Inlägg publicerade under kategorin Kristof, Agota

Av violen - 21 januari 2022 18:48

Kristof, Agota: det kan kvitta ***

 

Korta noveller, alltför korta kanske. Jag läser en, väntar på nästa, måtte den vara nånting mer. Men nej. 

Visst det enkla, osminkade kan också skildras väl, men mer än så blir det inte. Tyvärr.

Av violen - 26 januari 2021 22:24

Kristof, Agota: i går ***

 


Både 
Analfabeten och Den stora skrivboken/Beviset/Den tredje lögnen/ var riktigt bra läsning av Kristof. Men denna korta bok var inte alls så. Tyvärr. Kanske förstod jag den inte riktigt utan fick nöja mig med att läsa den och tilltalas av dess flöde, utan att förnimma huvudpersonens typ av dilemma. Vad jag däremot kunde erfara var att det faktiskt är en kärlekshistoria av stort format. En kärlek som vill så mycket men inte lyckas.


Av violen - 3 juli 2019 12:21

Kristof, Agota: Analfabeten ****


Det här var den kortaste biografi jag läst faktiskt. Men det är ingen tvekan om att man förstår precis hur Agota Kristofs liv varit. Hon har ju skrivit trilogin Den stora skrivboken, Beviset, Den tredje lögnen här


Och detta trots att hon, som lärt sig läsa på ungerska vid fyra års ålder, efter flykten måste bemästra ett nytt språk, franskan, något som gjorde henne till analfabet i flera år. Hon säger att hon skriver franska på sitt sätt, och kanske att det spelar in i trilogin, som jag upplevde helt klart annorlunda.

 

 


Av violen - 5 maj 2019 14:00

Kristof, Agota: Den stora skrivboken/Beviset/Den tredje lögnen/ ****

 

Efter att ha läst Kristof känner jag mig liksom avkyld. Det finns ingen värme, det är kallt, exakt, precist. Inga meningar att citera. Där andra författare mildrar genom att, låta älgens horn ha kvar sin vinterbeklädnad, har Kristof låtit blodiga slamsor samsas med de hårda spetsiga nakna hornen, när våren kommer.

 

Det är rasande bra. Det är annorlunda. Det gör ont. Det är krass fantasi. Det är sanning. Det är lögn. Det tilltalar mig, konstigt nog.

För det är berättande, skenbart lättsamt men med ett textmässigt djup som förfärar. Vid en närläsning skulle det kanske gå att nysta upp alla personers olika uppgifter, arketyper, i Kristofs berättelse. Men det intresserar inte läsaren (jag). Det är själva upplevelsen som är boken. 

 

Vill du bita i något, läs!

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards