Yanagihara, Hanya: Ett litet liv ****

Den här boken är omfångsrik och tog sin tid att läsa. Men den har ett flyt som är  häpnadsväckande. Den är som sagt lång men ibland upplevde jag att det var struket i den ändå. Författaren är väldigt skicklig i att låta berättesen bölja fram och tillbaka utan att vågen bryts.

Det här är ett grabbgäng från college som håller ihop och lever sitt liv i NY idag. Det är New York i nutid och det avslöjar verkligen de stämningar som finns bland människor i staden. Eller de stämningar författaren vill återge. 

Författaren trodde jag först var en man men kände efter ett tag att jag måste googla och se vem det var, något jag vanligtvis brukar vänta med tills jag läst klart. Det påverkade helt klart min läsning när jag läste om författaren. Hennes åsikter färgade av sig markant i boken.

Yanagihara har dock hittat ett unikt uttryckssätt, vilket skulle kunna göra denna bok till någon form av klassiker, i sin skildring av New York idag.( Eftersom många homosexuella kände sig svikna av både samhälle och anhöriga vid tiden för aids, tar det sig nu yttryck i att livet levs utan sin familj. En ny sorts familj skapas med, som i boken, vänner från studietiden. Och tiden för sin död väljer man själv, eftersom barn väljs bort finns det inga blodsband att ta hänsyn till heller. [ min egen reflektion] ) 

Karaktärerna har lite olika roller och Jude sticker ut mest som en slags andra klassens medborgare som tack vare ett strålande intellekt får en chans. Willems empati är personligt betingad och de andra två minns jag knappt.

Jag kände väldigt mycket äckel och avsky när jag läste berättelsen om Jude, eftersom den var så ocensurerad. Dessutom kunde jag inte känna riktig sympati för någon i boken. Faktiskt. Människosynen var svart helt enkelt.

Orkar du så läs boken men bered dig på bitvis mycket jobbig läsning.

Läst 2017

Jag spoilar om ytterligare reflektioner längre ner med dold text som kommer fram om du markerar den. Vill du inte veta, gör det inte.

 X

Jag reagerade väldigt starkt på Willem och Judes förhållande. Vad det gällde den sexuella delen är Willem pinsamt okunnig och egoistisk. Jag ser de tillfällena som rena övergrepp. Ja, jag anser att Willems godhet inte kan uppväga vad han utsätter Jude för. Willem har ju dessutom förhållanden med andra hela tiden så det skulle ha kunnat vara ett platoniskt kärleksförhållande enbart. Om Willem nu ville vara en så god person. 

Beskrivningarna av Judes uppväxt är vidriga, men jag tycker ändå att det har en poäng, så här fruktansvärt är pedofili. Man vill spy. 

 X

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kawakami, Hiromi: Senseis portfölj ***   En egendomlig bok som jag lyssnat på. Är det en glimt av Japan det här? Eller är det en romantisk historia, som fokuserar på dryckesvanor och hur en relation mellan äldre man - yngre kvinna byggs upp?   ...

  Beskow: Flickornas katt *** novell     En smått absurd berättelse om just två flickors katt. Och eftersom den är skriven 1896 är den såklart riktigt gammaldags. Med meningar som:  Pojkarna hatade dockor . De tålde inte dockor ,  s
ade de...

  2024 Novellresan Ugglan & boken Novellresan      Ugglan skriver: Under 2024 kommer jag att bege mig ut på en novellresa, och du får gärna följa med! Varje månad har sitt eget resmål, och jag tipsar om noveller du kan ...

Månadsläsning mars  2024 Lafon, Marie-Héléne: Källorna ****Lagerlöf, Selma: Morbror Ruben *** novell Virdborg, Jerker: Cirkelns fyra hörn ***Widenfjord, Therese: Med bergens andetag ****Ravn, Olga: De anställda ****Arvola, Ingeborg: Kniven i elden *...

Lagerlöf, Selma: En julgäst ****   Här dyker en av kavaljererna upp, den försupne Ruster. Och det på självaste julafton. Hos en gammal vän och dennes familj. Det går inte an, han blir ivägskickad. Men ingenstans finns det någon som är tillräcklig...