Lundgren, Åke: Zakris arv ***

För att riktigt uppskatta den här boken bör man nog vara född i norrlands inland eller i alla fall ha varma känslor för densamma. För här utforskar Lundgren sina förfäder och vill berätta sin släktsaga, i första hand för sina barn och barnbarn.

Lundgren, som jag läst många böcker av, skriver både lättsamt och eftertänksamt. Här finns som alltid en nyfikenhet på tingens ordning. Men kruxet är att den nyfikenheten säkert är utbredd bland de som känner till det Lundgren skriver om och så även hans egen släkt. Andra är nog inte speciellt fascinerade. Jag säger inte att boken bör läsas av enbart av de som är intresserade av författaren och ämnet. Men det underlättar.

Läst 2014

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Indridasson, Arnaldur: Tyst som muren   Deckare. De är sällsynta hos mig nuförtiden, men ibland kan jag behöva lyssna på något lättsamt när jag städar osv. Och då blev det en Indridasson igen. Jag har ju tänkt ge upp honom, men ändå blev det den ...

Galgut, Damon: I ett främmande rum ****   Eftersom jag redan läst två böcker av Galgut Löftet ( Bookerpriset) och Bedragaren, är jag positivt inställd redan innan jag öppnat boken. Det här är tydligen hans debut och jag gillar den, även om både L...

Kawakami, Hiromi: Senseis portfölj ***   En egendomlig bok som jag lyssnat på. Är det en glimt av Japan det här? Eller är det en romantisk historia, som fokuserar på dryckesvanor och hur en relation mellan äldre man - yngre kvinna byggs upp?   ...

  Beskow: Flickornas katt *** novell     En smått absurd berättelse om just två flickors katt. Och eftersom den är skriven 1896 är den såklart riktigt gammaldags. Med meningar som:  Pojkarna hatade dockor . De tålde inte dockor ,  s
ade de...

  2024 Novellresan Ugglan & boken Novellresan      Ugglan skriver: Under 2024 kommer jag att bege mig ut på en novellresa, och du får gärna följa med! Varje månad har sitt eget resmål, och jag tipsar om noveller du kan ...