

Jag önskar mig fler böcker i ämnet. En studiebok som helt enkelt ger mer upplysningar om hur autism uppkommer, och när det gör det och om det kan ändras över livet? Och hur det enkelt kan beskrivas för gemene man, för det här måste upplysas om och accepteras i detta av intryck "overloadade" samhälle. Det är ju inte ok att kvinnor (och män) ska känna sig helt förvirrade eftersom de inte vet varför de känner sig på ett annat sätt än många (majoriteten?) andra.

 

Kanske du känner till böcker, romaner facklitteratur noveller, i detta så nya ämne? 

 

 

 

 


Av violen - 22 juni 2021 19:45

Lundberg, Andreas: Gerontion ****

 

Titeln är grekiska för "liten gammal man", och en dikt av TS Elliot. 

 

Lundbergs två tidigare böcker var lättare att hänga med i än den här. Men i övrigt har den andra kvalitéer. Och det är sättet att beskriva äldreomsorgen. Vissa kanske upplever det motbjudande i att boken är skriven helt utan förmildrande omständigheter. Men jag känner hur Lundbergs nerv (som även finns i de andra två böckerna) regerar genom texten. De ålderstigna personerna lever verkligen under författarens blick. Jag fäste mig särskilt vid en kvinna som bara levde i nuet, hon skriver ständigt upp det som händer, nu kommer kaffet, nu tar jag i koppen, nu dricker jag det och sträcker mig efter en bulle. (inget direkt citat då boken redan är hos en annan låntagare) men andemeningen går fram. Och till slut ligger pappren på bordet, den sista dagens morgon: jag vaknar.

 

Det finns ett sting i Lundbergs texter som gör att jag vill läsa mer. Hela tiden. 

Av violen - 26 mars 2021 16:15

Rijneveld, Marieke Lucas: Obehaget om kvällarna ****

 

Något är allvarligt fel med de tre barnen i familjen. Deras syn på djuren är ju förskräcklig. Själv uppvuxen på ett jordbruk där ledstjärnan var "man ska inte vara dum med djur", blir jag verkligen upprörd.

Men

jag känner ändå att  respektlösheten för människorna, och viljan att bara leva ut sina elakheter, gör att djurplågeriet till viss del sjunker undan. 

För det här är verkligen magstark läsning. Och därför annorlunda. Och därför hyllat. Såklart. 

 

Men under allt ligger det, traumat efter fjärde barnets död. Och religionen som lärt barnen att ingen nåd finnes, ivrigt anammat av båda föräldrarna. 

 

Och vad vet man om det som händer, är det omvänd bulemi eller förstoppning, är det pediofiliska böjelser eller accepterad jargong om unga flickor, är det hat eller förtvivlan som måste ut. Är jackan ett uppror eller en trygghet?

Allt är ur Jas perspektiv, och därför så oklart.  Och som alltid förstör tystnaden, att inte våga delge någon det där som pressar ihop luftstrupen hela tiden. Bara att få höra, du var/är ett barn, ansvaret är inte ditt. Även om de vuxna sviker.

 

Nej det finns ingen nåd i Rijnevelds bok. Bara konsekvenser.

Av violen - 7 september 2020 22:00

Lundholm, Anton: Välkommen in i min garderob ****

 


Otroligt intressant bok. Den här har jag velat läsa i många år, och nu finns den äntligen.

 

Jag har haft stora problem med att förstå vissa kyrkors, kanske inte hat, men fullkomliga oförstående över homosexuellas liv och leverne. Och det baserat på ett bibelord. Ett enda, i stort sett.

 

Jag förstår det fortfarande inte, men min förståelse för de som utsätts för detta hat och förakt är nu ännu större än förut.  Lundholm skriver ärligt, uppriktigt och förståeligt om andras bemötande när han kämpar med att bli fri sina homosexuella känslor på pastorers inrådan och hur han sen inser att han måste bejaka sitt sanna jag och komma ut.

 

En bok som måste läsas för att inse vidden av dess innehåll.

 

 

 

 

Av violen - 30 mars 2020 13:45

Levy, Deborah: Simma hem ****

 

En ny favoritförfattare är Levy. Hennes Varm mjölk var helt klart annorlunda bland de böcker jag läst.

 

Det här är den första boken som översatts till svenska. Och den är riktigt bra.

Jag tycker att Levy verkligen lyckas med gestaltningen. Kitty Finch är inte riktigt klok men gör det hon ska göra för att bokens smärtpunkt ska uppnås. Det är det offer som berättelsen behöver. Det gör boken skrämmande och outförsägbar. 

Även språket rinner lätt, men stannar ibland upp med oväntade meningar. Jag har en känsla av att översättaren verkligen lyckats känna in Levys stil.

 

Nu väntar nästa bok på att bli läst.  

Av violen - 7 februari 2020 00:30

Sahlström, Marit: Skred ****

 


Det här skulle jag vilja kalla en i romanform förklädd debattbok. Jag, som varit ( och fortfarande är i viss mån) utbränd känner igen mig hela tiden. Men det är säkert många som häpnar och knappt kan tro på det de läser.

 


Min blick flyter fram över texten, som med sitt skenbart lätta språk döljer djupet därunder. Var finns hjälpen? Vad händer? Vad uppdagas när gamla tankar flyter upp till ytan? Är det den sista metern hon sjunker innan hon känner botten?

Plötsligt, det som knappt händer mig när jag läser annars, sker när slutet närmar sig; mina ögon tåras, de svämmar över. Jag känner en sådan medkänsla med denna sargade kvinna. Och barnen, barnen. 


Det här är en mycket stark bok, och författaren tar sitt ansvar. Boken slutar:


Om du eller någon du känner behöver stöd: 


Och så telefonnumren som kan hjälpa.


En mycket angelägen bok



Av violen - 2 januari 2020 20:15

Lundberg, Andreas: Ofarbar tystnad ****

 


Redan i Lundbergs bok Storm i den pelare som bär kunde ett skälvande gudsrop anas. Än mer i denna, där Lundberg befinner sig på ett kloster där ju Gud borde vara närvarande. 

Och det här är en uppgörelse med den Gud som Lundberg slutat tro på och det gör ont, ont.

 

Fantomsmärtorna efter en Gud man slutat tro på sid 97

 

Man ger den drunknande lugnande medel, den brinnande smärtstillande, i stället för att dra upp honom ur havet eller släcka elden. sid 99

 

Det finns två vägar: den ena är livets och den andra dödens.*

Men det finns också en tredje väg: den levande dödens väg. sid 144

 

En bok om en man vars kropp är en enda fantomsmärta efter en gudsamputation, full av lugnande medel mot smärtan och som går fram på den levandes dödas väg. 

Det är Lundbergs bild av den psykiska ohälsans helvete.

 

Ja, han (Jesus, min anm) förlät sina bödlar. Jag förlåter inte ens mig själv. Älska dina fiender, så som dig själv. Men om man hatar sig själv? Om man får sin identitet genom hat? Då förlorar man sig själv genom att älska. Man bara försvinner. sid 71

 

Det här är en svår bok, det här är en tung bok, det här är en snudd på äcklig bok. Kyrkans köttgödsel. En grumlig blodsörja [...]  osv, osv. Vem vill läsa det, veta av det?

Ibland finns bilder av korset där Jesus är rent ut sagt vacker, ren och prydlig. Men så var det inte. Kyrkans kvinnor och män måste förstå att korset också avspeglade den psykiska smärtans sörja. Och börja förmedla denna förståelse till de av fantomsmärtor plågade människorna. 

Kanske de skulle börja med att läsa den här boken. 

 

 

 

 

 

* Didache

 

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards