De la Motte, Anders: [geim] ***+

En riktigt spännande debut är det här. Historien var ju riktigt bra, jag tänkte: men tänk om det händer eller om det har hänt! Precis som HP började göra till slut.

Båda HP och Normén (den kvinnliga polisen) är riktigt tydliga personer med ett förflutet som uppenbarar sig allt eftersom. Snabb, spännande, intressant, "i tiden" är det här. Jag har redan beställt fortsättningen [buzz]. Även den som mp3 faktiskt.

(Men jag hoppas att inte någon blir inspirerad att utföra de illdåd som presenteras. Även om en del har skett på geims egen sida, så kan ju ingen veta om det är sanning eller fiktion. Fast det såg ut att vara på riktigt iofs........(?) )

För det här var en bra uppläsning! För första gången kunde jag hänga med utan att börja tänka på annat. Jag funderade direkt vad som skilde den här uppläsningen mot de andra jag lyssnat på och inte varit så förtjusta i. Ja, jag hade nästan börjat ge upp om att lyssna mig fram i en bok. Men så kom jag på det, han läser ju fort, lika fort som jag tydligen. Det gillade jag verkligen. Skulle vara intressant att höra om några tycker att han läser för fort.

Jag läser flera böcker parallellt, sk slalomläsning, och i Albert Manguels bok En historia om läsning föll det sig så att jag läser om högläsning:

Att låta någon annan uttala orden på en sida för oss är en långt mindre personlig upplevelse än att hålla boken och följa texten med egna ögon. Att kapitulera för läsarens röst - utom när lyssnarens egen personlighet är mycket stark - berövar oss förmågan att upprätta ett visst tempo för boken, en ton, ett tonfall som är unikt för varje människa. Det dömer örat till någon annans tunga, och i denna process upprättas en hierarki [...] som placerar lyssnaren i läsarens grepp. sid 123

Alltså innebär det att när vi lyssnar måste vi kapitulera för läsaren och följa dennes tempo. Vilket jag alltså har svårt för, vilket skulle kunna bero på att min "egen (läsar)personlighet är mycket stark." Eller med andra ord kanske man kan säga att jag är kräsen(?). Intressant måste jag säga att det var att läsa om i alla fall.

Läst 2011 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Beskow: Flickornas katt *** novell     En smått absurd berättelse om just två flickors katt. Och eftersom den är skriven 1896 är den såklart riktigt gammaldags. Med meningar som:  Pojkarna hatade dockor . De tålde inte dockor ,  s
ade de...

  2024 Novellresan Ugglan & boken Novellresan      Ugglan skriver: Under 2024 kommer jag att bege mig ut på en novellresa, och du får gärna följa med! Varje månad har sitt eget resmål, och jag tipsar om noveller du kan ...

Månadsläsning mars  2024 Lafon, Marie-Héléne: Källorna ****Lagerlöf, Selma: Morbror Ruben *** novell Virdborg, Jerker: Cirkelns fyra hörn ***Widenfjord, Therese: Med bergens andetag ****Ravn, Olga: De anställda ****Arvola, Ingeborg: Kniven i elden *...

Lagerlöf, Selma: En julgäst ****   Här dyker en av kavaljererna upp, den försupne Ruster. Och det på självaste julafton. Hos en gammal vän och dennes familj. Det går inte an, han blir ivägskickad. Men ingenstans finns det någon som är tillräcklig...

Ridzén, Liza: Tranorna flyger söderut ****   obs, kan innehålla spoilers....                 Jag gråter oftast inte inför en bok. Men när jag lyssnade på denna hände det några gånger att tårarna kom.   För det här är en bok ...