Inlägg publicerade under kategorin Debutant

Av violen - 25 juni 2011 18:30

  Fredriksson, Anna: Sommarhuset ***


En mycket bra debutantbok. Syskonproblematik brukar ju sägas vara sällsynt i litteraturen men här är det en riktigt bra historia om det. Och om en konflikt som många säkert upplevt/upplever fast man inte vill prata om det.

Personporträtten är väldigt bra, t.o.m barnen är tydliga fast de inte har så stor roll. Och historien flyter på hela tiden och jag vill bara veta mer, mer. Det vill jag också sen boken slutat faktiskt.


Är det en feel-good roman det här? Både ja och nej. Samtidigt som allt är död och bråk så blir jag lite småglad när jag läser den. Den speglar ju djupa relationer och konflikter och skulle varit mer i min smak om den varit mindre glättig. Men då skulle färre velat läsa den. (?)

Det kunde gott skrivas mer böcker om både självmord och syskonrelationer, det är svåra frågor som berör de berörda djupt. Nu trängde den här boken inte ner helt på djupet men jag tyckte ändå om att Fredriksson har skrivit om det.


Så mitt råd är: läs!


Läst 2011

Av violen - 26 april 2011 11:15

  Mangiste Maaza: Under lejonets blick ****


En oerhört fängslande bok om en period som jag faktiskt inte visste så mycket om. Visst, jag vet att det kom många flyktingar från Etiopien och Eritrea under de här åren, men att "revolutionen" innefattade sådan brutalitet och avskyvärda handlingar hade jag ingen aning om.

Därför anser jag att dessa skönlitterära författare som skrivit och framförallt översatts de sista åren har ett så stort berättigande. Jag har lärt mig mer om Afrika de två senaste åren än jag gjort under hela mitt liv därföre. Dessutom skriver dessa afrikanska författare utomordentligt bra, den här boken är inget undantag.

Människorna finns, dör, lever, blöder och försöker överleva på olika sätt. Berättelsen höll ihop från början till slut och boken kändes ny på nåt sätt. Kanske just det att här finns en hårfin gräns mellan sanning och fiktion gjorde att gestalterna levde så starkt innanför mina ögonglober medan jag läste.

En sak som gjorde ett starkt intryck var insamlingen av liken, att folket in i det sista offrade sig för de redan döda, att deras stolthet följde offren till graven. Respekt, och jag tycker att det präglar hela boken. Den är skriven med respekt! Bra gjort av en debutant.


Läst 2011

Av violen - 14 april 2011 14:30

   Söderlind, Therése: Norrlands svårmod ***


OBS: spoilervarning på vissa ställen i denna reflektion!


Det blir med tvekan tre stjärnor för denna långa omständliga deckar-roman. Deckare är beteckningen men roman är den till formen, för så många händelser som beskrivs detaljerat och ingående är knappast deckarens signum. (Boken har nu kommit pocket och på Adlibris beskrivs den såhär:

Stark debut - spänningsroman för läsare som tröttnat på deckare.


Hm, eftersom jag förväntade mig en deckare och fick en roman med deckarinslag, kände jag mig lite lurad....den påminner om Händelser vid vatten på det sättet men Kerstin Ekman deklarerade kraftfullt att det inte var en deckare minns jag (även om den fick deckarpriser). Vilket gjorde att jag tog till mig Händelser vid vatten på ett helt annat sätt än Norrlands svårmod.

Så spänningsroman är det nya sättet att få folk att läsa romaner fast de tror att de läser deckare.....hm. Intressant att se om det kommer att bli en trend hos förlagen framöver.


Jag läste den som elektronisk resurs från biblioteket och det underlättade inte att hålla kvar sammanhanget. Med E-bok är det svårt att bläddra tillbaka och kontrollera saker, och dessutom måste man sitta vid datorn och då man gör det vill man ofta göra annat.

Men till slut kom jag igenom den och jag tyckte att det iofs var en intressant historia som innehöll intressanta tankar om hur livet ter sig för dem som blir kvar och då särskilt för Anna, barnet/tjejen/kvinnan som levde ut det outsägbara med hjälp av sin kropp.

Det satte en skörhet i henne som utnyttjades av de som förstår sig på att utnyttja just såna som hon, och som hon sen försökte kontrollera på olika sätt.


Det var alltför många trådar som knöts ihop på slutet, till slut visste man varken ut eller in och det berättades detaljerat gång på gång och det blev liksom för mycket. Det gick inte att känna närhet till alla människor som var inblandade. Lite engelsk såpa á la Hem till gården kunde jag tycka. Våldsamheter och otrohet och maffiametoder osv.

