Inlägg publicerade under kategorin essä

Av violen - 8 december 2012 19:15

   Lindgren, Astrid: Det gränslösaste äventyret ****


Om böcker, läsning och att skriva för barn är underrubriken.


Det stämmer verkligen in på den här essäsamlingen. Det går inte att lyfta fram någon av essäerna särskilt, i alla kan man höra Lindgrens röst och hennes ord. Du måste läsa för att kunna ta till dig allt i dem, alla kloka ord, från 1947 och framåt.

Men jag måste ändå ge ett citat från citatsamlingen längst bak i boken.


Om jag överhuvudtaget har haft någon särskild avsikt med Pippi-figuren utöver att roa mina späda läsare, så har det varit detta - att visa dem att man kan ha makt utan att missbruka den, ty av alla konststycken i livet är det tydligen det allra svåraste. sid 132


Och ok, ett till citat, till alla författare därute:


En bra barnbok ska vara som en gädda: först en spetsig inledning, därefter ett stycke matnyttigheter och sist en snärtig stjärt som avslutning. sid 129


Läst 2012

Av violen - 13 oktober 2012 14:30

   Nydahl, Thomas: Alla de andra som också skrev ****



All väsentlig litteratur förhåller sig i ett eller annat avseende till livets viktigaste aspekter:

kärleken och döden. sid 18


När jag la igen den här boken kände jag mig......vederkvickt. Här stod så mycket intressant, och jag har ju nu läst så pass många böcker av alla möjliga författare (Falkenland, Diski, Kertész, Bernhard) att jag kunde ta till mig det mesta Nydahl skriver i sin bok.

Intressantast var essän om Imre Kertés och samtalet med Ervin Rosenberg. Jag blev väldigt sugen på att läsa mer av Kertész då jag läst bara två böcker av honom tidigare. Nu inser jag att det står mycket mer om hans livsfilosofi och hans tankar i de andra böckerna, så det blir fler av honom framöver.


Så även av Nydahl. I sina dagböcker rör han sig lika självklart inom litteraturen som sitt eget liv:


[...] Van Gogh återanvände ofta sina målardukar[...] Konsthistoriker har varit medvetna om att en annan målning legat dold bakom landskapsmålningen från 1887. Nå, är det likadant i litteraturen måste jag fråga: vad döljer texten? I varje bok jag läser anar jag en helt annan text, en oförlöst, en gömd text som författaren inte vågat, velat eller förmått publicera. Vad gömmer sig bakom mina egna texter? sid 225f


Jag blir så uppmuntrad när jag läser det här, ofta, ofta har jag tänkt samma sak. Ibland läser jag en bok som tilltalar mig men något skaver. Och så plötsligt kan det komma ibland en, ibland flera meningar och jag tänker; aha, där var själva intentionen med boken. Hämnd, bekännelse, bitterhet, oro, skuld. Eller något annat. Visserligen tror jag att Nydahl menar mycket mer avancerade texter än de jag läser, men ändå. Jag vet vad han menar.


Jag gillar det mesta med den här boken; formatet, omslaget (så vackert!) och innehållet. Och upptäckten av en ny författare och en gammal (Kertész).

Vad kan man mer begära en oktoberdag när luften har en doft av kommande snö?



Läst 2012

Av violen - 24 augusti 2012 10:00

   Beauvoir, Simone de: Brigitte Bardot och Lolitasyndromet. Essäer. ****



Essäer av Beauvoir väckte såklart läsintresset. Jag har ju inte ens läst Det andra könet fast den står i bokhyllan, tjock och mäktig. Dessutom är essäer en fascinerande uttrycksform, förmedlar fakta och sanningar (som essäisten ser det) och slutsatser (dito).

Men visst flirtar förlaget med läsaren? Omslagsbilden och namnet, wow, man vill ju bara läsa. Och så - ridå efter några korta sidor om Brigitte och Lolita kommer det en massa annat! Hm. Men det visade sig vara nästan ännu bättre så det var ju aldrig nån fara.


Essäerna är skrivna från 1944-59, men känns konstigt nog moderna. Ja när jag läst alla kändes det som att här finns början till det samhälle vi har idag, mest på ont.

 Efterordet av Anna Petronella Fredlund (som f ö översatt boken) från 2012 ger några nycklar till Beauvoris tänkesätt.

Två meningar sammanfattar:


[...] hon inte ägnade sig åt filosofi på något traditionellt sätt, utan ville utforska den mänskliga existensen i en rad olika genrer: romaner, skådespel, essäer, memoarer. sid 253


Beauvoir såg individen som "ojämförlig och oersättlig". sid 264. Det, tillsammans med hennes önskan till genreöverskridande gör henne så intressant.


Essäerna som sådana kan inte beskrivas, understrykningarna är för många. De behandlar dessutom väldigt olika ämnen (urvalet känns välbetänkt). Litteratur och metafysik är såklart intressantare för mig än Bör vi bränna Sade? som faktiskt ändå var riktigt fascinerande i sin råhet. Dessutom beskriver Beauvoir i stort sett Stockholmssyndromet (sid 246) om än från en annan vinkel än vad vi tänker oss. Intressant!


Öga för öga var till en början svårast att greppa. Med tanke på när den skrevs, 1946, kändes den komplicerad att förstå. Vad menar Beauvoir egentligen? Hon vrider och vänder på begreppen, ställer frågor utan svar, tar Bralliach (wikipedia), i försvar nästan. Men så på sidan 161 skriver hon initierad om Brasillach och hur hon kommer fram till sin ståndpunkt. Här måste man inse att essän skrevs endast kort tid efter Brasillachs arkebusering. Kanske för att förklara Beauvoirs handlande?

De övriga essäerna lämnar jag därhän, du måste i alla fall läsa dem för att förstå vad de vill säga.


Mina insikter i filosofi är sorgligt eftersatta. Men ämnet intresserar mig mycket. Därför ville jag läsa den här boken direkt jag såg att den var aktuell.


Tack Modernista förlag för ett mycket intressant recensionsexemplar.


Läst 2012


Av violen - 4 november 2011 11:55

Kjersen Edman, Lena: Böcker som samtalar ****


Begreppet intertextualitet myntades av den bulgarisk-franska litteraturvetaren och psykoanalytikern Julia Kristeva på 1960-talet för att beskriva hur texter går i dialog med varandra, antingen medvetet eller omedvetet. VK


Det här är ett ämne som verkligen intresserar mig. Därför ville jag såklart läsa Böcker som samtalar av Kjersen Edman. När jag fått den som recensionsexemplar läste jag den tämligen omgående och tänkte låta den ligga till sig och läsa den en gång till för jag gillade den så mycket. Men tiden räcker inte till så därför skriver jag om den nu istället.


Boken är skriven på Kjersen Edmans vanliga sätt, en stil mellan tal och skrift. Det går hela tiden att höra hennes inspirerande röst i texten. Och hon tar upp massor med exempel från dåtid till nutid. "Litteraturen lever av litteraturen" de orden är verkligen sanna i diskussionen om intertexter. Någon som läst en hel massa och sen själv ska skriva är naturligtvis påverkad av allt som finns lagrat i tankarna. Och dessutom har jag en känsla av att det finns eviga sanningar som dock kan tolkas olika utifrån en människas egna erfarenheter.


Avsnittet om Hjalmar Söderberg fann jag extra intressant då flera författare försökt sig på att tränga in i texten med nya verk, Ekman, Mordets praktik t.ex Spännande. Osv. Osv.


Boken är skriven på ett sätt som kanske skulle kunna kallas lite ostrukturerat men jag ser bara inspirationen bakom. Både Bernur och västerbottens kuriren recenserade och hade en del kritik att komma med. Bernur hittade en del sakfel (vilket jag också gjorde för inte skrev Strindberg Inferno 1998?) och VK tycker att det är en bok om "allt och ingenting".

Att den skulle ha varit skriven på ett annat sätt (?). Det tycker inte jag. Verkligen inte.( Kanske att den skrivits i all hast eller enbart på inspiration, den borde i alla fall få läsarna att bli sugna på att veta mer och kanske förstå; varför känns vissa böcker mer eviga än andra? För att många eviga sanningar dyker upp i olika klädnader i dem förstås!)


En mer teoretisk bok om intertextualitet bör skrivas av någon annan. Den här är full av nya och gamla texter i böcker som jag bara vill kasta mig över och läsa!



Och det intertextuella kan finnas där du minst anar det:
Och genom kroppen far en isande virvelvind, ett litet djur av smärta som kittlar det allra innersta av ditt hjärta. sid 112

Jonas Karlsson, Spelreglerna


En intertext från Hjärtdjur? Karlsson samtalar med Müller? Jag skulle inte bli förvånad om det verkligen är så. Och då ger det ytterligare en dimension till just ordet hjärtdjur som jag hade lite funderingar kring när jag läste boken.


Och så går texterna, orden, sanningarna vidare. Som tankar som vindlar sig runt och hittar nya tankar att länka samman med. Precis så skriver Kjersen Edman. Precis det gör den här boken så himla bra!


Tack BTJ för recensionsexemplar!



Läst 2011



Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards