Fitch, Janet : Saknaden **** Den här boken har jag längtat efter ändå sen jag läste Vit Oleander. Inte för historien för den är väl en hyfsad trea, men som vanligt språket! Fitch skriver meningar som man faktiskt aldrig läst förut. Läs både den här och Vit Oleander och njut av språket.

Davidsen, Leif: Den okända hustrun ** Davidsen har ju skrivit flera bra böcker under årens lopp. Men den här var en av de sämre även om första delen var mycket spännande. Sen blev det helt overkligt och våldsamt och så vidare så då sjönk den som en sten. Tyvärr!

Dardenne, Sabine: Jag väljer livet ***

En bok om kidnappad och fången flicka. En bok om en pedofil som fick 13 år för övergrepp på barn och unga flickor men som släpptes fri redan efter tre år.
Han kidnappar och mördar fyra flickor innan han tar Sabrine och sedan en flicka till som gör att polisen hittar gömstället.
Den här boken har inte varit så uppmärksammad tycker jag. Men jag läser iofs inte gärna sådana här böcker, så jag kanske inte har lagt märke till den. Var den kom ifrån vet jag inte men jag hade med mig den och läste den och blev berörda av den. Utan att skildra ett enda av övergreppen lyckas hon förmedla sin utsatthet och sina svårigheter, hur hon bröts ner och hur hon reagerade. De som vill ha smaskiga berättelser får inget sånt här, kanske därför boken varit lite anonym.
Det hon vill är att tala om hur pedofiler är och hon lyckas. Hon vill ha strängare straff och jag hoppas hon får det. De döda kan inte vittna men det kunde hon.

Coben, Harlan : Den enda lögnen *** En bok som fått mycket bra recensioner men.......nä jag tyckte den var medioker, ganska mycket vanlig deckare ändå.

Cleeves, Ann: Vita nätter *** En riktigt bra deckare faktiskt. Jag vill läsa fler av henne. Ångrar att jag inte började med den första, det här är den andra i serien. En något konstruerad historia som glänste till nu och då. Och det kändes faktiskt som man var där.

Claudel, Phillipe: Grå själar *** Någon på SVT Gomorron gillade verkligen den här boken och gav den fem poäng (står det på omslaget) vilket jag har lite svårt att förstå,plus att den blivit utsedd till bästa utländska kriminalroman. Utmärkelser brukar göra böcker läsvärda och iofs också i det här fallet. Den var helt klart annorlunda och det gillar ju jag, men ibland var den nästan för annorlunda. Vill man läsa nånting utanför den vanliga mallen så rekommenderar jag den faktiskt. Nån vanlig deckare är det inte.

Capote Truman: Frukost på Tiffany´s *** En omtalad bok som kändes verkligt omodern, Sällan har jag läst ordet neger så många gånger i en text. Och förhärligande av prostitution har jag aldrig kunnat med. Så innehållet var en etta men språket var trots allt levande med en egen ton så jag får ge mer för det då........

Blunt, Giles: Fruset offer *** En deckare som fått så bra betyg att jag beslöt mig för att läsa den. Men usch så otäck den var. Så plågade offer har jag sällan läst om. Huvva jag vill glömma den så fort som möjligt faktiskt. Men den var iofs bra skriven och så.......men inget för den räddhågade.......