Direktlänk till inlägg 28 april 2010

Shute, Nevil: Fem svarta höns

Av violen - 28 april 2010 13:19

Läses i Lyrans jordenruntutmaning

Tänker du läsa den, avvakta med att läsa det här.

 

Shute, Nevil: Fem svarta höns**


Det är hårt att slakta en helig ko men nu har jag gjort det. Efter en omläsning av min ungdsomfavoritförfattare (På stranden särskilt) Nevil Shutes bok Fem svarta höns måste jag bara hålla med världenslitteratur i det mesta av det som skrivs där om denna bok. Jag kunde nog inte sagt det bättre själv......

Men här kommer mina reflektioner:

För det första titeln Fem svarta höns. När boken kom ut 1950 hette den The Legacy (testamentet) och tv serie och film heter A town like Alice, vilket boken också heter numera. Båda de senare titlarna är bättre än Fem svarta höns som bara anspelar på en kort men iofs livsavgörande episod i första delen, de säger mer om boken kan jag tycka. Men, det är just första delen, med kvinnorna som går och går i krigets skugga, som är den fascinerande berättelsen. Så på så sätt är den svenska titeln rätt. Det är ju också verklighetsanknytning bakom just första delen. Kanske därför den är så mycket bättre.

Men sen kommer andra delen, Australien. Och den skulle kunna vara föremål för studier hur människor såg på Australien och framförallt dess urinvånare i början på 50talet. För man måste ha i minnet att boken skrevs då, för snart 60 år sen, annars blir man ju bara ursinnig pga den rasism som hela tiden finns med i berättelsen.Ok, jag skummade sista 100 sidorna men hade läst nog innan.

Och Jean, vilken kvinna! Helt orealistiskt underbar och dessutom en affärskvinna av rang som i stort sett skapar A town like Alice. Mest troligt för att själv stå ut med att leva med den man hon älskar men ändå.

Språket var helt ok första delen men sen. Å, du store! De orden utropades minst 30 gånger (sen slutade jag räkna) i den senare delen. Upprepningar är ett bevis på dåligt ordförråd enligt mig. Och det smärtar mig att Shute har det i den här boken.....(den heliga kon igen) men så är fallet.

Lustigt nog hade världenslitteratur fastnat för samma parti som jag.....

- Joe, sa hon en gång, vad ska jag göra om en inföding kommer in i glassbaren och vill ha något att dricka. En infödd ringare? Ska jag servera honom på samma ställe eller måste jag ha en särskild avdelning?

Han kliade sig i huvudet.  [...] jag tror inte man server dem på en glassbar med en vit flicka bakom disken.

Hon sa i bestämd ton: - Då ska jag har en bar till för dem med en svart flicka i. De är så många Joe - vi kan inte stänga dem ute. [...]

- Å, du store, sa han. Du kommer att sätta i gång tungorna i Willstown. Hon nickade. - Jag vet. s.248

Ok, man måste komma ihåg att det här är länge sen, just efter kriget och det går inte att jämföra med nutid, men jag håller med världenslitteratur, det närmar sig apartheid. Även n-ordet används vid flera tillfällen. (vilket börjat komma tillbaka i böcker och på bloggar och recensioner osv. har jag märkt, undrar varför men det är en annan diskussion.)

Men inget av det här la jag märke till när jag läste boken för 40 år sen. Då minns jag mest romantiken i den. För den är romantisk och det var verkligen också tv serien som jag minns ännu bättre.

Jag tror att Shute ändå var radikal på sitt sätt, jag menar Jean sa bestämt att infödingarna ska också ha sitt och bara det var säkert en markering. Men på samma villkor, nej det var för tidigt för det verkar det som. Så som jag skrev inledningsvis, den här boken kan vara en pusselbit om man forskar om just Australiens urinvånare, hur de skildras i litteraturen vid den här tiden.

 

Men tyvärr är helhetsbilden av den här boken dyster. Den känns gammalmodig och lite märklig kort sagt.

