Favilli, Elena och Cavallo, Francesca: Godnattsagor för rebelltjejer ****

Här kommer 100 kvinnor till tals, beskrivna och tecknade. De kommer från hela världen och har alla följt sin inre röst och gjort det de velat. 

Några få exempel och goda citat:

Anna Politkovskaja, journalist, Ryssland.

"Det viktiga är att förmedla sanningen, oavsett vad man tycker om den." 18

Artemisia Gentileschi, konstnär, Italien

"Så länge jag lever vill jag ha kontroll över mitt eget liv." 20

Kate Sheppard, sufragett, Nya Zeeland.

"Tro inte att din ensamma röst inte betyder något. Det är de enstaka dropparna som bildar det livgivande regnet." 92

Ruth Bader Ginsburg, domare, USA.

"Jag håller inte med." 168

Serena Williams, tennisspelare, USA.

"Varje kvinna som har framgång borde vara en inspiration för andra kvinnor. Vi borde lyfta varandra." 174

Den perfekta presenten till flickor och pojkar i alla åldrar. Ett kvinnligt manifest. 

Läst 2017

   Kanarp, Loka: Pärlor & Patroner ****

Pärlor och Patroner presenterar 60 historiska kvinnor: starka ledare, forskare och feministiska pionjärer sida vid sida med förbrytare, despoter och rena galningar. Med humor och insikt skildras Marie Curie, drottning Kristina, Greta Garbo, Alexandra Kollontay, madame Nhu, Bessie Smith och många fler. /baksidestext/

Ja, det är klart att alla ska läsa den här serieboken, om inte annat för att den tar upp kvinnor, utan att de behöver vara vackra söta lojala osv. De är människor helt enkelt. 

Jag har listat tre kvinnor som jag vet att jag läst om tidigare och tagit intryck av.

     Josephine Baker. Jag fascinerades av att hon adopterade så många barn från olika länder. Hennes karriär brydde jag mig inte om, bara hennes engagemang för barnen och mot rasism.

  Melba Pattillo Beals. Jag blev som ung intresserad och upprörd över rasismen i USA. Det mod dessa ungdomar visade imponerade stort på mig.

  Fredrika Bremer. Jag vet faktiskt inte om jag läst något av henne? Men namnet ger mig en känsla av pondus och feministisk pionjäranda som jag inte kommer ifrån.

Sista boken i Lyran feministiska sommarutmaning här

  Sundström, Gun Britt: Maken ****

Jag har läst den efter alla år, Maken. 

Det är just det där med äktenskapliga rättigheter som jag inte står ut med. Att Gustav över huvud taget skulle ha någon rätt till mig - juridisk, moralisk, de facto eller sedvanerätt - det är det som ger mig eksem. sid 184

Ja tänk vad Martina tror på jämställdheten. Precis som många gjorde där på 70-talet. Många kvinnor kanske jag ska tillägga. Kanske även män. Människor helt enkelt.

Men vad hände egentligen? Jo, precis det Sundström beskriver, på ett väldigt utdraget sätt, i Maken. Fast det kan sammanfattas med citatet ovan. De äktenskapliga rättigheterna som en man har gentemot sin fru. Och de skyldigheter hon har. Ex. vis hustruplikten som tydligen dröjde sig kvar under lång tid. 

Eftersom Martina inte visade sig lika intresserad av just denna hustruplikt som Gustav var av att utnyttja den, hade han tydligen rätt att ha det med andra. Och Martina tror att det går att leva på det fria viset, även för henne. Utan hustruplikt, ingen trohetsplikt.

Jag avslöjar inte hur det går, men boken visar det dilemma den fria kärleken hade i sin linda. Och de skillnader mellan kvinnor och män som är lika tydliga idag. Om inte ännu tydligare, tyvärr. 

Jag rekommenderar den här boken för de människor som funderar över det här med jämställdheten, liksom jag själv ofta gör, och tänker vad sjutton var det som hände egentligen? 

..................................................



...................................

En liten utvikning: Alla dessa bibelcitat, Gustavs teologiska tankar osv. Varför är det med? Var det så accepterat 1976? Känns inte så. Var det, som så mycket annat vid den tiden, en dold kritik mot de gamla kristna värderingarna? 

Läst 2017

   Mattisson & Hoff: Feminismens ABC ***

Jag har alltid tyckt om omslaget till den här boken, och velat läsa den. Men jag kan tycka att titeln är lite missvisande och dessutom är jag inte så förtjust i just ABC konceptet. Jag har en känsla av att, även om alla som är med är värda att vara det, så kan det finnas de som glöms bort.

Men hur det än är med det så är boken lättläst, vacker och intressant. Jag påminns hela tiden om de som gått före och verkligen kämpat för kvinnors (vår) rätt. Det är stolta kvinnor som mästerligt avbildas. Ovanligt men mycket positivt. 

Det här är verkligen en inspirationsbok för alla åldrar. 

Läst 2017

   Adichie, Chimanda Ngozi: Alla borde vara feminister *****

Full pott för feminism i förståelig form. Adichie har verkligen många kloka ord att förmedla. Att bara lära sig uppslagsbokens förklaring utantill gör det lättare att förklara vad man står för eller hur?

Adichie tar upp exempel på exempel, och för att upptäcka vad bör du läsa boken. Tro mig, läs boken!

Sen skriver hon också utifrån en intressant, faktiskt ny synvinkel för mig:

[...]Genus spelar en viktig roll i hela världen.Och jag skulle vilja att vi börjar drömma om ett annorlunda samhälle. En rättvisare värld.En värld med lyckligare män och lyckigare kvinnor som är ärligare mot sig själva. Och det är såhär vi ska börja: vi måste uppfostra våra döttrar annorlunda. Vi måste även uppfostra våra söner annorlunda. s33

Det här har jag däremot alltid hävdat:

Jag hade tänkt säga att kvinnor kanske ändå föds med något slags matlagningsgen tills jag kom på att majoriteten av alla berömda kockar i världen är män. sid 42

Alla, både kvinnor och män, måste bättra sig sid 55.

  Ailhaud, Violette: Såningsmannen****

Denna den minst omfångsrika bok jag läst på länge, om nånsin tidigare, innehåller ett stort hopp, hoppet om liv. Dessa kvinnor utan män som beslutsamt, i ett slags systerskap, tar ett beslut under ed, för släktets fortbestånd, i solidaritet med livet.

Det kommer en man som äger böcker, är förnuftig, gör det han ska och ändå hyllar kärleken. Han värnar också om livet!

Här finns feministiska tankar och starka kvinnor. Men jag vill inte säga mer. Jag är glad att denna....skrift var rekommenderad men helt okänd för mig när jag läste den, upplevelsen blev så mycket rikare av det.

Läst 2016

   Rossholm, Elisa: Jag sträcker ut handen mot evigheten ****

(efter Mary Wollstonecrafts: Brev skrivna under en kort vistelse i Sverige, Norge och Danmark)

Även om jag inte är riktigt bekväm med det konstnärliga klipp och klistra uttrycket i denna bok om Mary Wollstonecraft, så förstår jag fullt ut dess innebörd. Det är en kvinna i kamp som boken skildrar. En kamp för sitt barn, sitt förhållande, men mest en kamp för sig själv. Iakttagande omvärlden finner hon slutligen sig själv. 

Och de avslutande orden

- och livet är mer än en dröm

skänker ett hopp som inte visar sig bestå, både hennes och dotterns liv blir dystert.

Men den nordiska resan blev ändå livsbejakande om än bara för en stund.

En intressant och gripande bok.

Läst 2013

   Hermele, Vanja: In som ett lamm, ut som en tigrinna ****

wow, vilken bok! Och då menar jag inte stilistiskt för den känns mer som en rapportbok än en skönlitterär sådan. Nej, mer som ett spännande äventyr, en inblick, en intellektuell strävan att närma sig ett problem.

Jag är själv inte särskilt insatt i konst och teatervärlden men det här var verkligen intressant läsning. Exemplen var inte så tydliga, ett och annat lilla gumman osv. Men intervjuerna desto tydligare. Jag kunde ha blivit vansinnig men beslöt mig att bara läsa rakt av. Det är ju fiktion, alla dessa intervjuer med konstens makthavare. Eller inte.....Spelar ingen roll, så här ser verkligheten ut överallt. Och inte känns det som det har blivit bättre sen jag på 60-talet vägrade behån och trodde på jämlikheten. Sen tog jag på mig behån nån gång där under gymnasiet och numera är jag helt desillusionerad.

Ingen människa stöder kvinnor och då menar jag även kvinna - kvinna. Tyvärr.

Nåväl, nu kom jag från spåret och började tänka själv, vilket en bra feministisk bok ska göra med en. För jag personligen tycker att det här feminism i stort format. Den beskriver hur manliga strukturer fortsätter att dominera, med stöd av båda könen. Och visst, det beror kanske på en underlägsen kvinnosyn men det handlar också mycket om makt.

Det borde kunna vara så enkelt, låt människan vara norm och ta sen in människors manus och konst och låt dem göra klassiker eller experiment eller något helt nytt. Sen kan man fråga sig, var hen vit, svart, invandrare, norrlänning eller stockholmare. Eller homosexuell, kristen, politisk, ateist? Om man behöver veta det alltså. För teater och konst ska väl vara njutning, uppvaknande, beröring i sin egen rätt? Eller har vi glömt bort det perspektivet helt? Anonyma utställningar kanske vore nånting.

Det jag kan känna när jag läser den här boken är att det här är ett storstadsfenomen. Ute i landet finns samma strukturer men kan då gälla helt andra saker. Därför är själva miljön till viss del främmande. Men budskapet går helt klart fram.

- Jag ser att det ni gör, det är väldigt skört, sa hon. Ni måste skaffa er ett skydd. En rustning, som gör att ni kan skjuta och gråta samtidigt. sid 220

Läst 2013