Berg, Aase: En uppblåst liten fittas memoarer ***

Intressant såklart. Berg skriver det ingen vågar säga. 

Haggan gillade jag verkligen. Det här var inte samma, bara lika. 

Jag nöjer mig med att kommentera titeln. Den är svår, det måste jag säga. Varför? Den är provocerande och besvärlig att säga för den som kanske aldrig uttalat ordet högt förut (kvinnor). Den är helt klart annorlunda, så annorlunda att den inte går att hitta på (jag tänkte först, men hur kom Berg på den???). Och mycket riktigt är det ett citat från en man (såklart) mot sin fru (inte självklart men ganska troligt) som sen låter honom säga det i hennes bok. 

Tänk vad män kan tänka om kvinnor, för utan tanke först, kommer kränkande meningar likt denna inte ut ur munnen. 

Bara det är nog för att vara lite rädd för den här boken.

Ugglan och boken hade 2020 en litteraturpristolva. Jag hann inte hänga på, men nu gör jag min egen detta år. 

Januari:

Isländska Litteraturpriset 2017

Norden, pris
Eiriksdóttir, Kristin: Elin, diverse

Februari:

Kulturhuset Stadsteaterns internationella pris 2020

Internationellt pris

Einar Kárason: Stormfåglar

Mars:

Nobelpriset 2014

Författarskap

Patrick Modiano

April

Nobelpriset 2007

Novell

Kvinnlig Nobelpristagare

Doris Lessing: Rufus

Maj

Norrlands litteraturpris 2020 

Roman

Lindén, Axel: Tillstånd

Juni

Juli

Aug

Sept

Okt

Nov

Dec

.

Att välja bland 2021

2019 Marit Kapla: Osebol

2020  ”The Nickel boys” Colson Whiteheads  (Nickelpojkarna) Pulitzerpriset

2020- Monika Fagerholm: Vem dödade Bambi? Nordiska rådets litteraturpris

Solothurner Literaturpreis 2003

Johansen, Hanna: I en främmande stad (novell)

----------------------------------------------------------------------------------------------

här nedan finns Ugglan och bokens förslag på priser.

• ALMA-priset
• Augustpriset
• Bookerpriset (Man Booker Prize for Fiction)
• Borås tidnings debutantpris
• Internationella Bookerpriset (Man Booker International Prize)
• Nobelpriset i litteratur
• Nordiska rådets litteraturpris
• Pulitzerpriset för skönlitteratur (USA)
• Svenska deckarakademins pris (bästa svenska kriminalroman, bästa till svenska översatta kriminalroman eller debutpriset)
• Sveriges Radios romanpris
• Women's Prize for Fiction 
• Årets bok (Bonniers bokklubbar)

Månadsläsning juni 2021

Engberg, Martin: En enastående karriär ***

Mukasonga, Scholastique: Madonnan vid Nilen ***

Baron, Elliot: Vi kommer med hjärta hem till dig ****

Lundberg, Andreas: Gerontion ****

Dean, Abigail: Flicka A ***

Smedberg, Åke: Jag faller som en sten genom tiden genom livet ***

Levlin, Kurt: Det skrivs alldeles för få dikter om dig ****

Bäst: Levlin, Kurt: Det skrivs alldeles för få dikter om dig **** Insiktsfulla rader att ta till sig och utröna. Så bra.

Mindre bra: Mukasonga, Scholastique: Madonnan vid Nilen *** Hade hoppats på något helt annat. Tillförde inget nytt till mina Rwanda funderingar.

Levlin, Kurt: Det skrivs alldeles för få dikter om dig ****

Dessa, närmast prosapoesidikter, gör helt klart att Levlin är en man med insikter, och tankar om allas vår värld, och förmåga att skriva ned detsamma. De rör sig från ett tjutande sorghjärta: 

TÄNK DIG

Se på barnet som leker i sandlådan

tänk dig att det är ditt barn

och att det genast du ropar

kommer att lämna spaden, hinken och bilen

och komma springande mot dig.

Tänk dig sedan att det inte finns något barn

att du ropar men ingen kommer. sid 13

till en fundering som alla vi som levt med telefonledningar tänkt:

"Alla orden som inte hann fram innan de klippte telefonledningarna, är de kvar i ledningarna[...]

sid 26

Och så önskan att kunna radera plågsamma minnen med en frottéhandduk sid 36. Vem har inte velat kunna göra det.

Det finns mycket, mycket att upptäcka i denna Levlins andra poesibok. Han har växt i sitt självförtroende som poet och kan säga "Jag äger dina ögon just nu" sid7. Det är sant.

Det är tredje gången jag läser denna diktsamling, men tidigare har jag inte haft energi och längtan nog att skriva något om den. Men nu hände det. Trots ett visst vemod gör den mig glad till mods. Vi behöver verkligen poeter som kan sätta ord på det ouppklarade.

Smedberg, Åke: Jag faller som en sten genom tiden genom livet ***

Hässja av Smedberg var en otrolig nostalgitripp för en sån som jag som växt upp på ett småbruk på 60-talet.

Men här var inte igenkänningen tillräckligt stor för att jag skulle känna samma entusiasm. Så är det också Smedbergs egen uppväxt som skildras, och att vara pojke på den tiden var inte som att vara flicka. Men jag läste ändå med stort intresse och det var en bok som behövs i litteraturen. Sverige bestod ju av massor av småbruk och nu fattar ingen vad det är ens. Då måste något av det nedtecknas och minnas.

Dean, Abigail: Flicka A ***

Detta med barn som lever instängda med sina föräldrar händer ju nu och då. Det handlar den här boken om.

Det intressanta är just att den del av skeendet som berättar om hur det succesivt ledde fram till isoleringen, skildras på ett sätt som gör att förståelsen för hur det kan hända blir större.

Men trots att det är en omfattande bok som skildrar många år, är den liksom lite platt. Flicka A, huvudpersonen meddelar det hon vill säga men alla hopp fram och tillbaka och det faktum att det inte gick att riktigt lära känna barnen gjorde boken lite jobbig. Fast jag ville ju ändå veta hur det går. 

Till sist glimtar det till och det går att förstå vad dessa år gjort med barnen. Men då är boken slut.

Lundberg, Andreas: Gerontion ****

Titeln är grekiska för "liten gammal man", och en dikt av TS Elliot. 

Lundbergs två tidigare böcker var lättare att hänga med i än den här. Men i övrigt har den andra kvalitéer. Och det är sättet att beskriva äldreomsorgen. Vissa kanske upplever det motbjudande i att boken är skriven helt utan förmildrande omständigheter. Men jag känner hur Lundbergs nerv (som även finns i de andra två böckerna) regerar genom texten. De ålderstigna personerna lever verkligen under författarens blick. Jag fäste mig särskilt vid en kvinna som bara levde i nuet, hon skriver ständigt upp det som händer, nu kommer kaffet, nu tar jag i koppen, nu dricker jag det och sträcker mig efter en bulle. (inget direkt citat då boken redan är hos en annan låntagare) men andemeningen går fram. Och till slut ligger pappren på bordet, den sista dagens morgon: jag vaknar.

Det finns ett sting i Lundbergs texter som gör att jag vill läsa mer. Hela tiden. 

Baron, Elliot: Vi kommer med hjärta hem till dig ****

Är det här verkligen poesi, kanske vän av ordning frågar. För boken är märkt Hc.03 Men det kanske är poesinoveller (finns genren eller?) för det är korta noveller om de människor som lever där i utkanten och behöver hemhjälp. Eller vad heter det nu då? Jo hemtjänst.

Det är många som får komma till tals genom att de befinner sig där författaren jobbar, de är i behov av hemtjänst och den är tydligen privat. På vänster sida pågår hela tiden meningar som fladdrar runt i vårdgivarens tankar. Och till höger finns de behövande, sammanblandade till fulländning för att inte kännas igen (skulle jag tro).

Om du börjar sommaren missnöjd med det ena eller det andra, ta en stund och läs den här boken. Jag lovar, du kommer att ändra uppfattning om hur olycklig du är just nu. Här snackar vi nämligen för alltid ensamhet, pandemi eller inte. En personlig integritet gällande kroppen och dess intima delar, som det bara är att glömma. Här snackar vi tunga jobb och stressande scheman. Här snackar vi slutet.

Elliot har tagit till ett grepp; hemtjänstens terminologi möter den åldrande befolkningens utsatthet. Han har lyckats väl.

Det här är hans debut, men jag känner att det kommer att komma mer. Hoppas det.