Inlägg publicerade under kategorin Hadley, Tessa

Av violen - 2 februari 2021 16:45

Hadley, Tessa: Noveller ****

 


Riktigt bra noveller. Men jag har å andra sidan verkligen gillat Hadleys två böcker Sent på dagen och Syskonen Här


I en recension läste jag att Hadley avslutar sina noveller. Och det är sant. När det skulle kunna vara punkt finns det plötsligt mer kvar, och då vet man hur det verkligen slutar. Många noveller försvinner ju annars i tunn rök som bildar ett frågetecken. Inte här.

Det är kanske därför de inte riktigt stannar kvar, jag läste alla med stort intresse, språket flyter precis som i böckerna och beskrivningar av personer, kläder, natur skummar sig fram utan att kännas besvärande. Men när jag återkommer för att kolla upp kapitelrubrikerna är det ändå lite blankt. Jag har lämnat dem bakom mig.


Utom novellen "En liten orm". Där finns det där som bara måste få bli bra. Gode Gud låt det gå bra för Robyn! Medmänsklighet, moderskänslor som landar i osjälviskhet, jag blir glad att det är Hadley som skrivit detta. Då slipper jag fundera hur det gick för Robyn bakom rutan. Men alltid minnas henne.



Av violen - 16 oktober 2019 16:30

Hadley, Tessa: Sent på dagen *****

 

Faktiskt ger jag Hadleys senaste roman full pott. Syskonen (här) gillade jag också men den här var ännu vassare. 

 

Om Syskonen skrev jag

" Det lustiga är att ingen eller alla är huvudperson. Hela familjen består av solitärer, men på gemensam yta." 


 

Och det är samma här, Lydia, Christine, Zach, Alex, har alla stor betydelse, alla är nödvändiga i denna täta berättelse om ett då och ett nu. 


Det här är en roman om fyra människor i en krets av barndomsvänner. En är vacker och behöver liksom inte vara mer, en är kreativ, konstnär och den tredje äger ett konstgalleri. Den fjärde är något så vanligt som lärare.

Deras liv är enkelt inom sina ramar. För det som händer skulle kunna hända andra människor. Och Hadley skildrar det så helt utan åthävor att jag bara kan förvånas när jag läser. Förvånas över hur lätt det går att lära känna dessa människor, hur Hadley först på slutet löser upp den knut som oroat mig hela tiden, blev det egentligen rätt då för länge sen? 

Boken har en underström som känns utan ord, hur lyckades Hadley med det? Kanske för att hon är en stor författare som inte gör sig till för sina läsare.

 

Jag vill läsa mer av Tessa Hadley. 

Av violen - 23 september 2018 15:30

   Hadley, Tessa: Syskonen ****

 

 

En uppmärksammad bok som både gillats och inte.

I början var den full av ord ord ord. Beskrivningar av naturen, interiörer. Och de fyra syskonen med, för en historia lämpliga, följeslagare. 

Det som jag verkligen gillar med Hadleys sätt att skriva är att hon verkigen skriver en historia. Efter ett tag känns allt bara så naturligt. Inget känns tillrättalagt fast allt är just det. Precis den sorts bok jag ibland längtar mig tokig efter. Inget trixande och genreföljande utan bara en färd in i huvudet på de medverkande.

 

Och kanske att det är just där som bokens styrka och ovanlighet ligger. Det här är inte feelgood, det här är inte politik (1968) i förtäckt form. Det är inte intertexter och undertexter och rena näsor när man läser det här. 

Mycket av litteraturen nu för tiden koncentrerar sig på att inte skriva läsaren på näsan  hur allt är, vad allt betyder. I och med det är nästan studier i litteraturvetenskap nödvändiga för att förstå det underförstådda. Här lyckas Hadley förena detta. Och i och med det finns en förståelse för personerna som är häpnadsväckande tydlig. I början kändes det, just det lite feelgood, men berättelsen har sådana kvalitéer att det bleknade och försvann efter ett tag. 

 

Det lustiga är att ingen eller alla är huvudperson. Hela familjen består av solitärer, men på gemensam yta. Spännande.

 

 

Läst 2018

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards