Inlägg publicerade under kategorin Lidbeck, Agnes

Av violen - 4 maj 2019 14:15

Lidbeck, Agnes: Finna sig ***

 

Eftersom jag läste Lidbecks trilogi (eller triptyk snarare) i fel ordning så måste jag säga,när jag nu läst Finna sig, att jag inte riktigt förstår dess storhet. Själva andemeningen, kvinnors skyldighet att vara just mor och vårdare, är såklart fullt uppenbar. Men det blir väldigt mycket och väldigt negativt, svammel. Fast det ligger hela tiden nånting i det. 

 

Moderskapets skildring känner nog många igen sig i, men när vårdandet börjar är det lite overkligt. Fast å andra sidan, det kanske pågår mer sådant än vad man vet om. Och om det gör det tror jag att en egoistisk man säkert skulle kunna bete sig helt enligt boken. En kvinna som vårdas av sin man skulle behöva vara riktigt dement för att göra samma sak utan konsekvenser.

 

Lidbeck skriver helt enkelt ner hur det är. Även om många säkert tycker att det just för dem inte är så, pekar hon på ett sammhällstänk som borde brutits för länge sen.

Av violen - 17 april 2019 15:14

Lidbeck, Agnes: Gå förlorad ****

 

 

Jag läste först Förlåten och nu den här, Gå förlorad. Finna sig har jag följaktligen inte läst men kommer att göra det nu, efter att ha förstått att personer från båda tidigare böckerna dyker upp i den här.

 

Anders, i Gå förlorad, är en man som verkligen bara "gör så gott han kan", både i sina och sin familjs ögon. Lidbeck har lyckats fånga en arketyp för en manlighet som drivs av hjärnan med förstärkning av sin uppfostran och sen av sina drifter. Han är full av egenkärlek, fördomar och kontrollbehov. Han är psykolog men förstår verkligen ingenting känns det som. Är han psykopat, narcissist eller bara helt enkelt bortskämd? 

Påfallande ofta ber han om förlåtelse och blir förlåten. Han förstör sin relation till dottern och föraktar (påhejad av sin mamma, man ryser) sin norrländska fru. Han gör verkligen verkligen riktigt fula saker. Och sen går han bara vidare när allt är förbi.

 

Lidbeck tar sig an problemet männen med stor insikt och skulle jag vilja säga, välvilja (?) Vad jag kan förstå har hon skrivit en bok som inte leder till någon direkt slutsats, annan än att så här tänker männen, förstå det. Boken kanske skulle ha hetat det istället, i mina ögon går Anders inte förlorad, han bara vänder blad. 

 

 

I en intervju från juli 2017 säger Lidbeck såhär


Ingen förstår sig själv


Lidbeck sammanfattar sitt skrivande med att debuten Finna sig handlar om en kvinna som tittar på sig själv utan att förstå sig själv. Förlåten handlar om två kvinnor som tittar på varandra och sig själva utan att egentligen förstå vad de ser på. I följande roman kommer vi att hitta en man som tittar på kvinnor utan att förstå dem.


– Det blir en triptyk om att vi människor inte förstår oss själva. 

 

När jag läst Finna sig vet jag kanske varför alla blickar är oförstående fokuserade enbart på kvinnorna. 

 

 

Av violen - 29 april 2018 14:20

   Lidbeck, Agnes: Förlåten ***

 

Jag har inte läst Lidbecks sensationella debut Finna sig. Så jag vet inte hur den här står sig mot den.


Jag läser gärna om syskonrelationer. Men väldigt ofta är de bara skrap på ytan. Lidbeck tycker jag når lite längre, det är med en viss ärlighet som det mytomspunna systerskapet får sig en törn. Avundsjuka, markeringar, förutfattade meningar, hämndhandlingar, spydiga kommentarer. Allt finns där. Hur uppväxten aldrig liksom går över i ett riktigt vuxenliv. Hur syskonkärleken är en myt.

Där tycker jag Lidbeck lyckas och det ovanligt väl. Hon slår hål på systerskapsmyten och det ordentligt. Och det är väl  ändå på tiden att någon gör det.

Men i övrigt känns boken som ett hafsverk, föga genomtänkt. Den skulle ha vunnit på mindre upprepningar och omkringhändelser. Och ändå är mycket struket känns det som och sen är det ihopfogat utan större arbete med texten. 

Känns det som alltså. Det stoppar upp och hindrar texten att flyta fram.

Det blir liksom inget avslut heller men det känns helt logiskt. De allra flesta syskonkonflikter går inte att lösa, bara att förhålla sig till. 

Eller så kommer Förlåten 2.0 framöver. Hoppas inte det. 


Läst 2018

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards