Inlägg publicerade under kategorin Hyllvärmare
Daoud, Kamel: Fallet Mersault ***
Främlingen av Camus läste jag för ett antal år sen. Och hela boken var fylld av Mersault. Jag önskar jag mindes mer ur den än jag gör, men som Daoud själv säger, hans bok är så pass allmängiltig att den kan läsas utan kännedom om Främlingen.
Daoud själv lyfter det faktum att den man Mersault skjuter ihjäl inte ens nämns vid sitt namn, och inte heller skrivs vidare om i Främlingen. Och det är sant. Daoud menar att hans historia visar på hur "den andre" behandlas, helt utan respekt eller intresse. Han tar helt enkelt fasta på den mannens liv och död.
Men vad menar Camus? För mig tycks det som att mordet på främlingen bara är en liten del i historien, som mest handlar om Mersaults liv, skuld, gudskamp och respektlöshet på olika sätt. Däribland är mordet endast en del av all hans nonchalans.
Jag upplever Fallet Mersault som en svårläst bok. Kanske enbart som en enda lång kritik mot den vite mannens överlägsenhet. Och det är absolut en vinkel som bör belysas.
En jämförelse mellan dessa båda böcker skulle utgöra en intressant bakgrund till läsningen av Främlingen. Men det skulle kräva en hel del av den som tar sig an det arbetet.
(red) Persson Åke: Mordet på jultomten
En hyllvärmare som nu blivit läst.
11 noveller av deckarförfattare från längre tillbaka, visar sig mest i att det är nio män och två kvinnor. Nu känns det som att en liknande bok skulle ha motsatt könsfördelning.
Jag har ju ibland lust att på nåt sätt få noveller i en novellsamling att ge sig till känna. Här gjorde jag så att jag gav 1-5 för spänning, orginalitet, välskriven, håller för omläsning.
Det intressantaste är väl ändå om novellen går att läsa om och där fanns Åke Edwarsons och Mankell/Nessers med. De var dessutom båda välskrivna. De andra nio fick varierande "betyg".
Så läsvärt men inte så mycket mer ändå.
Och nu är julen ändå slut så.
Ditlevsen, Tove: Gift ****
Så många har rekommenderat denna bok genom åren. Och det visade sig att jag faktiskt hade den i hyllan.
Första delen är en studie i abortproblematik och del två i drogproblematik. Inte speciellt upplyftande men intressant och informativt. Jag påminner mig hela tiden att detta är Danmark. Ditlevsen är trots allt en stark kvinna.
Men det som imponerar mest är Ditlevsens språk. Visst brukar man kalla det med flyhänt penna? För jag läser boken i ett svep och håller liksom andan hela tiden. Först efter sista sidan börjar jag snappa efter luft.
Den som gillar litteratur av kvinnor ur ett kvinnligt perspektiv bör absolut läsa denna.
Ditlevsens öde är tragiskt och konsten sker på bekostnad av ett högt pris. Precis som det ibland varit för män. Men utan den beundran män får för sitt självförbrännande leverne.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Eftersom jag funderar på att läsa mer av Ditlevsen låter jag hennes bibliografi ta plats nedan.
Vargas, Fred: Cirkeltecknaren
Fred Vargas dyker ofta upp i deckartips. Och jag har faktiskt läst både Budbäraren och I de eviga skogarna såg jag när jag kollade upp det.
Den här deckaren gav det jag ville ha, en stunds avkoppling. Och gammaldags polisarbete.
Jag begär inte mer.
Läst 2018
Ahlfors, Fredrik: Arne Ljunghed och de små röda jävlarna ****
Eftersom jag ju just kommit på att jag faktiskt gillar det lite absurda se här fick den här boken som legat länge i högen olästa äntligen bli läst.
Den är faktiskt riktigt bra. Den är överraskande och konstig och naturligtvis absurd. Men ändå klar i sin skrift.
Jag menar, att fånga ögonblicket med munnen, att ingen tänkt på det förut. En gris som läser blindskrift är väl kul?
Med mera, med mera.
Ja den var bra.
Läst 2018
Florin, Magnus: Cirkulation ***
Syskonen blev lite tråkig till slut men Cirkulation höll hela vägen. Visst, stilmässigt påminner den verkligen om Syskonen men innehållet fick mig att bli sugen på att skriva. När händer det kan jag fråga mig och inse att det är nästan aldrig.
Här upprepas visserligen skeenden gång på gång men det stör inte alls lika mycket som i Syskonen. Kanske för att här är det ett verkligt liv som spelas upp i bankens lokaler. Det här är ju lite av en historisk gärning, en administrativ utveckling beskriven utan att man märker det nästan.
Det borde gå att skriva sitt eget liv utifrån den här tekniken. Kände jag. Medan jag läste. Intressant!
Läsutmaning - Litteraturpris.
Doblougska priset 2001
Läst 2015
Florin, Magnus: Syskonen ***
Jag som inte gillar upprepningar borde inte heller gilla denna bok med alla dess namnsdagshälsningar vare sig de utförs eller inte. tex.
Men eftersom jag även gillar det annorlunda, så tilltalas jag ändå av texten som är skenbart lätt, både till textuppsättningoch ord. Men helt olika nåt annat jag läst. (Jag ska även läsa Cirkulation, som finns i denna samlingsupplaga, vilken även innefattar Trädgården.)
Med tiden blev boken tråkig måste jag erkänna, jag vet inte riktigt vart den ville komma egentligen...Utom att kanske skildra att livet egentligen hela tiden är en upprepning, och det som sker det sker. Att ändra på något är inte det lättaste.
Läsutmaning - Litteraturpris.
Doblougska priset 2001
Läst 2015
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se