Jag kände heller inte att jag riktigt kom Anna nära, att jag riktigt kunde förstå henne. Men hon förstod ju inte sig själv heller iofs. När boken slutar kan Anna mentalt börja leva om sitt liv och jag kan känna att slutet blev lite väl enkelt.... vitariddarschabloner är inte så realistiska IRL kanske.


Boken skulle ha vunnit på att kortas, särskilt i den senare delen. Trots det kändes den ändå som en lovande debut. Färre gestalter och lite mer gestaltning och dessutom mer naturskildringar hade suttit fint och det kommer säkert i nästa bok.....som gärna skulle kunna få handla om Anna på landet - vuxen. Landsbygden behöver sina skildrare. Liksom Norrland.



Läst 2011


Av violen - 5 mars 2011 09:15

  Marklund, Anton: Djurvänner ***

 

Jag famlar omkring när jag läser den här boken, berättad ur tre familjemedlemmars olika perspektiv.  De verkar ha helt olika personligheter men uttrycker sig likadant. Jag måste hela tiden kolla vem som pratar faktiskt.. Lite märkligt.

Nåväl, bokens titel tror jag har större betydelse än man kan tro för det handlar ju inte speciellt mycket om känslan för djur. Kanske är det ett inlägg i djur-människas lika värde debatten. För har de lika värde har de ju lika "ovärde" vilket man ju faktiskt kan utläsa i boken. Ett djur som lider dödar man och.......

Om det är så, är det ganska subtilt invävt i boken, som ju egentligen handlar och ger röst åt autismens uttryck, där ligger också bokens styrka. Föräldrarnas kärlek till sitt barn, samhällets oförmåga att förstå och stötta, boken är angelägen.

Men jag tycker att den spänner över lite för mycket. Jag vill veta mer om Gerd och hennes liv, men det förvägras mig. Varför då öppna den asken?

Boken började som en novell och det kanske är förklaringen. Nånstans finns essensen från novellen insprängd i sidorna och utfyllnaden kunde blivit tre fyra egna noveller. Det är just denna essens jag famlar efter.


Marklund kan helt klart skriva. Men brister i researchen kan dra ner en debutant. Ingen går hem från ett Tupperwareparty med tio burkar i en påse, det tar flera veckor innan värdinnan får leveransen. Sådant kommer säkert att rättas till till nästa bok. För jag hoppas att det kommer mer av Marklund


Av violen - 18 mars 2010 13:00

Lundgren, Andrea; I tunga vintrars mage***

 

Hmm, jag läste snabbt ut den här boken. Och såhär är det, barndomsskildringarna var riktigt, riktigt bra. Känslan av övergivenhet och vuxenvärldens oförstående är bara så ovanligt inträngande skildrat. Där ligger bokens styrka. Och den styrkan är stark.

I övrigt är boken läsvärd men inte mer. Historiens melodramatiska och sentimentala slut skulle ha platsat i vilken deckare som helst. Och nånstans faller där hela trovärdigheten, jag menar hur svårt hade det varit att söka sin rot? Men kanske det finns en poäng där, kanske ska vi förstå att ett övergivet barn blir en övergiven ungdom som stelnar och blir en övergiven vuxen som inte orkar ta några initiativ alls.


Och att inte veta att i norra norrland tänds gatubelysningen inte klockan tio på kvällen utan betydligt tidigare måste tyda på väldigt dåligt minne (författaren är från Boden) eller dålig research.


Annars: bådar gott för framtida böcker.

Av violen - 1 januari 2010 16:15

Karlsson, Sven Olov: Italienaren**** Kanske är det för att jag är uppväxt på landet. Kanske är det för att jag under en tioårsperiod mist tre nära anhöriga, varav två var mina föräldrar. Jag vet inte men det var länge sen jag läste en bok som berörde mig så djupt. Slutet fick mig både att få tårar i ögonen och knottror på armarna, och när det hände senast jag läste en bok minns jag inte ens. Alla dessa människor, alla som är på var sitt vis och mitt i allt den unge huvudpersonen som visar vilka krafter som kan finnas inom en människa som vill göra gott, kanske utan att ens vara medveten om det själv. En bok om döden men lika mycket en bok om livet....
Jag gratulerar denna debutant som kan skriva så ömsint om så svåra frågor. Ok jag tänkte att nu är det kört när det kom flygande tefat in i bilden men t.o.m det passerade utan att nagga fyran. Också detta att slutet blev så kort och koncentrerat. Lysande Karlsson! Det var tre ord som däremot kunde ha fått mig att ge upp: Där ser man. Jag avskyr såna upprepningar, och de var för många.......Fast iofs så består ju mycket av vanligt tal av just sånt dödkött till ord, så varför inte......Och en sak till, titeln! Får nog många att ställa tillbaka boken tyvärr......



Läst 2008

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards