Inlägg publicerade under kategorin Lästa böcker 2014

Av violen - 22 april 2014 14:30

Boardy, Elin: Mary Jones historia ***


Det finns några klassiker som jag inte läst. T.ex Skattkammarön. Kanske hade den här boken blivit bättre om jag gjort det. Eller kanske hade den blivit sämre.


Jag har nämligen aldrig gillat det som kallas pendang, och vet inte om det här verkligen är en pendang (motstycke, motsvarighet, enligt SAOL), det är väl snarare en slags fortsättningspendang (?) precis som Borta med vinden fick en fortsättning med en annan författare. Jag skulle hellre vilja kalla ex.vis Gregorius och Mordets praktik en pendang till Doktor Glas, dvs motsvarighet ur ett annat perspektiv. Men att skriva en helt ny fortsättning på en bok tycker jag inte är juste mot författaren till originalet. Och därför kände jag mig inte bekväm med den här historien.


Innehållet och stilen gillade jag, även skildringen ur det kvinnliga perspektivet. Om man tar hänsyn till det borde inte Skattkammarön ha behövt vara med överhuvudtaget. Boken hade kunnat stå på egna ben. Varför fick den inte göra det undrar jag besviket.


Läst 2014



Av violen - 6 april 2014 16:30

   Schulman, Ninni: Pojken som slutade gråta ***+


Ja, den här var lika spännande som Schulmans första. Det var bara att läsa ut den direkt.

Jag tyckte om att jag hade minst tre, kanske fler, presumtiva mördare nästan hela tiden. Men tror ni inte att jag blev lurad i alla fall. Det gillade jag.

Sen var det väldigt känslosamt nu och då. Problemen hopade sig på var och varannan sida för både den ena och den andra. En del lär följa med in i nästa bok också. Och varför inte, det känns liksom äkta, plocka bort morde* och det blir en roman.

Hoppas Schulman gör en Wahlberg (Karin, som äntligen skrivit en fullödig roman  som verkligen låter henne blomma ut som författare och i viss mån historiker. Vilket iofs började med Sigrids hemlighet)


Läst 2014


Spänningsutmaning 2014 april

______________________________________________________

SPÄNNINGSENKÄT

Du kan svara i din blogg samtidigt som du presenterar månadens spänningsroman.
 
  1. Vilket är enligt ditt tycke den bästa SPÄNNINGSROMAN? Mörkrets flod av Rennie Airth
  2. Vilken serie tycker du är bäst? Bo R Holmbergs serie om Västernorrland, anundsjö, övik, ådalen.
  3. Vilken bok, ej ännu utgiven, längtar du mest efter? Del två av den här
  4. Oftast handlar deckare om olika platser, vilken skulle bli din plats? En hemvändares barndomssmultronställe...kanske
  5. Vad skulle din spänningsroman handla om? Hämnd som kommer från det förflutna.
Av violen - 4 april 2014 20:00

   Dahlström, Magnus: Psykodrama ***


Jag läst Sken, jag läste Spådom, jag gillade verkligen.


Nu har jag läst Psykodrama och måste erkänna, jag förstod inte riktigt. Dessa personer, går de ut och in i varandra eller vad? Alla dessa detaljer, om kläderna t.ex Skapas människan i rummet? Som en slags jesusgestalt som ska sona tillkortakommanden hos en man i en yrkeskår som absolut inte får möta sin egen sårbarhet hos nån annan än en kollega, aldrig hos patienten. Och vem är det som ringer?


Jag känner mig manipulerad när jag läser, vill Dahlström det? Eller är det en varning?

Vill jag nånsin gå i terapi? Känns tveksamt....



Läst 2014

Av violen - 31 mars 2014 10:45

   Utvik, Magnus: Tuktad till frihet ***



 Utviks förra med-stalin-som-gud/, var en bok som jag inte glömmer. Självklart vill jag läsa mer av honom.

Den här boken om smisksekten var saklig på gränsen till tunn, men jag fylldes mer och mer av vämjelse allt eftersom. Nu var det sektutövandet jag var intresserad av så jag försökte bortse från det andra. Men det gick förstås inte. Stackars dessa flickor...


Utvik gör ett mycket lovvärt jobb när han lyfter dessa fenomen och visar på sekters destruktiva inflytande. Sen kan man lura sig genom att hålla fast vid ordet sekt, på många ställen kan det istället benämnas företagskultur och det låter ju "kulturellt" men kan dölja sektledare som driver folk till självmord osv. Kanske därför många mår så dåligt på sina jobb idag? Eller är världen bara full av psykopater? Så enkelt tror jag inte att det är.


Läst 2014

Av violen - 26 mars 2014 21:00

   Mo, Johanna: Döden tänkte jag mig så ***


En helt ok deckare som jag läste mest för att jag vill läsa Mos nästa, den nyutkomna deckaren, Vänd om och var stilla. Jag försöker läsa deckarserier i ordningsföljd, men den här gången hade det nog inte behövts. Ingen av personerna var särskil intressant, inte ens Mobacke själv som hela tiden tänkte på sin döde son Anton. Vilket inte alls är konstigt på nåt sätt, liksom allt det andra som också verkar lite väl normalt.

Trots allt var det befriande att läsa om en vanlig vecka på jobbet med vanliga ord och ingen krystad deckarschablonisering. Jag hann tänka, blir Mobacke avstängd nu, det som är så vanligt, och löser allt själv. Overkligt i så fall eftersom hon verkligen inte var i ett sådant skick att det varit möjligt. Och se, det hände inte heller. Så nu vet ni det...


Så ja, det blir Vänd om och var stilla framöver. Och kanske någon av Mos tidigare böcker också.


Läst i spänningsutmaning 2014


Läst 2014



Av violen - 19 mars 2014 10:00

   Johansson, Anders: Göra ont: Litterär metafysik ****


Det finns böcker som jag vill äga. Det här är en sådan. Den var inte rolig att läsa men intressant. Jag ville citera men fick ge upp för vad ska jag välja? Finns väldigt mycket att fundera över här.

Och de flesta vill ju peka på hur gott litteraturen gör, kunskap ger makt osv. Det är bra att läsa helt enkelt.


Essäerna i Johanssons bok beskriver motsatsen till feelgoodlitteratur. Men jag hann bara skumma på ytan tyvärr. Måste få tag på ett eget ex där understrykningar är möjlig. Kanske att jag återkommer med citaten.


Baksidestext om innehållet:

Josef Fritzl är "ondskan personifierad" påstår Nationalencyklopedin - begreppet ondska har fått en renässans under de senaste decennierna, i politiken, juridiken, humanvetenskaperna, psykologin, journalistiken osv. I Göra ont diskuteras allt från Thomas Quicks bekännelser och Saddam Husseins romanskrivande, till Michael Hanekes estetik och riddar Katos skavande hjärta. Anders Johansson ställer myten om ondskan mot litteraturens nedärvda godhet. Är det först i mötet med föreställningen om ondskan som litteraturens existens kan motiveras? Hur skulle en ond litteratur se ut?


Läst 2014



Av violen - 18 mars 2014 15:15

   Westö, Kjell: Hägring 38 ****


Westö, namnet har jag hört förut. Men aldrig läst.

Nu vann den här boken Sveriges radios romanpris så jag lånade den och läste. Och gillade!

Jag lärde mig så mycket om Finland som jag inte alls vetat om.

Och så språket som likt en stilla å rann iväg på sidorna. Jag vände blad på blad och läste tills boken var klar. Den var skriven med respekt för allt från menstruation till övergrepp, från rashat till tolerans. Och så plötsligt var den slut och jag tappade hakan litegrann Va? Ja, jag blev förvånad.


Jag har ett längre tag varit lite mättad på andra världskriget, men plötsligt har det fula trynet dykt upp igen. Det måste skildras för nya generationer. Den här boken tog, den stilla ån döljer dödande djup.

Rekommenderas!


Läst 2014

Av violen - 28 februari 2014 20:00

   Adichie, Chimanda Ngozi: Americanah *****


Det skrivs alltså fortfarande böcker som påminner om Brott och straff. Dvs där varje sida bjuder på något nytt, där upprepningar är ytterst sällsynta och där varje vändande av blad gör en förväntansfull.


En storartad genomgående genomgång av Nigeria och Amerika, av yta och innehåll, av ras och fördomar, av Obama och hans väljare, av hår och utseende, av kärlek och uppbrott, ja av allt det som ryms i och mellan dessa två länder.

(Dessutom är England med på ett hörn, och det är nog det enda som känns som det lilla extra som är med pga, ja jag vet inte varför egentligen. För att beskriva invandringspolitiken enbart eller?)


Och om litteraturen:
Han läste samtida amerikansk skönlitteratur, för han hoppades hitta en resonans, en fast form åt hans längtan, en närvarokänsla i det Amerika han var en del av i fantasin. Han ville få inblick i det dagliga livet i Amerika, veta vad folk åt och vad som förtärde dem, vad de kände skam över och vad som attraherade dem, men han läste roman efter roman och blev besviken: ingenting var drabbande, ingenting var allvarligt, och det mesta löstes upp i ironisk intighet. sid 320


Och om ras

Det enda skälet till att du säger att ras inte var något problem är att du önskar att det inte var det. Vi önskar allihop att det inte vore det. Men det är en lögn. Jag kommer från ett land där ras inte var ett problem, jag tänkte inte på mig själv som svart och jag blev inte svart förrän jag kom till Amerika. När man är svart i Amerika och blir kär i någon som är vit, spelar ras ingen roll när man är ensamma med varandra för då finns bara du och din älskade. [...] Och vi vill inte höra dem säga `men du ser hur långt vi har kommit, för fyrtio år sen skulle det vara olagligt för oss att en vara ett par` bla bla bla för vet ni vad vi tänker när ni säger? Vi tänker varför i helvete skulle det nånsin ha varit olagligt överhuvudtaget? Men vi säger aldrig ett ord om såna här saker. sid 361 f.


Jag säger inte att varje ord vibrerar i den här boken, men det rör sig och flimrar på i stort sett varje sida. Ifemelus män stiger in och ut ur boken och bidrar med sin omgivning för att tillföra berättelsen det som behövs. Och något är även fascinerande med bloggandet, alla som läser, som blir upplysta, som tänker till. Visst nuddar Adichie vid ett nytt sätt att förmedla det skrivna ordet här? Kanske tog det mer plats i början, som en idé men sen tog romanens form över helt? Och vad litar man mer på, en roman eller en blogg?


Jag rekommenderar också nummer 4/2013 av tidskriften Karavan. Där publiceras en föreläsning, för första gången översatt till svenska, av Adichie. Den finns också här . Mycket intressant!

När jag läst En halv gul sol förstod jag att Adichie är ett språkrör för Afrika, mot fördomar, rasism och enkelspårig litteratur. Jag är glad att se att hon håller fast vid sina åsikter.


Sverige i boken:


Selma Lagerlöf nämns vid ett tillfälle som en persons favoritförfattare.


Läst 2014


Läsutmaning Lyrans kvinnor 2014



Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards