Inlägg publicerade under kategorin Olsson, Linda

Av violen - 21 juli 2019 12:30

Olsson, Linda: Hamilton Beach ****

 


Det som fascinerade mig så med Olssons första bok Nu vill jag sjunga dig milda sånger återkommer med full kraft här. Det är en bok helt utan åthävor och med ett sparsmakat språk som jag skulle vilja kalla helt naturligt. Det är sorgesamt och ändå livgivande.

Tyvärr är boken dåligt korrekturläst och efter ett tag har det varit så pass många fel att det stör läsupplevelsen. Men det förtar ändå inte innehållet.

 

Läs den här boken en varm sommarkväll eller en kall vinterdag. Den kommer hursom att beröra dig. Är du dessutom lite till åren kommen förstår du den också fullt ut.

Av violen - 9 juni 2016 17:00

   Olsson, Linda: En syster i mitt hus****


Nu har Olsson äntligen gjort det igen, skrivit en bok i debutens Nu vill jag sjunga dig milda sånger anda. Tröstande handflata mot kinden bok.


Precis som i den hinner här det förflutna ikapp de båda systrarna vars relation återges så återhållsamt ömsint att osentimentala jag blev berörd. Storslaget skildrat.


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Övriga lästa av Linda Olsson

Nu vill jag sjunga dig milda sånger
Sonat till Miriam

I skymningen sjunger koltrasten






Av violen - 1 juni 2016 16:45

Olsson, Linda: Sonat till Miriam ** Jag älskade verkligen Nu vill jag sjunga dig milda sånger men hade på känn att den här boken inte var lika bra. och det var den inte alls tyvärr. Det musikaliska temat med mystiska spontana händelser av ödesmättad karaktär tilltalade mig inte. Kanske för att jag inte någon som helst koll på klassisk musik (tyvärr). Sen spände boken över alldeles för mycket, det skulle ha räckt enbart med sökandet efter det förflutna, där i Krakow hettade boken till lite och jag kände att texten flöt på och bilderna från den gamle mannens lägenhet blandades med bakgrundsbilderna till en helhet. Men alla dessa fotografier och brev som dyker upp i så många böcker nu för tiden känns lite uttjatat, även om det hade relevans i den här boken.
Sen var slutet bara så ointressant, jag hoppade mellan sidorna vilket jag aldrig brukar göra, då har jag oftast redan slutat läsa innan. Men jag ville läsa ut den här boken. Ok slutet förklarar ett och annat men who cares? Det var Adam Anker jag blev intresserad av. Enbart. Läst 2009

Av violen - 1 juni 2016 16:45

Olsson, Linda: Nu vill jag sjunga dig milda sånger **** En mycket omskriven bok som jag bara hittade på Ny! hyllan på mitt bibliotek. Kan man kalla en bok finstämd så är det här en finstämd bok. Om vänskap mellan två kvinnor som långsamt får förtroende för varann och sen vågar utelämna sina livs svårigheter för varann. Sådär som man önskar att det kunde gå till IRL och inte bara i fiktionens värld. För den välvilja dessa kvinnor visar varann är ju ytterst ovanlig nuförtiden. Dessutom innehöll varje kapitel en diktstrof i början, tyvärr missade jag att det fanns hänvisningar till varifrån de var hämtade längst bak i boken. Men ett tips är att titta där vid varje nytt kapitel så får du veta lite om dikterna också...... Även titeln kommer från en dikt...



Läst 2004

Av violen - 6 november 2014 15:00

 I skymningen sjunger koltrasten ***


Jag gillade att läsa den här boken. Den innehöll några små språkliga missar såsom upprepningar och några meningar som inte flöt på riktigt. Det gjorde mig lite förvånad, för jag älskade språket i 1) Nu vill jag sjunga dig milda sånger. Och även innehållet. Däremot var 2) Sonat till Miriam lite väl musikfackbetonad och Det goda inom dig har jag inte läst.


Tre personer, skickligt skildrade. Jag tycker att jag känner dem när jag lägger ifrån mig boken. Saknar dem litegrann... Så pass att Elizabeths oro för Elias smittar av sig, stackars Elias, men vad kan man göra? Ingenting.


De är alla sargade, har haft sitt av utanförskap, svek och lögner.  Men de har kvar sin kreativitet; sitt skrivande, läsande, tecknande. En trio som representerar konstens starka kraft att hålla en uppe.


Det känns som att Olsson läst massor av samtidslitteraturen och sen infogat intertexter lite här och var. Men det kanske inte alls är så egentligen. Kanske litteraturens ord, meningar och gestalter lever i den som förmedlar den, som goda författare gör. 


I vart fall kände jag mig engagerad när jag läste om de tre människorna, deras tidigare liv och deras tre lägenheter. "Tre hörn av verkligheten, sett genom tre temperament" *




* original: "Ett konstverk är ett hörn av verkligheten (eller skapelsen) sett genom ett temperament." Émile Zola, 1840-1902, fransk författare och poet.

Läst 2014

1)Olsson, Linda: Nu vill jag sjunga dig milda sånger **** En mycket omskriven bok som jag bara hittade på Ny! hyllan på mitt bibliotek. Kan man kalla en bok finstämd så är det här en finstämd bok. Om vänskap mellan två kvinnor som långsamt får förtroende för varann och sen vågar utelämna sina livs svårigheter för varann. Sådär som man önskar att det kunde gå till IRL och inte bara i fiktionens värld. För den välvilja dessa kvinnor visar varann är ju ytterst ovanlig nuförtiden. Dessutom innehöll varje kapitel en diktstrof i början, tyvärr missade jag att det fanns hänvisningar till varifrån de var hämtade längst bak i boken. Men ett tips är att titta där vid varje nytt kapitel så får du veta lite om dikterna också...... Även titeln kommer från en dikt... Läst 2006


2)Olsson, Linda: Sonat till Miriam ** Jag älskade verkligen Nu vill jag sjunga dig milda sånger men hade på känn att den här boken inte var lika bra. och det var den inte alls tyvärr. Det musikaliska temat med mystiska spontana händelser av ödesmättad karaktär tilltalade mig inte. Kanske för att jag inte någon som helst koll på klassisk musik (tyvärr). Sen spände boken över alldeles för mycket, det skulle ha räckt enbart med sökandet efter det förflutna, där i Krakow hettade boken till lite och jag kände att texten flöt på och bilderna från den gamle mannens lägenhet blandades med bakgrundsbilderna till en helhet. Men alla dessa fotografier och brev som dyker upp i så många böcker nu för tiden känns lite uttjatat, även om det hade relevans i den här boken.
Sen var slutet bara så ointressant, jag hoppade mellan sidorna vilket jag aldrig brukar göra, då har jag oftast redan slutat läsa innan. Men jag ville läsa ut den här boken. Ok slutet förklarar ett och annat men who cares? Det var Adam Anker jag blev intresserad av. Enbart. Läst 2009



Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards