Ruge, Eugen: Den tid då ljuset avtar ****

En otrolig roman. Påminner lite om Brott och straff, varje sida är en överraskning. Även då samma händelse skildras utifrån olika personer känns den hela tiden ny.

Det intressanta är att läsaren tror att det här är en bok om murens fall, men den nämns knappt. Trots att dessa fyra generationer påtagligt lever i den tiden. Och i tiden före och efter. 

Boken är suveränt skriven, texten flyter som en älv och blir aldrig tråkig. Jag känner de här människorna nu, jag vet vilka de är.

Ett plus är bokens struktur, personregistret i början som jag använder flitigt. Inte för att jag är så dum att jag inte kan hålla isär människorna, nej jag tror Ruge har dem där för att läsaren ska slippa ägna tid åt det som för författaren är helt uppenbart. Och när halva boken gått känner jag likadant. Plötsligt är de uppenbara, Vilhelm, Klaus, Sajsa och Markus. Och kvinnorna.

Detsamma gäller kapitlen, årtalen. Tack för hjälpen, Ruge. Jag visste hela tiden var jag befann mig i tiden.

Jag kan inte annat än säga att du som gillar läsupplevelser, lärdomar, människor, LÄS! 

Fowler, Karen Joy: Jane Austen-klubben*** För att får full utdelning av den här boken bör man ha läst Jane Austen och inte bara, som jag gjort, sett hennes böcker filmade på TV. Jag hängde alltså inte med i de litterära resonemang som fördes i boken, men å andra sidan så var det bara en bråkdel av vad som hände så det kanske inte spelade så stor roll. Men det kunde ha blivit en fyra i så fall, nu blev det bara en vanlig kärleksroman....tyvärr!

Läst 2005

Henschen, Helena: I skuggan av ett brott ** Jag hade så höga förväntningar på den här boken eftersom jag hörde en intervju med författarinnan i våras. Men jag blev så besviken. Jag tycker inte alls att hon lyckades förklara varför brottet skedde och inte heller direkt ge någon beskrivning av varför det blev en sådan familjehemlighet. Det var mest en historisk lektion i hur arbetarrörelsen växte fram (?) och jag fick vibbar till filmen "Den store Gatsby", hur det rika folket levde, blassé på livet och med drogerna för att förgylla detsamma en aning. Synd för jag var nyfiken på boken.

Läst 2005

Hayden: Torey : Tigerungen *** Javisst var det här en bra Hayden, kanske framförallt för att man lärde känna just Hayden mer än i de andra böckerna jag läst. Lite befriande att läsa att även Den Stora Psykologen kan göra misstag, eller gör hon det egentligen? Visst, hon beskriver hur hon sviker, undanhåller upplysningar m.m Men allt blev ju ändå bra till slut eller? I den här boken inser man mer än i de andra att hon har en yrkesroll och det är därför hon orkar med dessa barn, något jag undrat över när jag läst de andra böckerna: hur orkar människan? Nu inser jag varför hon gör det.

Läst 2005

Hayden, Torey: Den mekaniska katten *** Vad var det här för bok egentligen? Vill Hayden skriva fantasy? vill Hayden skriva krim? eller vad? jag måste säga att jag förstår inte riktigt........Mest troligt vill Hayden skriva fantasy OCH krim men vågar inte fullt ut av rädsla för att förlora sina vanliga läsare. Därför är boken lätt förklädd till en psykoligisk analys bok, som hennes andra böcker. MEN ungefär hälften är fantasy i dess renaste form och slutet, ja det är det vanliga dramatiska deckarslutet........på nåt sätt blev det varken hackat eller malet men jag var ändå fascinerad.......därför tycker jag att man mycket väl kan läsa den om man gillar Hayden även om den helt klart är annorlunda.......
Länge tänkte jag att Hayden har ett budskap med boken, för eller emot kanalisering t.ex men jag kan lika gärna ha fel......

Läst 2005

Hayden, Torey : Skymningsbarn**** Den nya boken av Hayden och en till lysande bok av henne. Spännande som en deckare under första halvan, sen blev det liksom lite avslaget, för det här är ju sanna historier och inga påhittade thrillers......
Men som vanligt tänker jag: att hur kan hon bara jobba med dessa sargade barn utan att bryta ihop? Och som vanligt lärde jag mig en hel del också.........Läs den!

Läst 2005

Haushofer, Marlen : Väggen ****(*) Det är inte ofta jag läser en bok som jag säkert vet att jag aldrig kommer att glömma men det här är en sån bok. Den kom ut redan 1968 och har väl legat i min mentala att läsa lista sen dess men först nu har jag läst den......och du som också tänker läsa den....avsätt tid för du vill bara veta hur det går. En fascinerande skildring, som det står på försättsbladet: Är detta en skräckvision av världen efter en kärnvapenkatastrof eller en psykologisk studie av ett slags sjävvald autism, en plågad människas sista förtvivlade försök att rädda sig från att bli vansinnig? Eller an parabel om den gudomliga nådens under, som vid världens ände låter människa finna sig själv - trots att det sker med negativa förtecken?

Läst 2005

Gardner Katy: Att förlora Gemma ** Även den här boken har jag sett fått höga betyg och visst, jag sträckläste även den här men tycker att den är lite väl tonårsaktig för min smak. Fast faktiskt, jag tror att den skulle kunna vara sann, tyvärr.

Läst 2005