Modan, Rutu: Egendomen *** Hci

Serieroman av den israeliska serieskaparen Rutu Modan. Jag läste den med behållning, och fick faktiskt en ytterligare aspekt på andra världskriget.

Just litteratur om hur israeler kände inför sin flytt till Israel, påtvingad eller frivillig, finns det faktiskt väldigt lite skrivet om kom jag på nu. Ävenså om hur deras liv gestaltat sig under de år de tillbringat där. Och även om hur det levs idag.

I den här boken finns det lite ledtrådar. Intressant

Läst 2018

   Modiano, Patrick: Straffeftergift ****

Jag måste motvilligt (då han inte är så välsedd hos mig) hålla med Stig Larsson som i denna intervju i Expressen benämner sin läsning av Modiano "Den här boken slutar aldrig att göra mig lycklig" och "jag visste att den skulle göra mig ännu mer behaglig till mods". Det handlar visserligen om en annan av Modianos böcker (Villa Triste) men det kan sannerligen gälla för allt som jag hittills läst av honom.

Naturligtvis så även denna bok som är en barndomsskildring av ett år i Modianos liv. Den benämns inte Lz, men jag skulle vilja benämna den Lz för hela Modianos produktion. För det är ju alltid detta han skriver om, gatorna, husen, människorna, skeenden skenbart öppna men med något thrillerartat under ytan. Sanningen skildras aldrig tydligt utan antyds bara och lämnar åt läsaren att förstå. Eller inte. Det går också att bara låta sig följa med på resan genom den bokskatt som Modiano låter oss ta del av.

Jag föredrar det senare, jag längtar orden, meningarna, melodin som de bildar i mitt huvud. 

Varje ny översättning av Modiano är en fest. Aldrig har jag önskat att jag behärskat franska som efter 2014 när Modiano vann Nobelpriset. Då var så lite översatt och jag ville läsa, men nu önskar jag läsa även det översatta oöversatt. 

Läst 2018

• Johannas deckarhörna

 Vecka 11: Böcker jag ser fram emot i vår

Jag går och lever av Mirja Unge
Själasörjaren av Christine Falkenland
Valeria Luiselli De tyngdlösa
Inlandet av Elin Willows 

4 3 2 1 av Paul Auster

  Beard, Mary: Kvinnor och makt ****

Om kvinnorna inte befinner sig helt innanför maktens strukturer, då är det väl makten vi behöver omdefiniera snarare än kvinnorna?

Jag hoppas det kommer många fler liknande böcker framöver. För jag utbrister hela tiden, jajaja så är det, hon har rätt, intressant historiskt sett, hon äger lösningen. Och pennan stryker under och ringar in. För den här boken kommer jag att läsa många gånger framöver.

För hur det har varit är vi väl alla mer eller mindre medvetna om. Och historielektionerna får en att sucka över hur otroligt lite som förändrats. Men det absolut viktigaste är Beards framtidsvision:

I framtiden skulle jag vilja fundera närmare på hur exakt vi skulle kunna bära oss åt för att omvandla de "maktbegrepp" som nu utestänger alla utom ett litet fåtal kvinnor; och jag skulle vilja försöka bena ut själva tanken om "ledarskap" (vanligtvis manligt) som numera förmodas var nyckeln till framgångsrika institutioner - från skolor och unversitet till företag och stasskick. Men det får bli en annan gång. sid 106

Jag tror att Beard är något viktigt på spåret, och är övertygad om att det kommer mera.

Måste bara lägga in en länkt till Dukes recension på youtube här

Läst 2018

Tack för exemplaret Norstedts

Men ju mer jag har tittat på de hot och förolämpningar som kvinnor tagit emot, desto mer verkar de passa in i de gamla mönster jag har nämnt. Till att börja med spelar det inte så stor roll vilken linje du väljer som kvinna – om du vågar dig in på traditionellt manligt territorium kommer påhoppen i alla fall. Det är inte vad du säger som utlöser dem, utan helt enkelt det faktum att du talar. sid 48

   Dahlström, Christian: Kalla mig galen *** (Vla)

En bok om psykisk ohälsa. Det bör komma många fler framöver, för ämnet är fortfarande (!) stigmatiserat och svårt att få gehör för både hos gemene man och även inom sjukvården.

Jag läste med stigande olust om hur sjukgymnastik nedprioriteras eftersom patienten försökt ta sitt liv och brutit ben och fötter. Istället för sjukgymnastid två gånger per dag, 30-60 minuter per tillfälle som är brukligt, får patienten en (1) behandling per vecka. Dvs 30 minuter istället för 450 minuter. "Systemet tillät inte mer behandling för någon med psykisk diagnos" säger sjukgymnasten. Patienten "var helt enkelt inte prioriterad" Sid 125

Medicinerna är ett annat omdiskuterat ämne. Tydligen finns det en form av smutskastning från grupper knutna till Scientolologkyrkan (?) och även KMR - Kommittén för mänskliga rättigheter som hävdar att psykiatrin är en korrupt sammansvärjning som bara vill droga befolkningen. sid 137 Mycket märkligt. 

Det här är bara två, för mig okända företeelser, som jag läser om. 

Dessa böcker bör läsas, helt enkelt för att de är värda att läsas. De pekar på missförhållanden inom vården, i samhället osv. Vi bör alla få upp ögonen för det.

Dessutom, stigande förståelse leder till stigande acceptans och ett humanare samhälle. Vilket på sikt leder till bättre psykisk hälsa eftersom den förgörande skamstämpeln minskar. 

Läst 2018

Johannas deckarhörna

Vecka 10: Vinterns bästa

Dec, Jan, Febr

 (red) Freeman, John: Freemans - Den nya litteraturens framtid Länk till reflektion

Hamid, Mohsin: Exit väst **** Länk till reflektion

Yanagihara, Hanya: Ett litet liv **** Länk till reflektion

Searle, Nicholas: En förrädare i familjen Länk till reflektion

Ólafsdóttir, Audur Ava: Ärr ****  Länk till reflektion 

Istället för bokomslag får ni denna vecka en länk till min reflektion av respektive bok.

Blir ni nyfikna går det bra att läsa där.

   Bohlin, Rebecka & Berg, Sara: Fem härskartekniker *** (Doe)

Det finns en hel del böcker i den här genren. Den här hör till de bättre jag läst. Den inriktar sig på arbetsplatsen men motståndsstrategierna kan naturligtvis användas överallt. Men att det verkligen finns lagar och regler för arbetsplatsen är något att upplysa och värna om.

Boken tar upp fem härskartekniker

1. Osynliggörande
2. Förlöjligande
3. Underhållande av information
4. Dubbelbestraffning
5. Påförande av skuld och skam

Den är skriven på ett förstående sätt, t.ex att alla som någon gång varit utsatta vet att det där därpande svaret aldrig finns där när det behövs. Det vet författarna om. Och förstår.

Och även män kan drabbas, Zlatan ex.vis

Jag känner mig stärkt när jag läser, känner att jag ständigt behöver den här påminnelsen. 

Metoo var inget uppvaknande för mig, jag har ständigt lagt märke till hur kvinnor behandlas, även jag själv såklart. 

Nu, efter Metoo, känner jag att det plötsligt finns många fler som tänker som jag. Det är uppmuntrande.

Läst 2018

Aronsson Stina: Hitom himlen ***(*)

Den här läses av samma anledning, kursen, men var klart mycket bättre. Framförallt stilen och språket var intressant, detaljrikt och målande. Fjärde stjärnan får den för att den, trots sitt omfång, var nästan som en sträckläsningsbok och visar på kvinnornas villkor i norra Sverige i mitten av förra seklet.