Någon omläsning av Shutes  På stranden är inte aktuell i nuläget, det räcker med att jag läste den ca 10 ggr som ung! Och jag nöjer mig med en helig ko åt gången. Möjligtvis om den kommer i nån utmaning, förslagsvis dystopi dito.  

 
 
EvaB

EvaB

28 april 2010 15:42

Den boken var en stark läsning för mig också, för en massa år sedan. Tack för att du läste om den, då behöver inte jag göra det! Men, den är ändå en bok att i vissa lägen rekommendera det yngre släktet, för det som är tidstypiskt för den epok den skrevs.
Hälsningar!

http://inredamedbocker.blogspot.com

 
Ingen bild

mig själv

28 april 2010 16:08

Angående Fem svarta höns:

Du kan ha rätt i det att den speglar en epok som kan vara intressant att läsa om, dels kriget och dels Australien efter kriget. Den är ju inte svårläst heller......men jag stod inte ut till slut!

 
Lyran

Lyran

28 april 2010 18:09

Jag har valt bort Fem... p g a tidsbrist och det ser ut att ha varit ett bra bortval. Men jag hade tänkt läsa På stranden under sommarens dystopiutmaning *fniss*

http://lyrannobel.blogspot.com

 
Ingen bild

jag själv

29 april 2010 13:05

Ok, dystopiutmaning till sommaren med På stranden! Jag chansar och läser den igen, man måste leva lite farligt också!! :-) hehe

 
elinko

elinko

4 maj 2010 21:30

Å du store! Hahaha. Tänkte faktiskt inte på det när jag läste, men då var jag väl redan så irriterad att jag slutat reagera... Intressant det du skriver om "n-ordet". Jag använde det på min blogg för att kommentera ordvalet, men bara det kändes konstigt. Vill förtydliga att jag aldris skulle använda det själv!

http://varldenslitteratur.wordpress.com

 
Ingen bild

Ulrika

29 januari 2014 19:58

Jag har just läst ut boken på originalspråket. Tycker att det är orättvist mot författaren att reta sig på "Oh, du store" som är översättarens uttryck.

 
Ingen bild

mig själv

29 januari 2014 22:17

Ulrika. Jag är ingen vän av upprepningar i böcker och det är verkligen många Åh du store i boken. Om översättaren översatt många olika uttryck till ett enda genom hela boken borde det väl ha rättats till? Men det förklarar ju att min förkärlek för Shute inte beror på att han upprepar sig utan tvärtom? Tack för upplysningen, den var intressant!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av violen - Fredag 29 mars 14:45

Ridzén, Liza: Tranorna flyger söderut ****   obs, kan innehålla spoilers....                 Jag gråter oftast inte inför en bok. Men när jag lyssnade på denna hände det några gånger att tårarna kom.   För det här är en bok ...

Av violen - Torsdag 28 mars 21:15

Wahlberg Karin: Med liv och lust ****   Äntligen fick jag läsa fortsättningen på historien om Sveriges sjukhushistoria. Jag låg ofta på sjukhus i min barn och ungdom, och har med intresse följt Wahlbergs serie. Och känt igen mig här och var.   ...

Av violen - Onsdag 27 mars 10:36

Arvola, Ingeborg: Kniven i elden ****   Mycket läsvärd bok. Fick Bragepriset 2022, och det förstår jag. Det var inte länge sen jag lärde mig ordet kväner, och här förekommer det ofta. De norraste delarna av skandinavien skildras både brutalt oc...

Av violen - Onsdag 13 mars 20:00

Ravn, Olga: De anställda ****   En både mystisk och egendomlig bok. Men jag gillar ju det lite oväntade så jag blev fast efter några sidor.    Det är en dystopi som rör vid något inuti en. Kanske för att det känns som att det här skulle kunna...

Av violen - Tisdag 12 mars 19:45

Widenfjord, Therese: Med bergens andetag ****   Vilken bra bok. Jag lyssnade på den och att så många timmar kan upplevas så korta är märkligt.    Jag gillar det mesta med den här boken. Ämnet, kärleken till skogen och hundar, det sociala ansl...

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards