Inlägg publicerade under kategorin Författare A

Av violen - Söndag 6 maj 15:30


  Linnea Axelsson: Aednan ****


I ett svep läste jag denna mäktiga, vackra, sorgliga, stolta bok. En läsupplevelse att minnas.

Jag drabbades hårt, men inte för hårt, av det ömsom mjuka ömsom hårda anslaget. Texten ger och tar, tar och ger. Den är skriven för människorna, varenda en. Den vill ge oss alla en inblick i något stort, något större än vi själva. Och allt detta får vi som inte är samer helt fritt ur radernas rader. 

Och samerna får en bok som inte ska glömmas eller gömmas bort. 


Det här är en bok för dagens människor, dagens samer och dagens "svenskar". Det här är ett ursprung som djupt inom oss måste komma upp till ytan. Det här är naturens besjälade närvaro och försöket att tämja den. Det här är rasism, sexism, kolonialism. Och Axelsson lyckas binda samman historien med nuet i en aldrig sinande ström. 


Lakoniska uttalanden blandas med skimrande naturäskande dito:

(Renar som ett hav min anm)

 

Jag blir förvånad

när han plötsligt säger


Att han helst hade

börjat med renar


Blivit invald i samebyn


Och lärt sig att föra

det vandrande gråa

mjuka havet


ut över fjällvärlden

sid 375

 

(Stenen som en hud min anm)

 

Jag sitter på en sten

_


Låter fingrarna vandra

över den skrovliga

stenhuden under mig

 

medan naturen

kring oss varsamt

flyttar mig bort

_


Till ett ödsligare

landskap


Som kanske också finns

sid 492

(Ortsnamnen som en naturens förlängning, min anm)


Varje gång hon kör

förbi en av de nya

vägskyltarna


med ortsnamnet 

på både svenska

och samiska

_


Försöker jag förstå

vad det betyder

Men jag kan inte

uttyda någonting


av folkets och

markernas historia

sid 604f

 

Läs den för bildningens skull och för framtiden.

 


Läst 2018


Adlibris 

Bokus

Cdon

 


Min vana trogen har jag inte googlat på boken innan. Och märker att det jag fastnade vid som positivt, att sanningen många gånger "skrivs folk på näsan" bland vissa uppfattas som negativt.

Jag tycker att det är just det som ger boken dess klassiska anslag "att läsa klassiker är inte avkoppling, det är påkoppling" (citat mig själv). Vill du som läser känna något av samernas liv, deras hörn av verkligheten, då är det här en fullkomligt rak och otydligt tydlig (alla dessa personer som känner tänker tycker, ibland öppet, ibland dolt) skildring. 

För jag tror inte att alla känner till allt det här. Det tror jag verkligen inte. Men nu ges möjligheten. Ta den.

ANNONS
Av violen - 29 juni 2010 09:15

Axmacher, Susanne: Näckrosbarnen***

 

Den här boken gapar över lite för mycket. Den var iofs intressant med syskonperspektivet, som ju ofta anses ovanligt som ämne i skönlitteraturen (vilket jag håller med om). Att vara ett sjukt syskon och att ha ett sjukt syskon, när läste jag nånting sånt senast? Det borgade för en givande bok.

Här var det ju en syskonrelation präglad av rivalitet, avundsjuka och mobbing av ett sådant slag att socialen borde ha ryckt ut ett antal gånger, när nu föräldrarna inte gjorde det.(Kanske för att det var en  överklassfamilj vilket jag inte riktigt tyckte kom fram i någon högre grad).

 Det var ju dessutom kryddat med yngsta dotterns hjärta, vars operation beskrivs som lyckad men där hjärtat nämns ett alldeles för stort antal gånger med sin (psykiska) smärta.

Boken skulle helt klart ha vunnit på en större koncentration, det är ju en roman och inte en film som behöver exotiska miljöer med sand och krig för att hålla intresset vid liv. Claras liv med sina syskon skulle ha räckt gott och väl.

Själva syftet med boken borde väl vara att barndomstrauman bör bearbetas, ja måste bearbetas, annars går det omkring en massa människor med våldsam ilska och hat inom sig i vårt samhälle. Vilket vi väl alla vet redan eller hur? Av mycket mindre anledning än det som händer i den här boken där man till slut tänker att hur står Clara på benen? Jag känner verkligen med Clara men skulle ha velat veta lite mer hur syskonen tänkte om henne.  


Boken var ändå intressant och ville verkligen bli utläst. Men det var för mycket småsaker som störde, trådar knöts inte ihop (vad hände med Claras händer egentligen?) och känslorna luktade (?). Läste i en recension att en hel del research var undermålig också. En bisak men ändå.......


Axmacher har mycket att säga och hon gör det bitvis bra. Nästa bok har potential att bli bättre......"kill your darlings" bara........


 

 

ANNONS

Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

Min gästbok

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt

JUL


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se