Behn Ari: Trist som fan ***

Javisst, noveller igen! Och tyvärr fattade jag inte alls poängen i dom flesta. Men den var inte alls illa skriven. Eller vad sägs om: "När hösten rispar löven såriga och förvandlar träden till blödande skönheter"......Inte illa hittat på! Heja prinsessmaken!

Edelfeldt Inger: Riktig kärlek** Varför envisas jag med att låna noveller när jag verkligen inte tycker om dem? Fast Den förunderliga kameleonten var ju en riktig fyrapoängare så jag tänkte att hon kanske har gjort det igen? Men, det hade hon inte gjort......Synd!

Keret, Etgar: Åtta procent av ingenting ***

Omslaget till den här boken väcker känslor hos mig. Sorg, ensamhet, rädsla, övergivenhet, smärta. Inga bra känslor. Och boken i sig borde också väcka känslor, för huvudsaken att man känner, så är det både med konst och litteratur tycker jag.

Men jag kände inte riktigt för de här novellerna. De var lättlästa, ibland helt fantasifulla, ibland riktigt verkliga. De kallas samtidsfabler och det känns sant. För i all sin lätthet och udda sammansättning av personer vill de lära oss något. Kanske om Israel fast det nämns sällan och alltid med lätta ord, utan behov att skildra Det Israel, dvs de här personerna är naturligt israeler och inte mer med det. Ovanliga människor iofs, men vanligt beskrivna. Eller vanliga människor ovanligt beskrivna.

Jag menar, vilken man skulle inte vilja ha flickvän/kompis i en dubbel person, inget tjafs. Få både kärlek, sport och öl utan att behöva fråga om lov. /Fettot/

Eller rätten att vara:

[...] en ung, lite konstig kille som för det mesta var sysselsatt med olika slags existentiella frågor. En återkommande, fråga eller snarare idé, var hans övertygelse om att alla människor i hela världen hade minst en unik tanke, en tanke som inte påminde om något annat än sig själv och om personen som tänkte den. En tanke med färg och volym och innehåll, som enbart den personen kunde tänka. sid95

Det tar en ände med förskräckelse, men han fick göra det han gjorde.

Eller ett sätt att beskriva familjekärlek som, måste jag säga, känns helt.......tja udda.

[...] det finns många föräldrar, som är villiga att offra allt för sina barn. Men det är inte alla som får chansen att verkligen göra det. sid122

Och döden:

Och kanske hans död varit precis som när någon försöker somna - först bara på låtsas, och sedan, plötsligt, på riktigt. sid 192

Konstigt nog känner jag att jag skulle bli nyfiken på Åtta procent av ingenting när jag nu ögnar igenom min reflektion. Javisst, jag skulle vilja läsa den!

Läst 2013

Edelfeldt Inger: Den förunderliga kameleonten ****

En novellsamling som får fyra stjärnor! Det tar sig, snart kanske jag börjar gilla dessa korta stycken som bara lämnar efter sig en önskan att få veta mer....Den här boken innehåller i alla fall noveller med meningar som kan stå för sig själv. Titelnovellen är t.ex så bra att jag önskar att jag hade skrivit den själv!

Edelfeldt Inger: Den förunderliga kameleonten ****

En novellsamling som får fyra stjärnor! Det tar sig, snart kanske jag börjar gilla dessa korta stycken som bara lämnar efter sig en önskan att få veta mer....Den här boken innehåller i alla fall noveller med meningar som kan stå för sig själv. Titelnovellen är t.ex så bra att jag önskar att jag hade skrivit den själv!

Söderberg Hjalmar: Historietter***(*)

Den här boken är full av noveller som är precis som noveller ska vara, korta, underfundiga och med spets på slutet. Kanske att jag börjar tycka om noveller ändå? vem vet.....

Dagerman Stig: Nattens lekar***

Nej som jag sagt förut, noveller gillar jag inte. I den här boken rasade adjektiven vilt och personerna försvann nånstans på vägen. Sen var det oändligt många noveller också. Men det går inte att förneka det existentiella djupet som dock kräver en novell åt gången under l-å-n-g-s-a-m läsning. Och vem hinner det?

Wassmo, Herbjorg: Resor. Fyra berättelser***(*) Direkt vill jag säga, jag är ingen vän av noveller. Knappt har man träffat gestalterna förrän de försvinner, utan att vilja lämna några spår. Dock inte så i denna bok. Kvinnan på lägenhetsvisningen, kvinnan som dör i cancer, kvinnan som smärtsamt minns döden på badorten och kvinnan som upplever sin fars död i en främlings kropp kanske alltid kommer att finnas kvar lika verkliga som en hel romans genomtänkta människoöden!? Medan jag läste tänkte jag att det var tur att jag köpte boken tillsammans med fem andra chansningar på rean i Sundsvall i somras! Wassmos omedelbara stil ger den fjärde, lite tveksamma stjärnan