Inlägg publicerade under kategorin Lundgren, Andrea
Lundgren, Andrea: Den underjordiska solen ***
Det är framförallt språket som jag gläds åt i Lundgrens bok. Det flyter både lätt och tungt, som att det följer en älv med forsar och lugnvatten om varann.
Själva historien känns inte ny på något sätt, därmed är den liksom bara bakgrunden för orden. Människorna finns men är det inte bara Mela och Sasja egentligen
Särskilt muntert är det ju inte, men naturen och djuren levererar trots allt styrka. Dessutom är temat åter till barndomens stenar intressant, att det kan innebära inte bara glädje som de flesta skildringar gör, framförallt innan det händer. Men här lever mörka minnen kvar och dyker upp hela tiden.
Slutet visste jag redan från början men hoppades på ett annat. Varför? Är jag gammalmodig eller mån om vissa regler. Jag vet inte...
Lundgren, Andrea: Nordisk fauna ****
Väldigt bra noveller skriver Lundgren. De är klara, tydliga men samtidigt slutar de undanflyende, ovissa; ibland sorgliga, ibland neutrala men sällan riktigt bra.
Djuren står för en slags magisk realism, vad betyder de och varför? Kanske är de huvudpersoner, kanske bifigurer. De har i alla fall sin plats, i sin egen rätt som det brukar sägas.
Många har framhållit denna novellsamling som lysande. Numera även jag.
Läst 2019
Lundgren, Andrea; I tunga vintrars mage***
Hmm, jag läste snabbt ut den här boken. Och såhär är det, barndomsskildringarna var riktigt, riktigt bra. Känslan av övergivenhet och vuxenvärldens oförstående är bara så ovanligt inträngande skildrat. Där ligger bokens styrka. Och den styrkan är stark.
I övrigt är boken läsvärd men inte mer. Historiens melodramatiska och sentimentala slut skulle ha platsat i vilken deckare som helst. Och nånstans faller där hela trovärdigheten, jag menar hur svårt hade det varit att söka sin rot? Men kanske det finns en poäng där, kanske ska vi förstå att ett övergivet barn blir en övergiven ungdom som stelnar och blir en övergiven vuxen som inte orkar ta några initiativ alls.
Och att inte veta att i norra norrland tänds gatubelysningen inte klockan tio på kvällen utan betydligt tidigare måste tyda på väldigt dåligt minne (författaren är från Boden) eller dålig research.
Annars: bådar gott för framtida böcker.
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se