Inlägg publicerade under kategorin Ö-lästa

Av violen - 9 juni 2016 17:00

   Olsson, Linda: En syster i mitt hus****


Nu har Olsson äntligen gjort det igen, skrivit en bok i debutens Nu vill jag sjunga dig milda sånger anda. Tröstande handflata mot kinden bok.


Precis som i den hinner här det förflutna ikapp de båda systrarna vars relation återges så återhållsamt ömsint att osentimentala jag blev berörd. Storslaget skildrat.


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Övriga lästa av Linda Olsson

Nu vill jag sjunga dig milda sånger
Sonat till Miriam

I skymningen sjunger koltrasten






Av violen - 26 december 2015 16:30

   Indridason, Arnaldur: Den som glömmer ***


Som vanligt är det Island och spänningen som gör Indridason så läsvärd. Med några få artistnamn och andra attribut förflyttas vi till en yngre upplaga av Erlendur, även om han gör en lite blygsammare insats en vanligt. Fast det han åstadkommer är nog så behjärtansvärt, för de som finns kvar. Galningar finns det överallt och i alla tider.

Ingen av Indridasons bästa kanske men klart läsvärd.

Läst 2015


Sammanfattning av Indridasons böcker finns här




Av violen - 19 november 2015 23:45

  Horst, Jorn Lier: Grottmannen ***


Numera läser jag deckare mest för avkoppling. Och jag har upptäckt att det fungerar.


Som den här. Jag blev faktiskt nyfiken och kände spänningen ett långt tag. Trots att Horst skriver liksom rakt av, ingenting lämnas oförklarat och metaforerna är få, så är innehållet intressant. Särskilt journalisten Lines sätt att närma sig problemet. Hennes artikel skulle jag säker ha läst med fascination.


Slutet var däremot samma lika som nästan alla deckare. Här var det lite sökt kan jag tycka, våldsamt såklart men föredömligt kort.


Horst är en deckarförfattare som jag kommer att läsa fler gånger.



Läst 2015


Tidigare läst av Horst
Jakthundarna

Av violen - 29 oktober 2015 08:30

   Tóibín, Colm: Nora Webster ***


Förra boken jag läste av Tóibín var En lång vinter. Så bra, annorlunda, visuell i sitt snöglopp.

Kanske var mina förväntningar lite väl höga inför denna bok, som aldrig riktigt fångade mig. Dessutom är jag ingen kännare av klassisk musik, och det hade jag velat vara för att kunna ta till mig allt som handlade om det.

Visst, Nora skildrades i sin utsatta position, barnen som liksom togs över av släkten, nya regler att förhålla sig till. Men nej, jag blev aldrig mer än bekant med henne, tyvärr. Och övernaturliga inslag vill jag helst inte ha, även om det psykologiskt kan förklaras.


Läst 2015




Av violen - 12 oktober 2015 16:30


   Foster, Åsa: Förresten gör folk så märkliga saker nuförtiden ***


Jag bestämde ju genast när jag läst man måste inte alltid tala om det att även läsa Fosters andra novellsamling. Jag grubblar och försöker komma ihåg novellerna som jag läste för några veckor sen. Den enda jag kommer ihåg är den med kattungarna, kanske för att scenariot är vanligt om man som jag vuxit upp på ett småbruk, och älskar katter!

Jag funderar verkligen vad det beror på, denna glömska. Upptäcker att även och dagarna går är inne på samma spår. Precis som hon tyckte jag novellerna var riktigt bra när jag läste dem, men vart har de tagit vägen?

Kanske väntade jag för länge med att reflektera över dem...att tänka på till nästa gång...


Läst 2015






Foster, Åsa: Man måste inte alltid tala om det ***



Av violen - 11 oktober 2015 16:15

   Karlsson, Jonas: Jag är en tjuv ***


Hm, ja vad ska jag säga nu då. Jag har ju hela tiden velat ha romaner av Karlsson, men jag måste tillstå att den här boken hade varit bättre om den varit, låt oss säga en långnovell. Nu blev det för mycket säkerhetsrummet och rökning och ensamhet. Visst, allt är sorgligt och landar i längtan efter mamma och här är det en helt vanlig man. Men det blev för mycket omkring, den småttiga världen tog över. Helt realistiskt iofs. Men lite ospännande.

Det känns som att jag vill ha noveller av Karlsson igen...


Läst 2015


Karlsson, Jonas: Spelreglerna****

Karlsson, Jonas : Det andra målet ****

Karlsson, Jonas : Den perfekte vännen ***

Av violen - 24 oktober 2012 19:15


 Böcker om isländske Erlendur.

Jag har läst och sammanfattar lite här.



Här finns mer att läsa om författaren


Sammanfattning:

Bäst av böckerna om Erlendur är Kvinna i grönt.

Bäst med att läsa böckerna: Island

Något jag kommer ihåg: Vinbärsbuskarna i Kvinna i grönt

Något jag retat mig på: Detta ständiga Eva Lind i några av böckerna.

Något jag lärt mig: Indridason var (nog) den förste isländske författare jag läste och därmed upptäckte jag Islands författare. En mycket bra upptäckt.
Något som förvånar mig: Att Indridason går tillbaka till Erlendurs ungdom och skriver lika bra om den tiden!

Något som gläder mig: Se ovan - det betyder att det kommer fler böcker om Erlendur och Island!




2000 – Glasbruket Se nedan

2001 – Kvinna i grönt Se nedan

2003 – Änglarösten Se nedan

2004 – Mannen i sjön Se nedan

2005 – Vinterstaden Se nedan

2007 – Frostnätter Se nedan

2008 – Mörka strömmar läst

2009 – Svart himmel läst

2010 – Den Kalla Elden läst

2011 -  Den stora matchen läst  (mest om Marion)

2012  - Nätter i Reykjavik läst  (den unge Erlendur 1)

2014  - Den som glömmer läst (den unge Erlendur 2)





Indridason, Arnaldur: Kvinna i grönt ***(*) En riktigt bra deckare som utspelar sig på Island. Bara de ovanliga namnen gör den intressant och den var faktiskt spännande i stort sett hela tiden. Kanske att kringhistorien med kriminalpolisen Erlendurs privatliv känns aningen krystad och det var nog mest den som gjorde den fjärde stjärnan tveksam, det finns en gräns för hur många gånger man kan skriva Hur mår Eva Lind? innan det blir för tjatigt......Alltså tvärtom mot många andra deckare där själva kringhistorien är det intressanta. Ok, slutet var kanske förutsägbart men ändå inte riktigt trots allt......nej den var bra den här boken.......


Indridason; Arnaldur : Glasbruket*** Visst, den här debutromanen är också bra men jag förstår varför "Kvinna i grönt" också fick pris, den är faktiskt ännu bättre! Jag kanske skulle ha uppskattat den här boken mer om jag läst den först, men trots det så var den bra. Helt klart en läsvärd deckare.


Indridason, Arnaldur : Änglarösten*** Den tredje Indridason som jag läser på kort tid, och den här boken var också bra. Inte lika bra som Kvinna i grönt som jag tycker varit den bästa hittills, men i klass med Glasbruket. På nåt sätt är det mindre Island i den här romanen än i de förra vilket jag tycker är synd. Det blir mer bara deckare då. Historien var också väldigt medioker med lite väl mycket vanliga deckaringredienser, väldigt lite island där. Men bortser man från det var den helt klart läsvärd, vilket jag förstod att den skulle vara. Därför såg jag till att låna den snabbt!!!


Indridason, Arnaldur: Mannen i sjön*** Den här boken var helt ok men inte mer. Indridasons första två böcker handlade mer om Islands natur och den här handlar mer om dess politik, och jag föredrar det som skildrar naturen. Det var exotiskt men inte den spionpolitik som skildras här och som är sig lika i alla länder. Och så detta Stasi, gör alltid att man ryser.......


Indridason, Arnaldur:Vinterstaden*** Äntligen har Indridason hittat tillbaka till tonen från En kvinna i grönt. Den här boken var en riktig sträckläsare. Slutet var iofs lite otroligt men det bidrog till att hålla kvar spänningen. Riktigt välskriven nutidshistoria dessutom. Indridason har återigen plockat upp Erlendurs barndomsuppleverlser med brodern som försvann och dessutom finns det här en cliffhanger, ett brott som säkert följer med in i nästa bok. En bra deckare helt enkelt.


Indridason, Arnaldur : Frostnätter *** En helt ok och vanlig Indridason. En mordgåta som väl var bra tyckte jag och att gamla brott dyker upp är ju mer regel än undantag. Sen var det ju isländsk natur (sjöar) och berättelsen tog ett kliv framåt genom att historien om den försvunna brodern nu är offentlig på ett annat sätt. Det mest banbrytande var dock att Eva Lind vid några tillfällen benämndes bara Eva, undrar varför det nu då? Kändes ändå som en mellanbok.





Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards